-
Vart går OECD, totalt räknat?
Forts från Vartåt går världsekonomin Att summera de ingående länderna på ett sätt som ger ett rättvisande medelvärde är inte helt enkelt, då det finns länder med ofullständiga data både i början, mitten och slutet av redovisningen. Först är det alltså summan av alla arbetade timmar under ett år, vilken OECD redovisar per sysselsatt, gånger […]
-
Vartåt går världsekonomin?
Att försöka svara på rubrikens fråga kan verka dåraktigt. Vem utom en dåre – eller ett så kallat snille skulle våga sig på att försöka? Det blir knappast mindre svårsmält för att man säger att man begränsar sig till den del av världen som kallas Triaden, dvs. Europa, USA och Japan. Eller att tidsperspektivet är […]
-
Ekonomistas förklarar populismen?
På bloggsidan ”Ekonomistas” har Jesper Roine lagt upp en intressant sammanställning av rent ekonomiska förklaringsmodeller till populismens växande omfattning. Tyvärr har nedanstående text inte getts utrymme vare sig där eller på Clartés debattsida. Visst är det ett framsteg att de politiska rörelserna och partierna beskrivs som uttryck för intressekamp mellan olika grupper (i andra humanistiska […]
-
Tyskland 1889, den första welfare – warfare staten?
Efter krigskonjunkturen 1870 vid kriget mot Frankrike och krossandet av Pariskommunen, drogs den tyska ekonomin med ned i vad som kallades den långa depressionen. En vändning mot bättre tider kom först 1889. Det finns flera typer av händelseförlopp som kan ha bidragit till vändningen. De Bismarckska socialförsäkringarna kompletterades 1889 med en allmän ålderspension vilken betalades […]
-
Restaurationen i början av 1990-talet: Slutpunkten för den svenska kapitalismens tillväxtsaga
Det borde inte förvåna att den svenska arbetarklassen har nöjt sig med vad som gått att uppnå genom reformer. Till och med nöjt sig med sådana reformer som har kunnat rymmas inom den borgerliga parlamentarismens ramar. År efter år, utan några betydande avbrott sedan åtminstone 1870 har arbetstiden förkortats och levnadsomkostnaderna minskat i Sverige. Fram […]
-
Medelklassen som SKP respektive K beskriver denna
En undersökning av användningen av ordet ”medelklass” i SKP:s Riktpunkt, respektive Kommunistiska Partiets Proletären, begränsat till de fem första fallen som dök upp i en sökning med Google. Först Riktpunkt: 1. Arbetare diskrimineras av SVT Fredrik Jönsson skriver där att ”… begreppet medelklass närmast (är) en sociologisk definition och vilseledande då nästintill alla lönearbetare tillhör […]
-
Trender i den svenska kapitalismen
Redan 2009, alltså långt före mitt försök att beskriva trenderna i hos den svenska kapitalismen från 1950 till idag i ett diagram, hade Jesper Roine och Daniel Waldenström genomfört detta*. Deras val av data och deras metoder är dock helt annorlunda än de jag har använt. Roine och Waldenström har dels utgått från den översta inkomstpercentilens andel av […]
-
SD:s tillväxt och antalet asylsökande
Det är egentligen svårt att förklara hur SD-sympatiernas tillväxt skulle ha ett direkt samband med antalet asylsökande. Det borde vara avsevärd fördröjning mellan händelsen (ansökandet om asyl i Sverige) registreringen av detta, offentliggörandet av statistiken och att den presumtive SD-sympatisören blir medveten om saken och reagerar genom att kryssa för SD som bästa parti i […]
-
En kritisk läsning av ”Malcom Kyeyune: Till vänsternationalismens försvar
Malcom Kyeyune tillskriver i Dagens Arena under rubriken Till vänsternationalismens försvar vänstern svagheten att inte kunna skilja på nationen och nationalismen eller ens på dessa två och nationalstaten. Och för säkerhets skull lägger han till en egen(?) filosofisk kategori kallad ”nationalistisk logik” Kyeyune skriver :”Enligt detta (dvs. ”vänsterns”/ FT) synsätt bär nationalstaten som sådan alltid på en […]
-
SD-sympatierna, en konsekvens av nyliberalismen och homo economicus
eDen nya högerns, till exempel SD:s framgångar, framstår ofta som helt obegripliga när man läser undersökningar som SCB:s Partisympatiundersökningar (PSU). Det blir knappast mer begripligt genom SOM-institutets specialrapporter. Visst förekommer det likheter bland SD-sympatisörerna vilka gör att dessa kan utskiljas något från övriga väljare. Men inget som skulle kunna tänkas förklara tillväxten till ett av […]