Den svenska krisen 1990 och Wall Street kraschen 1929

I USA har antalet förlorade jobb efter den svenska 1990-tals krisen jämförts med deras krasch på Wall Street 1929.
Måttet förlorade jobb är rätt främmande för den svenska debatten. I stället för att vara något som borde återställas efter krisen, sågs det minskade antalet arbetstillfällen som önskvärd korrigering av 1980-talets ”excesser”[i].

lånad

[ii]

 

Diagrammet ovan är givetvis inte i första hand avsett att illustrera de extrema förlusterna i jobb räknat, eller den extrema långvarigheten av den svenska 90-talskrisen, utan följderna av den USAmerikanska kraschen 2007.

När det gäller den svenska krisen verkar uppgiften att antalet jobb hade nått tillbaka till 1990 års nivå efter 17,8 år vid en noggrann granskning vara obefogad. SCB:s egen länkning av de äldre uppgifterna från Arbetskraftsundersökningen (AKU) till de aktuella visar att antalet jobb återställdes först 2012, efter 22 år. Förlusten av jobb når däremot inte riktigt lika långt ned under 12 % nivåprocent räknat enligt SCB. Skillnaderna kan bero på att SCB uppger helårssiffror, på att tabellen bara gäller 16-64 år samt på olikheter i metoden för länkning av dataserierna.

Men framför allt är den metod som använts för att rita upp det USAmerikanska diagrammet, att enbart räkna procent av antalet förlorade jobb, inte helt rättvisande. Åtminstone inte i fallet Sverige. Här har befolkningen i arbetsför ålder ökat så pass mycket efter 1990 att en riktig bild av krisens effekter kräver att man i stället för antalet sysselsatta räknar med den relativa sysselsättningen, dvs. antalet jobb dividerat med hela antalet personer i befolkningen i de arbetsföra åldersgrupperna.

eget

Det framgår av diagrammet att en jämförelse mellan USA:s 30-talskris och Sveriges kris 1990 är helt befogad. Båda krisernas effekt på sysselsättningen landade på en minskning med mer än 12 procent jämfört med den toppnotering som föregick krisen.

I USA inleddes the New Deal 1933 och avslutades med den republikanska valsegern 1938. Därefter följde kom dock rustningarna inför 2:a världskriget som medförde en ökning av antalet jobb och samtidigt en ytterligare minskning av arbetslösheten genom rekrytering till krigsmakten.

Sveriges sysselsättning har efter den egentliga krisen 1990-94 permanentats på en nivå ungefär 8 till 10 procentenheter[iii] under 1990 års toppnotering. Liksom även den påtagliga förlängningen av USA:s 30-talskris i det nedre diagrammet jämfört med det övre kan detta delvis förklaras av att befolkningarna har ökat fortare än antalet arbetstillfällen efter krisen. Att krisens effekt förlängts även genom arbetstidsförlängning framgår av det nedersta diagrammet i min förra text om det så kallade sysselsättnngsmålet.

_____

[i] ”Sverige slog in på samma spår som övriga länder i början av 1990-talet; politiken inriktades på prisstabilitet med den uttryckliga ambitionen att detta skulle lägga en god grund för tillväxt och sysselsättning framöver. De närmaste åren därefter blev tunga för svensk ekonomi. Notan för 1980-talets excesser skulle betalas samtidigt som världskonjunkturen vek och Europa drabbades av valutakriser.” http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Tal/1998/Sjalvstandighet-och-oppenhet-i-penningpolitiken/

[ii] Diagrammet är hämtat från http://oregoneconomicanalysis.com/2012/09/24/checking-in-on-financial-crises-recoveries/

[iii] Wikipedia har en förklaring till begreppet procentenhet http://sv.wikipedia.org/wiki/Procentenhet

Print Friendly, PDF & Email