{"id":80,"date":"2012-06-29T15:10:47","date_gmt":"2012-06-29T13:10:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=80"},"modified":"2012-06-29T15:11:13","modified_gmt":"2012-06-29T13:11:13","slug":"80","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2012\/06\/29\/80\/","title":{"rendered":"Ungdomsarbetsl\u00f6sheten, \u00f6verdriven eller dold av \u201dstuderande som s\u00f6kt arbete\u201d?"},"content":{"rendered":"
\n

Problemet med ungdomsarbetsl\u00f6sheten leder till pinsamma undanflyker i allt vidare kretsar. Statsministerns fad\u00e4s med att arbetsl\u00f6sheten inte drabbar \u201detniska svenskar mitt i livet[i]<\/a>\u201d \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nd, men el\u00e4ndet str\u00e4cker sig hela v\u00e4gen in i Statistiska Centralbyr\u00e5n. I SCB:s Arbetskraftsunders\u00f6kningen 1:a kvartalet 2012 – Tema: Personer utanf\u00f6r arbetskraften i \u00e5ldern 15-74 \u00e5r, bortdefinieras ungdomsarbetsl\u00f6sheten och s\u00e4rskillt de som hamnat utanf\u00f6r utanf\u00f6rskapet ur unders\u00f6kningen p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt. Dels genom att man p\u00e5st\u00e5r att (enbart) \u201dBefolkningen … i \u00e5ldern 25-64 \u00e5r … \u00a0kan anses vara i arbetsf\u00f6r \u00e5lder\u201d, dels genom att samtliga ungdomar 15-24 \u00e5r klumpas ihop[ii]<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n

P\u00e5 Svenska Dagbladets n\u00e4ringslivssida p\u00e5st\u00e5r sig Cecilia Axelsson reda ut begreppen. Redan rubriken \u201dFel p\u00e5st\u00e5 var fj\u00e4rde ungdom \u00e4r arbetsl\u00f6s\u201d, visar dock att det inte handlar om n\u00e5gon mera radikal uppg\u00f6relse med begreppsf\u00f6rvirringen.[iii]<\/a> Axelssons metod att avf\u00e4rda ungdomsarbetsl\u00f6sheten som problem \u00e4r att utnyttja ett kort n\u00e4rmast orakelsvar fr\u00e5n en auktoritet, \u00e4r v\u00e4rt att citeras. Axelsson skriver: \u2019Var fj\u00e4rde svensk ungdom \u00e4r arbetsl\u00f6s\u2019, heter det ofta. Men det st\u00e4mmer inte, sl\u00e5r experterna fast. \u00a0\u2013 Det \u00e4r helt missvisande, s\u00e4ger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi.\u201d<\/p>\n

Den centrala tvistefr\u00e5gan \u00e4r hur studerande skall r\u00e4knas \u2013 om de skall ing\u00e5 i gruppen ej i arbetskraften eller bland arbetsl\u00f6sa. Att det \u00e4r r\u00e4tt att klumpa ihop grupperna 15-19 \u00e5r och 20-25 \u00e5r \u00e4r d\u00e4remot de tvistande hj\u00e4rtligt eniga om. Trots attdet f\u00f6r den yngre gruppen numera g\u00e4ller s\u00e5 gott som obligatorisk skolg\u00e5ng d\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarna forts\u00e4ttningsvis ansvarar f\u00f6r mat och husrum. Medan den \u00e4ldre grupen f\u00f6rmodas f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lva.<\/p>\n

Det radikalaste uttrycket f\u00f6r den kamp mot ungdomsarbetsl\u00f6shetensom enbart best\u00e5r i f\u00f6rringanden av problemet och inte befattar sig med s\u00e5dana sm\u00e5saker som att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rb\u00e4ttra n\u00e5got ute i verkligheten hittade jag hos Newsmills chefredakt\u00f6r PM Nilsson. Han p\u00e5st\u00e5r att \u201d\u2019Den f\u00f6rlorade generationen\u2019 \u00e4r heltidsstudenter som s\u00f6ker helgjobb[iv]<\/a>\u201d. Rent komiskt blir hans skriveri n\u00e4r han avslutar sin f\u00f6rment djupsinniga analys av problemet med att \u201dI v\u00e4rsta fall riskerar ungdomsarbetsl\u00f6sheten att f\u00e5 samma roll i n\u00e4sta val som s\u00e4ld\u00f6den hade 1988. En kombination av missuppfattningar och goda avsikter fick medier och politiker att g\u00e5 i spinn p\u00e5 en fr\u00e5ga som egentligen inte betydde s\u00e5 mycket och som blockerade och f\u00f6rsenade debatten om de stora problem som sedan blev 90-talskrisen.\u201d<\/p>\n

Det kunde kanske vara id\u00e9 att fr\u00e5ga dem som \u00e4r experter p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringarna i arbetsl\u00f6shetsbegreppet.Claes-H\u00e5kan Gustafson fil dr, verksam vid Statistiska centralbyr\u00e5n Berndt \u00d6hman fil dr, tidigare avdelningschef vid Statistiska centralbyr\u00e5n gavs utrymme f\u00f6r detta p\u00e5 DN-debatt redan i juli 2010. Deras redog\u00f6relse fick rubriken \u201dProblemet med arbetsl\u00f6sa ungdomar \u00e4r \u00f6verdrivet\u201d[v]<\/a>. \u00c4ven dessa statistiker med anknytning till SCB beskriver gruppen 15-24 som om den vore enhetlig. D\u00e4remot \u00e4r deras beskrivning av vad som egentligen \u00e4r problemet \u00e4r v\u00e4rd att l\u00e4gga in. I april 2010 och bland \u201dungdomar mellan 15 och 24 \u00e5r var antalet arbetsl\u00f6sa 190\u2009000, varav 122\u2009000 heltidsstuderande. Det motsvarar 63 procent av antalet arbetsl\u00f6sa ungdomar.Det betyder att vad som en g\u00e5ng var en r\u00e4tt liten fr\u00e5ga nu har vuxit till att bli ett mycket viktigt inslag i ungdomsarbetsl\u00f6sheten och en viktig f\u00f6rklaring till b\u00e5de storleken p\u00e5 och \u00f6kningen av den totala arbetsl\u00f6sheten.\u201d<\/p>\n

Men den viktiga fr\u00e5gan \u00e4r givetvis inte hur den nya definitionen p\u00e5verkat siffrorna och debatten utan om det nya s\u00e4ttet att r\u00e4kna \u00e4r relevant. Om det ger en riktig uppfattning om ungdomsarbetsl\u00f6shetens omfattning.<\/p>\n

Begreppet studerande har utan tvekan utnyttjas f\u00f6r att maskera icke \u00f6nskv\u00e4rda siffor. Det klassiska exemplet var det s\u00e5 kallade Kunskapslyftet 1997-2002, d\u00e4r Arbetsf\u00f6rmedlingen enligt folkhumorn \u201dbara satte en bok i handen p\u00e5 de arbetsl\u00f6sa och sedan kallade dem studerande i st\u00e4llet\u201d. \u00c4ven idag utnyttjas en liknande glidning f\u00f6r att maskera antalet arbetsl\u00f6sa som placerats i det svenska workfaresystemet, Fas 3 osv. Dessa bidragsbeh\u00f6vande arbetsl\u00f6sa vilka m\u00e5ste utf\u00f6ra arbete f\u00f6r att f\u00e5 bidraget, r\u00e4knas \u00a0i SCB:s Arbetskraftsunders\u00f6kning som studerande[vi]<\/a>.<\/p>\n

Men det fr\u00e5gan g\u00e4ller idag \u00e4r om det \u00e4r rimligt att r\u00e4kna studerande som s\u00f6kt arbete som arbetsl\u00f6sa. Inte om arbetsl\u00f6sa med bok i handen skall r\u00e4knas bort ur arbetskraften och d\u00e4rmed ocks\u00e5 r\u00e4knas ut ur arbetsl\u00f6sheten.<\/p>\n

Lustigt nog \u00e4r det detta med en bok handen, vilket var problem enligt de gamla definitionerna f\u00f6r arbetsl\u00f6shetsstatistiken men inte \u00e4r det nu l\u00e4ngre, som Stefan F\u00f6lster tar upp i sin hyllning till regeringspolitiken[vii]<\/a>. \u201d… arbetsl\u00f6shetsm\u00e5ttet f\u00e5ngar ibland inte upp den verkliga utvecklingen p\u00e5 arbetsmarknaden. En orsak \u00e4r att regeringarna kan p\u00e5verka detta m\u00e5tt i h\u00f6g grad. Utbildningssatsningar kan exempelvis minska arbetsl\u00f6sheten utan att m\u00f6jligheterna till att f\u00e5 jobb \u00f6kat.\u201d<\/p>\n

Dessa f\u00f6r\u00e5ldrade visdomsord presenterar Stefan F\u00f6lster och hans medf\u00f6rfattare under ett diagram p\u00e5 sidan 5 i broschyren med rubriken \u201dReformer l\u00f6nar sig \u2013 fler arbetade timmar \u00e4n n\u00e5gonsin sedan 1991.\u201d Lite h\u00f6gre upp p\u00e5 samma sida ovanf\u00f6r diagrammet p\u00e5pekas d\u00e4remot att \u201d Sedan regeringsskiftet 2006 har den \u00f6ppna arbetsl\u00f6sheten \u00f6kat fr\u00e5n 7,1 till 7,5 procent.\u201d, men detta faktum f\u00f6rs\u00f6ker de regeringstrogna f\u00f6rfattarna d\u00e5 f\u00f6rringa genom att p\u00e5peka att \u201dNumera studeras befolkningen mellan 15 och 74 \u00e5r ist\u00e4llet f\u00f6r som tidigare dem mellan 16 och 64 \u00e5r. Dessutom inkluderas nu heltidsstuderande som s\u00f6ker arbete, vilket inte var fallet tidigare.\u201d .<\/p>\n

Det viktiga \u00e4r som sagt svaret p\u00e5 fr\u00e5gan om det nya AKU, med de nya metoderna som leder till att siffran 25 procent arbetsl\u00f6shet bland ungdomar i Sverige inneb\u00e4r en riktig eller \u00e5tminstone rimlig beskrivning av verkligheten. Eller ej.<\/p>\n

Fr\u00e5gan f\u00f6rtj\u00e4nar en seri\u00f6s unders\u00f6kning snarare \u00e4n tvetydiga orakelsvar, bollande med definitioner och allm\u00e4n spr\u00e5kf\u00f6rbistring.<\/p>\n

\u00c5ldersgruppen 15-19 \u00e5r ska enligt lagstiftningen ha sin f\u00f6rs\u00f6rjning tryggad \u00a0genom f\u00f6r\u00e4ldrarna om de studerar. Denna delgrupp \u00e4r det \u2013 \u00e5tminstoen inledningsvis – rimligt att r\u00e4kna bort fr\u00e5n dem som \u201dkan anses vara i arbetsf\u00f6r \u00e5lder\u201d. Att Sverige anslutit sig till den internationella metoden f\u00f6r ber\u00e4kningarna inneb\u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att dessa metoder \u00e4r b\u00e4ttre n\u00e4r det g\u00e4ller att beskriva l\u00e4get i Sverige \u00e4n de tidigare inhemska. Bara att resultatet blir mer j\u00e4mf\u00f6rbart med siffrorna fr\u00e5n andra l\u00e4nder.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 data som ger en tidsserie p\u00e5 hur m\u00e5nga som studerar f\u00f6rdelat mellan olika \u00e5ldersgrupper v\u00e4nde jag mig till Centrala Studiest\u00f6dsn\u00e4mndens utv\u00e4rderings- och statistikkontor[viii]<\/a>. Jag anv\u00e4nder de siffror jag f\u00e5tt d\u00e4rifr\u00e5n vilka g\u00e4ller antalet studiemedel av n\u00e5got slag som beviljats. Vilket eventuellt kan inneb\u00e4ra att antalet blir st\u00f6rre \u00e4n den studerande befolkningen. Samma person kan ha beviljats studiemedel flera g\u00e5nger under ett l\u00e4s\u00e5r. Detta har dock ingen st\u00f6rre betydelse om man genomg\u00e5ende anv\u00e4nder samma samma metod f\u00f6r ber\u00e4kningarna.<\/p>\n

Nedan ett diagram som visar antalet beviljanden till studerande i \u00e5ldersgruppen 20-24 \u00e5r, fr\u00e5n det f\u00f6rsta l\u00e4s\u00e5r som jag har f\u00e5tt fr\u00e5n CSN, 1983\/84, till det senaste 2009\/10.<\/p>\n

\"Antal<\/a><\/p>\n

Att f\u00e5 en h\u00e5llbar k\u00e4lla till arbetsl\u00f6sheten inom den aktuella \u00e5ldersgruppen som skulle kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r hela perioden \u00e4r minst sagt vanskligt. Dels har \u00e5ldersgruppen 20-24 \u00e5r slagits ihop med 15\/16-20 \u00e5rsgruppen. Dels har som sagt definitionen av arbetsl\u00f6s \u00e4ndrats. Dels har den kategori som tidigare kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r kontroll, \u201dStuderande som velat och kunnat ta arbete\u201d utg\u00e5tt.<\/p>\n

I st\u00e4llet kunde jag ha anv\u00e4nt befolkningen minus de sysselsatta enligt Arbetskraftsunders\u00f6kningen, allts\u00e5 ha slagit ihop arbetsl\u00f6sa och \u201dej i arbetskraften\u201d, men \u00e4ven detta inneb\u00e4r r\u00e4tt m\u00e5nga oklara moment. Det har skett v\u00e4ldigt m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ndringar av AKU sedan 1980-talet. Dessutom \u00e4r det AKU:s statistik som st\u00e5r under debatt<\/p>\n

Jag tar f\u00f6r s\u00e4kerhets skull i st\u00e4llet siffrorna f\u00f6r antalet personer inom \u00e5ldersgruppen 20-24 \u00e5r direkt fr\u00e5n folkr\u00e4kningen och antalet som \u00e4r f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande fr\u00e5n den registerbaserade statistiken i \u00c5RSYS-RAMS. Det som motsvarar den relativa syssels\u00e4ttningen (antalet sysselsatta dividerat med antalet i befolkningen) ben\u00e4mns d\u00e4rf\u00f6r i st\u00e4llet f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvens[ix]<\/a>.<\/p>\n

\"Befolkning<\/a><\/p>\n

Som synes varierade antalet personer som befinner sig i \u00e5ldersgruppen 20-24 \u00e5r r\u00e4tt kraftigt under perioden. Det r\u00f6r sig om en skillnad p\u00e5 mer \u00e4n 10\u00a0000 individer mellan \u00e5r 1988 och \u00e5r 2001.<\/p>\n

Antalet f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande inom \u00e5ldersgruppen varierade \u00e4nnu mycket mer. Mellan \u00e5ren 1988 och 1993 minskade antalet f\u00f6rv\u00e4rvasrbetande i \u00e5ldern 20-24 \u00e5r med omkring 200\u00a0000.<\/p>\n

F\u00f6rv\u00e4rvsfrekvens beskriver ungef\u00e4r detsamma som syssels\u00e4ttningen. Dvs. s\u00e5 l\u00e4nge man h\u00e5ller sig till hela \u00e5r. Den registerbaserade statistiken f\u00f6r hur m\u00e5nga som \u00e4r f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande samlas in under november m\u00e5nad, medan Arbetskraftsunders\u00f6kningen (AKU) som \u00e4r Sveriges offentliga statistik n\u00e4r det g\u00e4ller arbetsl\u00f6shet och syssels\u00e4ttning genomf\u00f6r sina intervjuunders\u00f6kningar alla \u00e5rets m\u00e5nader.<\/p>\n

Antalet studiest\u00f6d redovsias av CSN \u2013 sedan 1989 – som summan studiest\u00f6d som beviljats n\u00e5gon g\u00e5ng under l\u00e4s\u00e5ret, dvs. mellan augusti det f\u00f6rsta \u00e5ret till och med maj det f\u00f6ljande. Studiest\u00f6den sammanlagt f\u00f6r ett l\u00e4s\u00e5r bildar d\u00e4rmed ett slags medelv\u00e4rde centrerat kring januari, dvs bara ett par m\u00e5nader efter siffran som anger antalet f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande.<\/p>\n

D\u00e4rmed kan man s\u00e4ga att f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen f\u00f6r ett visst \u00e5r (dvs. egentligen f\u00f6r november detta \u00e5r) behandlar l\u00e4get vid ungef\u00e4r samma tidpunkt som det l\u00e4s\u00e5r vilket betecknas som detta \u00e5r och f\u00f6ljande. F\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen f\u00f6r (november) 1985 intr\u00e4ffar ungef\u00e4r mitt i den period (september 85 \u2013 maj 86) som betecknas som l\u00e4s\u00e5ret 1985\/86<\/p>\n

L\u00e5t oss nu se hur dels f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen och antalet studiest\u00f6d dividerat med befolkningen, l\u00e5t oss kalla detta f\u00f6r \u201dstudiefrekvensen\u201d (inte studerandefrekvensen!) varierar under perioden.<\/p>\n

\"F\u00f6rv\u00e4rvsfrekvens<\/a><\/p>\n

Spr\u00e5nget upp\u00e5t 1988\/89 till 1989\/90 i studiefrekvensen beror dels p\u00e5 nya regler f\u00f6r beviljande av studiebidrag, gener\u00f6sare ers\u00e4ttning b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4llde bidrags- och l\u00e5nedelen, samt p\u00e5 att CSN-statistiken bytte metod till att m\u00e4ta hela l\u00e4s\u00e5ret i st\u00e4llet f\u00f6r att bara samlas in under h\u00f6stterminen. Studiefrekvensen \u00f6kade kontinuerligt fr\u00e4n 12,6 procent just efter att de nya villkoren genomf\u00f6rts 1989\/90 till som mest 37,5 procent 2003 till 2005. En \u00f6kning med n\u00e4stan 25 procentenheter.<\/p>\n

Den dramatiska minskningen av f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen – \u00a0av antalet med anst\u00e4llning eller annan f\u00f6rv\u00e4rvsinkomst – fr\u00e5n ungef\u00e4r 1990\/91 till 1993\/94 brukar avf\u00e4rdas med att det berodde p\u00e5 90-talskrisen. L\u00e5t oss n\u00f6ja oss med detta tills vidare. Den registerbaserade statistiken \u00f6ver antalet f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande bytte metod 1993\/94 och eftersom det finns tv\u00e5 siffror f\u00f6r detta \u00e5r, st\u00e5r \u00e5rtalet 1993\/94 med tv\u00e5 g\u00e5nger p\u00e5 den horisontella axeln. F\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen sj\u00f6nk under \u201dkrisen\u201d fr\u00e5n att 1988 ha varit 81,3 procent\u00a0 till som l\u00e4gst 53 procent 1993. En minskning med hela 28,3 procentenheter och inom samma serie, s\u00e5 det finns ingen anledning att tro att det kan bero p\u00e5 \u00e4ndrade statistiska metoder.<\/p>\n

Det verkar n\u00e4r man ser p\u00e5 kurvorna i diagrammet som att den pl\u00f6tsliga minskningen av f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen, i b\u00f6rjan av 1990-talet m\u00f6ter en mera utdragen \u00f6kning av studiefrekvensen.<\/p>\n

Ett xy diagram d\u00e4r studiefrekvensen s\u00e4tts av vertikalt, parallellt med y-axeln, och f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen s\u00e4tts av parallellt med x-axeln kan s\u00e4gas beskriva studiefrekvensen som en funktion av f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen.<\/p>\n

Ett s\u00e5dant diagram ser ut s\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

\"Antal<\/a><\/p>\n

Det verkar som att \u00e4ven perioden 1985\/86 till 1988\/89 skulle kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att finna en t\u00e4nkbar oms\u00e4ttningsfaktor mellan minskande f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvens och \u00f6kande studiefrekvens[x]<\/a>.<\/p>\n

L\u00e5t oss g\u00f6ra upp en tabell \u00f6ver de olika sektioner som tidslinjen kan delas upp i:<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
period<\/td>\nF\u00f6rklaring<\/td>\nTrendlinjens funktion<\/td>\nTrendlinjens R2 v\u00e4rde<\/td>\n<\/tr>\n
1985\/86 till 1988\/89<\/td>\nFull syssels\u00e4ttningL\u00e5gt studiest\u00f6d<\/td>\ny = -0,248x + 0,2467<\/td>\nR\u00b2 = 0,8936<\/td>\n<\/tr>\n
1988\/89 till 1989\/90<\/td>\nH\u00f6jningav studiest\u00f6d och oml\u00e4ggning av CSN:s statistik.<\/td>\n–<\/td>\n–<\/td>\n<\/tr>\n
1989\/90 till 1993\/94<\/td>\n\u00c5terst\u00e4llandet av den naturliga arbetsl\u00f6sheten<\/td>\ny = -0,773x + 0,7204<\/td>\nR\u00b2 = 0,5794<\/td>\n<\/tr>\n
1993\/94 till 1998\/99<\/td>\nFattigg\u00f6rande av arbetsl\u00f6sa som inte studerar<\/td>\ny = 0,6849x – 0,1057<\/td>\nR\u00b2 = 0,1833<\/td>\n<\/tr>\n
1998\/99 och fram\u00e5t<\/td>\nNaturlig arbetsl\u00f6shet och med h\u00f6gre studiest\u00f6d.<\/td>\ny = -0,272x + 0,5018<\/td>\nR\u00b2 = 0,1677<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
Hela perioden 1985\/86 till 2009\/10<\/td>\nSamtliga ovanst\u00e5ende<\/td>\ny = -0,7806x + 0,7268<\/td>\nR\u00b2 = 0,5818<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

 <\/p>\n

Den enda period d\u00e4r studiefrekvensen inte \u00f6kar n\u00e4r f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen minskar \u00e4r 1993\/94 till 1998\/99. Det \u00e4r dock f\u00f6r\u00e4ndringen under dessa \u00e5r som medf\u00f6r att \u00f6verf\u00f6ringsfunktionen f\u00f6r hela perioden faktiskt f\u00e5r st\u00f6rre f\u00f6rklaringskraft \u00e4n n\u00e5gon av de ing\u00e5ende sektionerna. Den har det b\u00e4sta R2 v\u00e4rdet, med undantag f\u00f6r den allra f\u00f6rsta periodens extrema R2-niv\u00e5 p\u00e5 ungef\u00e4r 0,89.<\/p>\n

Enligt ekvationen f\u00f6r den trendlinje som g\u00e4ller hela tidsperioden borde varje procent minskad f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvens leda till en \u00f6kning med ungef\u00e4r 0,78 procent av studiefrekvensen.<\/p>\n

Att anv\u00e4nda denna ekvation f\u00f6r att ber\u00e4kna hur m\u00e5nga av dagens studerande som skall anses vara arbetsl\u00f6sa vilka studerar enbart f\u00f6r sin f\u00f6rs\u00f6rjnings skull \u2013 f\u00f6r att det inte finns annan inkomst att f\u00e5 – inneb\u00e4r dock i grund och botten ett ifr\u00e5gas\u00e4ttande av hela arbetsmarknadspolitiken tillbaka till n\u00e5gonstans omkring \u00e5ren 1989\/90. Dvs. ett ifr\u00e5gas\u00e4ttande av b\u00e5de etableringen av den naturliga- eller som den ocks\u00e5 kallas j\u00e4mviktsarbetsl\u00f6sheten, allts\u00e5 basen f\u00f6r NAIRU-politiken, dels ocks\u00e5 ett ifr\u00e5gas\u00e4ttande av den s\u00e5 kallade arbetslinjens sk\u00e4rpta regelverk och minskade ers\u00e4ttningsniv\u00e5er i de sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen.<\/p>\n

L\u00e5t oss till skillnad fr\u00e5n arbetsl\u00f6shetspolitikens och \u201darbetslinjens\u201d nationalekonomiska apologeter vara radikala \u2013 g\u00e5 till roten med el\u00e4ndet \u2013 och \u00e4nd\u00e5 se efter vilka slutsatser som\u00a0 denna ekvation leder till.<\/p>\n

Utg\u00e5ngsniv\u00e5n f\u00f6r v\u00e5r j\u00e4mf\u00f6relse f\u00e5r desutom bli det som kallas full syssels\u00e4ttning, dvs. att 80 procent av befolkningen har inkomst av arbete, egenf\u00f6retagande eller liknande.<\/p>\n

Den syssels\u00e4ttningsgrad \u2013 vilket vi kan anv\u00e4nda i st\u00e4llet f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen[xi]<\/a> – som AKU uppger i sina grundtabeller[xii]<\/a> f\u00f6r \u00e5ldersgrupen 20-24\u00e5r under maj m\u00e5nad 2012 \u00e4r 57,15%.
\nDet som fattas till niv\u00e5n full syssels\u00e4ttning, dvs. upp till 80 procent var d\u00e5 22,85%.<\/p>\n

Om vi s\u00e4tter in detta i ekvationen f\u00f6r kurvans lutning \u2013 vi utel\u00e4mnar konstanten, den \u00e4r ointressant i detta fall – blir studiefrekvensen, y \u00a0= – 0,7806 * x \u00a0d\u00e4r x st\u00e5r f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen<\/p>\n

N\u00e4r vi s\u00e4tter in siffran f\u00f6r hur m\u00e5nga procent syssels\u00e4ttningen skulle beh\u00f6va \u00f6kas f\u00f6r att (n\u00e4stan) alla som vill och kan arbeta skall kunna f\u00e5 ett jobb f\u00e5r vi till resultat att f\u00f6r\u00e4ndringen i antalet beviljade studiemedel dividerat med befolkningen skulle bli \u00a0y = – 0,7806 * – 22,85% \u2248\u00a0 -17,84%<\/p>\n

Befolkningen i \u00e5ldersgruppen 20-24 \u00e5r var enligt AKU:s grundtabeller i maj m\u00e5nad 2012 totalt 657 600 och antalet studiemedel som beviljades p\u00e5 grund av bristen p\u00e5 arbetstillf\u00e4llen skulle d\u00e5 bli 17,84% * 657\u00a0600 = 117 308,57 \u2248 117\u00a0300 beviljade studiemedel. F\u00f6rh\u00e5llandet mellan antalet beviljade studiemedelsans\u00f6kningar och antalet studerande personer var l\u00e4s\u00e5ret 2010\/11 att det ungef\u00e4r gick 0,898 personer p\u00e5 varje beviljat studiemedel. Efter denna nedjustering f\u00e5r vi slutligen antalet personer som kan antas studera enbart p\u00e5 grund av de f\u00f6rs\u00e4mrade villkoren p\u00e5 arbetsmarknaden \u2248 105 300.<\/p>\n

Enligt Tabell 1 i AKU:s grundtabellerna[xiii]<\/a> var antalet som i maj 2012 befann sig i kategorin \u201dArbetsl\u00f6sa, d\u00e4rav heltidsstuderande\u201d 106\u00a0900 personer[xiv]<\/a>. Dessutom omfattar \u201dheltidsstuderande som s\u00f6kt arbete\u201d enligt AKU numera \u00e4ven \u201dpersoner som deltagit i program eller aktivitet som anordnas av Arbetsf\u00f6rmedlingen och d\u00e4r ers\u00e4ttning utbetalas i form av aktivitetsst\u00f6d[xv]<\/a>\u201d<\/p>\n

Antalet personer som detta kan t\u00e4nkas g\u00e4lla f\u00f6r framg\u00e5r av Arbetsf\u00f6rmedlingens statistik[xvi]<\/a> under rubriken s\u00f6kande med aktivitetsst\u00f6d. Dessa var 56\u00a0660 i maj 2012[xvii]<\/a>.<\/p>\n

Slutsatsen m\u00e5ste bli att den siffra som Statistiska Centralbyr\u00e5ns Arbetskraftsunders\u00f6kning uppger f\u00f6r ungdomsarbetsl\u00f6sheten knappast kan t\u00e4nkas ha blivit f\u00f6r stor p\u00e5 grund av att den nya definitionen av arbetsl\u00f6sa, \u00e4ven r\u00e4knar in \u201dstuderande som s\u00f6kt arbete\u201d.<\/p>\n

VSB.<\/p>\n

 <\/p>\n


<\/p>\n
\n
\n

[i]<\/a> \u2013 Det \u00e4r inte korrekt att beskriva Sverige som i ett l\u00e4ge med massarbetsl\u00f6shet. Om man tittar p\u00e5 etniska svenskar mitt i livet s\u00e5 har vi mycket l\u00e5g arbetsl\u00f6shet. Vi beskrev d\u00e5 (2006) ett vidare utanf\u00f6rskap som handlade om att en stor del av de som var i arbetsf\u00f6r \u00e5lder, men som inte jobbade, inte beskrevs som arbetsl\u00f6sa. Och utanf\u00f6rskapet har minskat, s\u00e4ger Reinfeldt. http:\/\/www.dn.se\/ekonomi\/sankt-krogmoms-sagas-av-experter<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

 <\/p>\n

[ii] \u201dDen st\u00f6rsta delen av befolkningen som \u00e4r utanf\u00f6r arbetskraften \u00e4r pension\u00e4rer, heltidsstuderande eller personer som uppger sig vara sjuka. P\u00e5 grund av att en stor del av befolkningen utanf\u00f6r arbetskraften \u00e4r pension\u00e4rer eller heltidsstude-rande finns de flesta av dem i \u00e5ldersgrupperna 15-24 \u00e5r och 65-74 \u00e5r. Befolk-ningen utanf\u00f6r arbetskraften i \u00e5ldern 25-64 \u00e5r kommer att studeras n\u00e5got mer, eftersom dessa kan anses vara i arbetsf\u00f6r \u00e5lder.\u201d http:\/\/www.scb.se\/Pages\/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=16437<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[iii]<\/a> http:\/\/www.svd.se\/naringsliv\/nyheter\/fel-pasta-var-fjarde-ungdom-ar-arbetslos_6991649.svd<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[iv]<\/a> http:\/\/www.newsmill.se\/artikel\/2012\/03\/19\/den-f-rlorade-generationen-r-heltidsstudenter-som-s-ker-helgjobb<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[v]<\/a> http:\/\/www.dn.se\/debatt\/problemet-med-arbetslosa-ungdomar-ar-overdrivet<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[vi]<\/a> \u201dTill gruppen heltidsstuderande r\u00e4knas ocks\u00e5 personer som deltagit i program eller aktivitet som anordnas av Arbetsf\u00f6rmedlingen och d\u00e4r ers\u00e4ttning utbetalas i form av aktivitetsst\u00f6d.\u201d http:\/\/www.scb.se\/Pages\/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=16437<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[vii]<\/a> http:\/\/www.svensktnaringsliv.se\/material\/rapporter\/reformer-lonar-sig-fler-arbetade-timmar-an-nagonsin-sedan-1991_163059.html<\/a> Jag har skrivit en grundligare kommentar till denna hyllningsskrift. Se https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2012\/06\/26\/regeringen-fick-halvdan-hyllning-fran-sveriges-naringsliv\/<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[viii]<\/a> D\u00e4r fick jag utm\u00e4rkt hj\u00e4lp av utredaren Andreas Dahlkvist<\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[ix]<\/a> Hel\u00e5rssiffrorna\u00a0 f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen och AKU:s syssels\u00e4ttning \u00f6verenst\u00e4mmer till ca 97 procent f\u00f6r den aktuella \u00e5ldersgruppen och tidsperioden.<\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[x]<\/a> Trendinjens ekvation ( jag anv\u00e4nder Excels inbyggda linj\u00e4ra trendlinjeber\u00e4kning som anv\u00e4nder minsta kvadratmetoden) under perioden1985\/86 till 1988\/89blir \u00a0y = -0,248x + 0,2467 d\u00e4r \u00a0y \u00e4r studiefrekvens och x \u00e4r f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen. F\u00f6rklaringskraften i ekvationen \u00e4r extremt h\u00f6g. R\u00b2 = 0,8936, dvs. f\u00f6r\u00e4ndringarna i de b\u00e5da variablerna kan anses f\u00f6rklara varann till drygt 89 procent.<\/p>\n

Lyftet mellan 1988\/89 och 1989\/90 beror som jag tidigare n\u00e4mnt p\u00e5 \u00e4ndrade villkor och annan metod f\u00f6r statistiken.<\/p>\n

Utvecklingen 1989\/90 till 1993\/94 g\u00e5r s\u00e5 gott som sn\u00f6rr\u00e4t. Linjens ekvation \u00e4r\u00a0 y = -0,773x + 0,7204,. Ekvationens f\u00f6rklaringskraft R\u00b2 = 0,5794.<\/p>\n

N\u00e4sta tydligt avvikande period varar mellan 1993\/94 och 1998\/99 d\u00e5 b\u00e5de studie- och f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen \u00f6kade. F\u00f6rklaringen till detta torde vara inf\u00f6randet av den s\u00e5 kallade arbetslinjen inom socialpolitiken, d\u00e5 b\u00e5de villkoren f\u00f6r att f\u00e5 arbetsl\u00f6shetsunderst\u00f6d och f\u00f6r inkomstst\u00f6d fr\u00e5n socialen sk\u00e4rptes samtidigt som ers\u00e4ttningsniv\u00e5erna skrevs ner. Ett omr\u00e5de f\u00f6r ytterligare forskning.<\/p>\n

Perioden 1998\/99 och fram\u00e5t \u00e4r den intressantaste. Data ser f\u00f6r den perioden mindre ut att bara vara ett resultat av planm\u00e4ssig reformverksamhet \u00e4n av konjunktur-variationer d\u00e5 R\u00b2 = 0,1677. Datapunkterna upptr\u00e4der som variationer fram och tillbaka kring ett centrum i st\u00e4llet f\u00f6r sn\u00f6rr\u00e4ta linjer med skyh\u00f6ga R2-v\u00e4rden.<\/p>\n

Ekvationen f\u00f6r variationerna efter1998\/99, n\u00e4r niv\u00e5n \u201dnaturlig arbetsl\u00f6shet\u201d hade blivit \u00e5terst\u00e4lld\u00a0 blev \u00a0y = -0,272x + 0,5018 . P\u00e5tagligt lik den som g\u00e4llde f\u00f6re omregleringen y = -0,248x + 0,2467, 1985\/86 till 1988\/89. F\u00f6rutom att konstanten har f\u00f6rdubblats. Konstanten visar var linjen korsar nollstrecket. I fall syssels\u00e4ttningen var lika med noll, skulle i det senare fallet efter 1998\/99 ca\u00a0 50 procent studera medan det i det tidigare fallet f\u00f6re 1988\/89 i st\u00e4llet bara hade r\u00f6rt sig om ungef\u00e4r 25 procent.<\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[xi]<\/a> Hel\u00e5rssiffrorna \u00a0f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4rvsfrekvensen och AKU:s syssels\u00e4ttning \u00f6verenst\u00e4mmer till ca 97 procent f\u00f6r den aktuella \u00e5ldersgruppen och tidsperioden.<\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[xii]<\/a> http:\/\/www.scb.se\/Pages\/TableAndChart____262724.aspx<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[xiii]<\/a> \u201dBefolkningen f\u00f6rdelad efter arbetskraftstillh\u00f6righet samt efter k\u00f6n och \u00e5lder. Arbetsl\u00f6sa enligt internationella rekommendationer.\u201d<\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[xiv]<\/a> Denna kategori finns dock inte specifiserad f\u00f6r den mindre \u00e5ldersgrupp som vi studerat, utan g\u00e4ller f\u00f6r hela gruppen 16-24 \u00e5r. Allts\u00e5 \u00e4ven 16-19 \u00e5ringar.<\/p>\n<\/div>\n

\n

[xv]<\/a> http:\/\/www.scb.se\/Pages\/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=16437<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[xvi]<\/a> http:\/\/mstatkommun.arbetsformedlingen.se\/#<\/a> Obs! Klicka i rutan \u201d18-24 \u00e5r\u201d.<\/p>\n<\/div>\n

\n

[xvii]<\/a> Arbetsf\u00f6rmedlingens statistik g\u00e4ller i st\u00e4llet \u00e5ldersgruppen 18-24 \u00e5r, dvs tv\u00e5 ytterligare \u00e5rskullar f\u00f6rutom dem som vi tidigare har r\u00e4knat med.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Problemet med ungdomsarbetsl\u00f6sheten leder till pinsamma undanflyker i allt vidare kretsar. Statsministerns fad\u00e4s med att arbetsl\u00f6sheten inte drabbar \u201detniska svenskar mitt i livet[i]\u201d \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nd, men el\u00e4ndet str\u00e4cker sig hela v\u00e4gen in i Statistiska Centralbyr\u00e5n. I SCB:s Arbetskraftsunders\u00f6kningen 1:a kvartalet 2012 – Tema: Personer utanf\u00f6r arbetskraften i \u00e5ldern 15-74 \u00e5r, bortdefinieras ungdomsarbetsl\u00f6sheten och s\u00e4rskillt de […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11,13],"tags":[20],"class_list":["post-80","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-90-talskrisen","category-ungdomsarbetslosheten","tag-ungdomsarbetslosheten"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=80"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":89,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80\/revisions\/89"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=80"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=80"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=80"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}