{"id":72,"date":"2012-06-26T20:09:01","date_gmt":"2012-06-26T18:09:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=72"},"modified":"2012-06-26T20:12:59","modified_gmt":"2012-06-26T18:12:59","slug":"regeringen-fick-halvdan-hyllning-fran-sveriges-naringsliv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2012\/06\/26\/regeringen-fick-halvdan-hyllning-fran-sveriges-naringsliv\/","title":{"rendered":"Regeringen fick halvdan hyllning fr\u00e5n Sveriges N\u00e4ringsliv"},"content":{"rendered":"
\n

Stefan F\u00f6lster och Johan Kreicbergs har f\u00f6r Svensk N\u00e4ringslivs r\u00e4kning f\u00f6rfattat n\u00e5got som f\u00f6rst ser ut som en ren hyllning till regeringen. Titeln \u00e4r \u201dReformer l\u00f6nar sig \u2013 fler arbetade timmar \u00e4n n\u00e5gonsin sedan 1991[i]<\/a>\u201d.<\/p>\n<\/div>\n

F\u00f6lster och Kreicbergs medger att syssels\u00e4ttningen har minskat och arbetsl\u00f6sheten \u00f6kat mellan \u00e5ren 2006 och 2011. Dvs. om man anv\u00e4nder de internationellt standardiserade metoder f\u00f6r statistiken som nu \u00e4ven g\u00e4ller f\u00f6r Sverige. F\u00f6lster och\u00a0 Kreicbergs f\u00f6rs\u00f6ker i st\u00e4llet bem\u00f6ta oppositionens klagom\u00e5l \u00f6ver regeringspolitiken med statistiska dimrid\u00e5er. Till exempel med hemsnickrade m\u00e5tt som utf\u00f6rda arbetade timmar dividerat med det totala antalet personer som \u00e4r 20-64 \u00e5r.<\/p>\n

P\u00e5 ett st\u00e4lle i texten lyser dock klassintresset igenom. F\u00f6rfattarna meddelar med gillande att \u201d Enligt SCB har fr\u00e5nvaron p\u00e5 grund av sjukdom minskat med en halvtimme per vecka och sysselsatt sedan 2006.\u201d \u201d… den minskade sjukfr\u00e5nvaron motsvarar cirka 75 000 jobb …\u201d<\/p>\n

Hur det kommer sig att arbetsgivarnas har intresse av vad de kallar \u00f6kat arbetsutbud \u00a0– \u00f6kad arbetsl\u00f6shet som vi andra kallar det \u00a0– behandlade Marx\u00a0 i Kapitalets f\u00f6rsta band. Fast han anv\u00e4nde i st\u00e4llet f\u00f6r arbetsl\u00f6shet omv\u00e4xlande uttrycken den relativa \u00f6verbefolkningen och industrins reservarm\u00e9.<\/p>\n

\u201dDen industriella reservarm\u00e9n ut\u00f6var ett tryck p\u00e5 den sysselsatta arbetarbefolkningen under depressioner och under perioder av normal syssels\u00e4ttning samt begr\u00e4nsar dess krav under h\u00f6gkonjunktur och \u00f6verproduktion. Den relativa \u00f6verbefolkningen bildar bakgrunden till lagen om tillg\u00e5ng och efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbetskraft. Den tvingar in denna lag inom gr\u00e4nser, som absolut passar kapitalets utsugningsbeg\u00e4r och maktlystnad. \u201d<\/p>\n

Det var f\u00f6rst l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet som arbetsl\u00f6sa fick b\u00e4ttre\u00a0 ers\u00e4ttningsvillkor \u00e4n den allm\u00e4nna fattighj\u00e4lpen. Arbetsl\u00f6sa som f\u00e5r beh\u00e5lla vad de tidigare jobbat ihop till och som f\u00e5r inkomstgrundad ers\u00e4ttning som g\u00e5r att leva p\u00e5, ut\u00f6var inte alls samma \u201dtryck p\u00e5 den sysselsatta arbetarbefolkningen\u201d.<\/p>\n

\"Minskande<\/a><\/p>\n

Den andel av befolkningen som har anst\u00e4ndig niv\u00e5 p\u00e5 inkomsterna, fr\u00e5n arbete eller fr\u00e5n inkomstgrundad a-kassa, har regeringen reducerat fr\u00e5n att 2006 ha omfattat 78 procent av befolkningen i \u00e5ldersgruppen 16-64 \u00e5r[ii]<\/a> till att 2011 vara 77 procent. Detta trots att syssels\u00e4ttningen \u00f6kade fr\u00e5n 74,6 procent till 75,3 procent mellan dessa \u00e5r. En procent av befolkningen 16-64 \u00e5r inneb\u00e4r drygt 60\u00a0000 personer. Regeringen har allts\u00e5 lyckats \u00f6ka antalet arbetsl\u00f6sa som f\u00e5r klara sig p\u00e5 grundbeloppet (max 320 kronor om dagen f\u00f6re skatt om man arbetat heltid) med drygt 60\u00a0000 samtidigt som antalet arbetsl\u00f6sa totalt har minskat med ungef\u00e4r lika m\u00e5nga.<\/p>\n

F\u00f6lster och Kreicbergs borde, om de haft lite mer f\u00f6rst\u00e5else av arbetsmarknadens villkor och lite mer kunskaper om statistiken p\u00e5 omr\u00e5det, ha illustrerat p\u00e5 ovanst\u00e5ende enkla s\u00e4tt hur regeringen trots en \u00f6kad efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbete lyckades minska den andel av arbetarklassen som har en anst\u00e4ndig inkomst garanterad\u00a0 genom arbete eller arbetsl\u00f6shetsunderst\u00f6d p\u00e5 inkomstgrundad niv\u00e5.<\/p>\n

Regeringen har dessutom trots \u00f6kad efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbete \u00a0lyckats med \u00a0att tvinga dem som har arbete att utf\u00f6ra fler arbetstimmar i st\u00e4llet f\u00f6r att dela jobben med sina arbetsl\u00f6sa kamrater.<\/p>\n

\"\u00d6kande<\/a><\/p>\n

N\u00e4r vi j\u00e4mf\u00f6r \u00e5ren 2006 och 2011 visar det sig att antalet arbetade timmar per sysselsatt har \u00f6kat med 45 timmar. Dvs. om vi begr\u00e4nsar oss till \u00e5ldrarna 16-64 \u00e5r. Om vi anv\u00e4nder nya AKU 16-74 \u00e5r blev \u00f6kningen per syselsatt person och \u00e5r 33 timmar. Enligt ber\u00e4kningar med gamla AKU r\u00f6r det sig om 125\u00a0500 f\u00f6rlorade jobb. Och enligt nya AKU ca 97\u00a0000. Det \u00e4r tydligt att det inte bara \u00e4r minskad sjukfr\u00e5nvaro som gjort att \u00e5rsarbetstiderna \u00f6kar.<\/p>\n

Det intressantaste i diagrammet \u00e4r dock de streckade trendlinjerna. Att den l\u00e5ngsiktiga trenden n\u00e4r det g\u00e4ller arbetstiderna \u00e4r att de som har arbete \u00a0tvingas att arbeta allt fler timmar. Detta \u00e4r \u00e4nnu mer uttalat n\u00e4r man anv\u00e4nder nya AKU som dels omfattar hela \u00e5ldersgruppen 16-74 \u00e5r, men framf\u00f6r allt d\u00e4rf\u00f6r att den statistiken inte n\u00e5r l\u00e4ngre tillbaka \u00e4n 2005. Bara ett \u00e5r f\u00f6re den nuvarande regeringens tilltr\u00e4de.<\/p>\n

Marx skrev \u00e4ven om arbetstidernas betydelse.<\/p>\n

\u201dSamtidigt som produktionsmedlen, efter hand som de utvecklas i omf\u00e5ng och effektivitet, i st\u00e4ndigt mindre utstr\u00e4ckning tj\u00e4nar till att syssels\u00e4tta arbetare, sk\u00e4rpes detta f\u00f6rh\u00e5llande ytterligare d\u00e4rigenom, att n\u00e4r arbetets produktivitet stiger, \u00f6kar kapitalets tillg\u00e5ng p\u00e5 arbete fortare \u00e4n dess efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbetskraft. \u00d6verarbetet bland den del av arbetarklassen, som har syssels\u00e4ttning, bidrar till att \u00f6ka de ”frist\u00e4llda” reserverna, som st\u00e5r utanf\u00f6r, medan omv\u00e4nt det starkare tryck, som dessa arbetsl\u00f6sa ut\u00f6var p\u00e5 de arbetande, tvingar dessa till \u00f6verarbete och till villkorsl\u00f6s underkastelse under kapitalet. F\u00f6rh\u00e5llandet, att en del av arbetarklassen d\u00f6mes till arbetsl\u00f6shet p\u00e5 grund av andra arbetares \u00f6verarbete, bidrar till att berika den enskilde kapitalisten och p\u00e5skyndar samtidigt rekryteringen av den industriella reservarm\u00e9n, i samma grad som den samh\u00e4lleliga ackumulationen utvecklas.\u201d<\/p>\n

Det \u00e4r t\u00e4nkbart att Stefan F\u00f6lster och Johan Kreicbergs inte k\u00e4nner till vare sig Karl Marx eller Kapitalet. Och d\u00e4rf\u00f6r inte heller f\u00f6rm\u00e5r bed\u00f6ma hur stort det steg \u00e4r som regeringen tagit p\u00e5 v\u00e4gen mot \u00e5terst\u00e4llande av kapitalismens 1800-talsm\u00e4ssiga villkor f\u00f6r arbetarklassen.<\/p>\n

Men det kan givetvis ocks\u00e5 t\u00e4nkas att det mediokra i f\u00f6rfattarnas\u00a0 statistiska behandling beror p\u00e5 att de m\u00e5ste anpassa sig till att\u00a0 Svenskt N\u00e4ringsliv vill ge regeringen en signal: Att n\u00e4ringslivets akt\u00f6rer fortfarande inte \u00e4r n\u00f6jda utan kr\u00e4ver \u00e4nnu mycket snabbare och grundligare \u00e5terst\u00e4llning \u00e4n regeringen hittils presterat.<\/p>\n

Slutorden i Svenskt N\u00e4ringslivs hyllning \u00e4r en r\u00e4tt besk medicin. De ser det som \u00a0\u201d… oroande att reformtakten har stannat av betydligt under senare \u00e5r. De flesta stora reformerna genomf\u00f6rdes under de f\u00f6rsta \u00e5ren efter regeringsskiftet 2006. \u00c4nd\u00e5 finns det fortfarande ett stort reformutrymme. Skatterna p\u00e5 arbete \u00e4r fortfarande h\u00f6ga i ett internationellt perspektiv och det arbetsr\u00e4ttsliga regelverket medf\u00f6r att anst\u00e4llningar \u00e4r f\u00f6renade med h\u00f6g risk f\u00f6r arbetsgivarna.\u201d<\/p>\n

 <\/p>\n

\n
\n
\n

[i]<\/a> http:\/\/www.svensktnaringsliv.se\/material\/rapporter\/reformer-lonar-sig-fler-arbetade-timmar-an-nagonsin-sedan-1991_163059.html<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

[ii]<\/a> I detta fall vore det fel att r\u00e4kna med det nya AKU, 15-74 \u00e5r, d\u00e5 de som \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n 65 \u00e5r inte f\u00e5r n\u00e5gon a-kassa.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Stefan F\u00f6lster och Johan Kreicbergs har f\u00f6r Svensk N\u00e4ringslivs r\u00e4kning f\u00f6rfattat n\u00e5got som f\u00f6rst ser ut som en ren hyllning till regeringen. Titeln \u00e4r \u201dReformer l\u00f6nar sig \u2013 fler arbetade timmar \u00e4n n\u00e5gonsin sedan 1991[i]\u201d. F\u00f6lster och Kreicbergs medger att syssels\u00e4ttningen har minskat och arbetsl\u00f6sheten \u00f6kat mellan \u00e5ren 2006 och 2011. Dvs. om man anv\u00e4nder […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[],"class_list":["post-72","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbetstid-och-arbetsloshet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":79,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72\/revisions\/79"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}