-
Arbetslöshetsbedrägeriet på DI
Denna text skrev jag efter att ha fått meddelande från redaktionen på Dagens Industri[i]: Hej Fred! Välkommen med en replik! Vi tycker om den fria debatten Mvh Andreas Johansson Arbetslöshetsbedrägeriet på DI är en passande rubrik. Då texten är skriven som en replik har den en del brister, men samtidigt är det mera rättvist att […]
-
Before the pandemic: Work in the imperialist core, toiling in the periphery
The title is formulated as a comment to Michael Roberts “Work or toil in the pandemic” as that was what gave me the impulse to this research. Thanks to the Penn-data it’s possible to describe the changes in working hours per worker and per inhabitant in most of the world. At least back to the […]
-
Covid-19 Statistics – lies, damned lies etc.
Statistics can be a way to illustrate some the size of some thing or things – in numbers – and variations in this, depending on something else, like time, days, months or hours. But it doesn’t have to. It can also be used to give the reader a false impression of the sizes and variations. […]
-
Att använda krisen som nationalekonom…
För att det skall bli möjligt att utnyttja Corona-krisen till att avrätta den allmänna rätten till arbetslöshetsunderstöd och för att kunna förankra detta genom förment objektiva nationalekonomiska argument som nu till exempel på Ekonomistas sida krävs att dessa argument åtminstone bland ekonomer får stå oemotsagda. Därför måste debatten begränsas till sådana ekonomer som är ense om […]
-
A non-monetary graphical description of the productivity growth in Sweden 1870-2017
In this paper I try to describe the growth of productivity in Sweden from 1870 until today. But the picture is from the outside. The graphical illustration in the form of an x-y diagram, only uses the data on hours worked, number of employed and the total population. The x-variable in the diagram is calculated […]
-
Vart går OECD, totalt räknat?
Forts från Vartåt går världsekonomin Att summera de ingående länderna på ett sätt som ger ett rättvisande medelvärde är inte helt enkelt, då det finns länder med ofullständiga data både i början, mitten och slutet av redovisningen. Först är det alltså summan av alla arbetade timmar under ett år, vilken OECD redovisar per sysselsatt, gånger […]
-
Vartåt går världsekonomin?
Att försöka svara på rubrikens fråga kan verka dåraktigt. Vem utom en dåre – eller ett så kallat snille skulle våga sig på att försöka? Det blir knappast mindre svårsmält för att man säger att man begränsar sig till den del av världen som kallas Triaden, dvs. Europa, USA och Japan. Eller att tidsperspektivet är […]
-
Ekonomistas förklarar populismen?
På bloggsidan ”Ekonomistas” har Jesper Roine lagt upp en intressant sammanställning av rent ekonomiska förklaringsmodeller till populismens växande omfattning. Tyvärr har nedanstående text inte getts utrymme vare sig där eller på Clartés debattsida. Visst är det ett framsteg att de politiska rörelserna och partierna beskrivs som uttryck för intressekamp mellan olika grupper (i andra humanistiska […]
-
Tyskland 1889, den första welfare – warfare staten?
Efter krigskonjunkturen 1870 vid kriget mot Frankrike och krossandet av Pariskommunen, drogs den tyska ekonomin med ned i vad som kallades den långa depressionen. En vändning mot bättre tider kom först 1889. Det finns flera typer av händelseförlopp som kan ha bidragit till vändningen. De Bismarckska socialförsäkringarna kompletterades 1889 med en allmän ålderspension vilken betalades […]
-
Restaurationen i början av 1990-talet: Slutpunkten för den svenska kapitalismens tillväxtsaga
Det borde inte förvåna att den svenska arbetarklassen har nöjt sig med vad som gått att uppnå genom reformer. Till och med nöjt sig med sådana reformer som har kunnat rymmas inom den borgerliga parlamentarismens ramar. År efter år, utan några betydande avbrott sedan åtminstone 1870 har arbetstiden förkortats och levnadsomkostnaderna minskat i Sverige. Fram […]