Förhållandet mellan det antalet sysselsatta (såna som har ett jobb) och deras arbetstider – årsvis i genomsnitt. OBS! Inaktuell. Nya data har kommit från PWT och SCB

Det första problemet är att välja mellan de källor som finns. Ingen av dem täcker hela perioden från 1950 tills idag och det blir alltså till att skarva ihop flera av dem. Det verkar som duga att ta perioden 1950-1980 från historia.se, för den överensstämmer väl med Penn World Tables som brukar anses vara måttstocken internationellt. Fast bara fram till mitten av 1980-talet. Men sedan går PWT över till svenska Statistiska Centralbyråns linje och det enda som verkar riktigt konstigt är de sista åren efter 2014, då SCB:s och PWT går allt mer isär. Eftersom SCB:s räcker fram till och med 2022, får den gälla. Jag går över till SCB:s siffror från och med 1980.

Neejdå! Det visade sig att den andra tidsserien från Historia.se, den som gäller arbetade timmar, var väldigt annorlunda.
Så den färdiga redovisningen visar i stället upp PWT 1950 – 2019 (i grått)  och SCB 1980 – 2023 (i orange). Den vertikala skalan i diagrammet visar antalet sysselsatta och den vågräta på visar antalet utförda arbetstimmar i genomsnitt per sysselsatt och år.

Linjens dragning visar hur hela perioden 1950 till 1981 minskade årsarbetstiden för de sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt som antalet sysselsatta ökade. De växlingar uppåt och nedåt och framåt och bakåt jämfört med en tänkt rät linje dragen mellan 1950 och -80 är ganska obetydliga. Och man skulle alltså kunna räkna fram en ekvation av typen att en förändring med ett antal timmar (på x-axeln) mellan två år inom denna period skulle medföra en viss förändring av antalet sysselsatta (y-axeln). Ungefär lika stor oberoende av vilket par av år man valde att räkna på.
Detta visar inte på någon slags naturlag inom den kapitalistiska ekonomin, utan var ett exempel på medveten och effektiv reglering. Nationalekonomin reglerades i riktning mot kortare arbetstider och ökad sysselsättning.
Detta var helt i enlighet med de regler som hade fastställts genom den europeiska sociala stadgan, vilken utgör en del av FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna minsann.
Efter 1981 har regleringen av nationalekonomin fått helt andra målsättningar. Och det går inte att utskilja någon sammanhängande trendlinje mellan 1981 och 2023. Däremot är det uppenbart att trots alla omfattande växlingar i olika riktningar har perioden gett avsevärt fler människor arbete, samtidigt som årsarbetstiden sysselsatta svänger fram och tillbaka omkring en viss nivå. Ungefär som i mitten av 1970-talet. Hur många fler som har fått jobb är dock väldigt olika i SCB:s nationalräkenskaper och PWT:s beräkningar. 2019 var skillnaden omkring 200 000 jobb! Det är svårt att inte ljuga med statistik!