Tyskland 1889, den första welfare – warfare staten?

Efter krigskonjunkturen 1870 vid kriget mot Frankrike och krossandet av Pariskommunen, drogs den tyska ekonomin med ned i vad som kallades den långa depressionen. En vändning mot bättre tider kom först 1889. Det finns flera typer av händelseförlopp som kan ha bidragit till vändningen. De Bismarckska socialförsäkringarna kompletterades 1889 med en allmän ålderspension vilken betalades ut av staten. Samma år vann de tyska kolgruvearbetarna en stor strejk för bättre löner och kortare arbetsdag. En seger som blev möjlig genom att myndigheterna inte stödde gruvägarna. Och den tyska flottan, vilken dittills huvudsakligen hade varit inriktad på kustförsvar fick ett eget överkommando. Fyra nya slagskepp började byggas 1890. Dessutom hade Tyskland skaffat sig kolonier och kunde därmed räknas som en stormakt.

Streckade linjer utvisar ofullständiga data. För att göra diagrammet lättare att läsa har mellankrigstiden 1919 – 1938 fått grön linje i stället för blå. Årtal är utsatta där det händer saker med linjen, inte utgående från när det har inträffat saker i historien.

Från 1889 till första världskrigets början har Tysklands utvecklingskurva stora likheter med andra social-imperialistiska länder och tider. Och de typiska komponenterna för welfare – warfare samhället finns på plats: Kolonier, socialförsäkringar, tolerans gentemot arbetarklassens reformistiska organisering och krigsrustningar.
Efter nederlaget i första världskriget vänder den tyska utvecklingen av skarpt. Inledningsvis präglas den ekonomiska utvecklingen troligtvis av utbetalningarna av krigsskadeståndet till segrarmakterna. Och efter 1923 illustrerar lutningen på linjen den virtuella ekonomiska tillväxt som uppstod när tyska banker lånade in pengar både för att betala ut krigsskadeståndet och därefter tog upp nya lån för att betala räntorna. 1927 kan man dock iaktta en ny vändning mot välståndskapitalism. Arbetslöshetsförsäkring infördes detta år. Fast detta alltså i ett Tyskland utan vare sig kolonier eller krigsrustningar. Vändningen markerar i stället att Riksbanken stoppade inflödet av krediter¹ och det avgjordes att Tyskland bara hade en politisk möjlighet. Att säga upp krigsskadeståndet och avskilja sig från den internationella finansmarknaden (autarki)² . Frågan var i stället i vems regi och till vems fördel denna autarkiska stat skulle organiseras.
1932 hade den frågan avgjorts till nazisternas fördel. Då inleddes den nazistiska regressionspolitiken. Denna avbryts som det ser ut först 1938 genom upprustningen inför 2:a världskriget. Det nazistiska ”Wirtschafftswunder” innebar av allt att döma bara att flera av tyskarna fick arbeta längre tid och för detta i stället fick allt mindre att leva av³ .
Efter andra världskrigets slut verkar återställandet av förkrigstidens välfärd och utbetalningen av krigsskadestånd ha påverkat ekonomin fram till 1957. Observera att Väst- och Östtyskland räknas ihop.
Med början 1957 och sedan ända fram till 1997 visar Tyskland åter upp den riktning på kurvan som är typisk för välfärdskapitalism. Avbrottet i samband med oljekrisen och dollarkrisen 1975 blev kortvarigt.
Det är först efter 1997 som den tyska ekonomin faller in i den globaliserade kapitalismens stagnationslinje med kraftiga svängningar kring en underliggande trend i riktning mot större levnadsomkostnader – i arbetstimmar räknat – och samtidigt minskande årsarbetstid per sysselsatt.

¹ With a Bang, not a Whimper: Pricking Germany’s ”Stock Market Bubble” in 1927 and the Slide into Depression; Hans-Joachim Voth (2003)
² The German _Transfer Problem, 1920-1933: A Sovereign Debt Perspective; Albrecht Ritschl (2012)
³ En genomgång av den hitlerska arbetsmarknadspolitiken finns i Hitlers Economy, Nazi Work Creation Programs, 1933-1936; Dan P. Silverman.

___

Bilaga: Arbetade timmar, sysselsatta och innevånare i Tyskland

Arbetade timmar
I Tyskland har registrering, sammanställning och publicering av det totala antalet arbetade timmar inte inletts särskilt tidigt historiskt sett, och över huvud taget inte fungerat särskilt bra. Det finns mängder av speciella omständigheter som varierande territorium, krig och krigsskadestånd, revolution, nazistisk diktatur, massarbetslöshet och (slav-) arbetsläger, Fremmendarbeiter, delning av landet och återförenande etc.

Med början 1870
M. Huberman har tillsammans med Wayne Lewchuk upprättat en tabell med 5-års rullande genomsnittssiffror för veckoarbetstiderna i flera länder årsvis 1870-1899. Detta är såvitt jag kan se den bästa beräkningen för tyska förhållanden tiden innan sekelskiftet 18-1900.
Dessutom finns M. Huberman, C. Minns ”The times they are not changing” med antalet arbetstimmar både veckovis och årsvis 1870-2000. Men då enbart för ungefär vart tionde år.
German Time Series Dataset, 1834–2012, Rahlf, Thomas (2015) innehåller sammanställningar av tidigare tryckta historiska data för veckoarbetstiderna inom gruvor, industri och handel under hela perioden, men tyvärr även detta ganska glest. Först efter 1925 finns data från alla år.

Efter 2:a Världskrigets slut
Antalet arbetstimmar som utförts i Tysklands ekonomi under de senaste decennierna går att finna dels i ”The Conference Board Total Economy Database™ (Adjusted version), March 2018” , dels i ”Institute for Employment Research of the Federal Employment Agency, Nürnberg. (C)opyright Statistisches Bundesamt (Destatis), 2018” (IER)

Jämförelser och bearbetning
Efter att ha justerat de två källor som enbart uppger veckoarbetstider (Huberman – Lewchuck och German Time Series Dataset) genom att multiplicera veckoarbetstiderna med kvoten mellan vecko-och årsarbetstider i Huberman – Minns och linjär interpolation mellan åren de redovisar kan man rita upp nedanstående diagram.
Diagram 1.

Diskussion:
Mitt mål är att få en sammanhängande tidsserie. För att kunna aktualisera vid senare tidpunkter önskar jag att den skall ansluta till de aktuella officiella data som ges ut av tyska myndigheter idag. För att denna tidsserie också skall kunna jämföras med motsvarande från andra länder vill jag att nivån och skalan på variationerna så långt som möjligt skall överensstämma med aktuella nationalräkenskaper, och dessförinnan med Huberman/Minns.
En skiss jag gjort tidigare visar att Tysklands ekonomiska underverk inleds under åren 1873 till 1893, så Huberman och Lewchucks tabell är viktigt att få in ett minimum av bearbetning.
Att använda kvoten mellan antalet timmar per vecka enligt Huberman – Minns Tabell 1 och antalet per år i deras Tabell 3 är egentligen ganska osäkert för mellanliggande interpolerade år. Det visar sig dock att kurvorna hamnar ganska nära varann. Möjligen kan variationerna mellan de bearbetade källornas min och max angivelser ha blivit förstorade.
Från nutid och bakåt räknat blir det alltså:
NAFG för alla år denna finns, dvs. 1991 och nyare.
Före 1991 TED.
Övergången till GTSD kan göras 1956 i fall man vill ha med den svacka 1950-56 som inte finns med i TED. Annars blir det en lucka uppåt mellan två olika uppgifter för 1950
Hur övergången vid sekelskiftet 18 – 1900 mellan GTSD och Huberman – Lewchuck ska göras är en verkligt besvärlig fråga. Huberman/Minns siffra för året 1900 ligger rätt långt över Huberman – Lewchucks 5 års-genomsnitt vid 1899. Medan den interpolerade linjen mellan 1896 och 1902, som utgår från GTSD löper ganska mitt emellan dem. Att justera Huberman-Lewchuck direkt med Huberman/Minns medför i stället att linjens början stämmer bättre överens med GTSD, men att det blir ett stort steg mellan det sista året som uppges av Huberman-Lewchuck 1899 med justering enligt H/M och den första följande punkten för GTSD 1902. Mellanliggande år interpoleras.
Diagram 1:2 Resultatet

Antalet sysselsatta
GTSD ger en användbar ram från 1870 (dvs. egentligen är 1871 den närmaste angivna årssiffran) till 2010. Men den har stora luckor. Dels 1914 till 1924, dels 1934 till 1949.
En stor del av de saknade uppgifterna går att finna i Albrecht Ritschl tabell C1.5 . Överenstämmelsen med GTSD är rätt usel där tabellerna överlappar. Förklaringen verkar vara att GTSD redovisar ”Erwerbstätigen” vilket verkar har ungefär samma definition som det svenska ”sysselsatta”. Medan Ritschl redovisar Die abhänglge Beschäftigung vilket ungefär motsvarar anställda.
Jag håller mig till det större måttet och justerar upp Albrecht Ritschl till GTSD.
Men ändå återstår luckan efter det första världskrigets slut, åren från krigsslutet fram till 1924. En del av kan fyllas med hjälp av en tabellruta i ett studiehäfte som getts ut av ”Stiftung Jugend und Bildung in Zusammenarbeit mit dem Bundesministerium für Arbeit und Soziale” Denna källa måste betraktas som seriös trots att den inte redovisar var den har hämtat sina uppgifter ifrån. Men överenstämmelsen mellan GTSD och är inte direkt överväldigande. Den blir dock betydligt bättre i fall uppgifterna Bundesministerium flyttas ett år bakåt jämfört med de som uppgivits. Då kommer R2 värdet vid regression med GTSD:s siffror för de överlappande åren upp till 0,86. Fast då får man också med året 1920, vilket kanske verkar för bra för att vara sant?
Diagram 2.

Diskussion
Från nuet och bakåt fungerar Nationalräkenskaperna följda av TED för hela Tyskland tillbaka till 2:a världskrigets slut. Före andra världskrigets inledning finns en enstaka uppgift i GTSD om året 1939, som jag dock tänker utelämna. Mellankrigstiden verkar kunna täckas in med Rietschl och de tidsförskjutna och uppjusterade siffrorna från BMAS. Övergången dem emellan kan kanske göras vid maxvärdet 1928. Resten av tiden tillbaka till 1870 är det GTSD som gäller. Troligen måste krigsåren fyllas med interpoleringar för att slutresultatet skall bli begripligt.
Diagram 2.1 resultatet

Befolkning
Förutom de olika gränsdragningarna, delningen och återförenandet, har Tysklands befolkning och då speciellt de arbetande klasserna ändrats kraftigt genom import och export av ”Fremmendarbeiter”. Inte som när det gäller tex. Sverige först efter EU-anslutningen, utan sedan inledningen av det första världskriget. Jag gör dock inga försök att korrigera detta, vare sig när det gäller arbetade timmar, antalet sysselsatta eller befolkningens storlek. När det gäller befolkningstalet använder jag från nutiden räknat Nationalräkenskaperna, Ted och dessförinnan GTSD
Diagram 3.

Åren 1945 och 46 saknas uppgift om och interpoleras – streckad linje.
Som de andra tidsserierna, beskrivet från idag och bakåt, blir det Desatis till 1990, dessförinnan TED och från början 1870 till 1950 GTSD. De skillnader som finns vid övergångsåren får stå kvar utan justering.

___

https://cirano.qc.ca/files/publications/99s-01.pdf
http://personal.lse.ac.uk/minns/Huberman_Minns_EEH_2007.pdf
https://histat.gesis.org/histat/de/table/details/820453DE9EBE369822574BCE58E78EC4#tabelle
https://www.conference-board.org/data/economydatabase/index.cfm?id=27762
Finns på Destatis, https://www.destatis.de/DE/Startseite.html som dock kräver att man anmäler sig. Tabell 81000-0015 VGR des Bundes – Erwerbstätigkeit, Löhne und Gehälter, Arbeitsstunden: Deutschland, Jahre, Wirtschaftsbereiche
Albrecht Ritschl, Deutschlands Krise und Konjunktur 1924–1934: Binnenkonjunktur, Auslandsverschuldung und Reparationsproblem zwischen Dawes-Plan und Transfersperre https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=9gXoBQAAQBAJ&oi=fnd&pg=PA9&ots=CeBD7CI76e&sig=2rb6sbLEIlZUnRYGKgmPuba_ptk&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
https://www.bmas.de/SharedDocs/Downloads/DE/PDF-Publikationen/a204-sozialgeschichte-arbeitsheft-aktuell.pdf?__blob=publicationFile&v=3

Print Friendly, PDF & Email