{"id":50,"date":"2012-06-01T21:16:32","date_gmt":"2012-06-01T19:16:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=50"},"modified":"2012-06-01T21:31:55","modified_gmt":"2012-06-01T19:31:55","slug":"stefan-folster-jagar-smitare-undan-arbetslinjen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2012\/06\/01\/stefan-folster-jagar-smitare-undan-arbetslinjen\/","title":{"rendered":"Stefan F\u00f6lster jagar smitare undan arbetslinjen"},"content":{"rendered":"
\n

Arbetslinjen \u00e4r\u00a0vad som g\u00e4ller i svensk politik. Utanf\u00f6rskapet \u00e4r enligt regeringens definition de som tvingas leva p\u00e5 de sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen.<\/p>\n<\/div>\n

Svenskt N\u00e4ringslivs unders\u00f6kning \u201dUtanf\u00f6r utanf\u00f6rskapet[i]<\/a>\u201d, ger en anvisning i vilken riktning de anser att att denna definition skall utnyttjas. Stefan F\u00f6lster som \u00e4r ansvarig f\u00f6r rapporten menar att alltf\u00f6r m\u00e5nga lyckas h\u00e5lla sig\u00a0 undan utanf\u00f6rskapet .<\/p>\n

P\u00e5 sista sidan presenteras enligt rubriken den \u201dDefinition av att vara utanf\u00f6r utanf\u00f6rskapet som SCB anv\u00e4nder\u201d . Men det \u00e4r inte SCB som har best\u00e4mt definitionen, det \u00e4r Stefan F\u00f6lster och Svenskt N\u00e4ringsliv som k\u00f6pt en mycket speciell statistisk sammanst\u00e4llning av SCB. Brer\u00e4kningarna utg\u00e5r fr\u00e5n hela befolkningen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder (16-64 \u00e5r). Sedan subtraheras kategori f\u00f6r kategori s\u00e5 att det slutligen blir m\u00f6jligt att urskilja en rest. Dessa \u00e4r allts\u00e5 utanf\u00f6r utanf\u00f6rskapet.<\/p>\n

De som d\u00e4remot blir godk\u00e4nda av Svenskt N\u00e4ringsliv \u00e4r s\u00e5dana som varit anst\u00e4llda n\u00e5gon g\u00e5ng under \u00e5ret och skapat merv\u00e4rde. Liksom faktiskt \u00e4ven de som f\u00e5tt n\u00e5gon typ av ers\u00e4ttning fr\u00e5n n\u00e5got av de sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen inklusive fr\u00e5n socialtj\u00e4nst och \u00e5lderspension. Samt alla som f\u00e5tt n\u00e5gon ers\u00e4ttning f\u00f6r studier eller v\u00e4rnpliktstj\u00e4nstg\u00f6ring.<\/p>\n

S\u00e5 l\u00e5ngt r\u00f6r det sig om personer som f\u00e5tt n\u00e5gon typ av inkomster n\u00e5gon g\u00e5ng under 2009. Det som intresserar Svenskt N\u00e4ringsliv \u00e4r dock inte folkf\u00f6rs\u00f6rjningen, utan i fall alltf\u00f6r m\u00e5nga ur befolkningen lyckas smita undan arbetslinjens aktivering. Detta framg\u00e5r av att alla som varit \u201dArbetss\u00f6kande hos arbetsf\u00f6rmedlingen vid utg\u00e5ngen av november m\u00e5nad (arbetsl\u00f6s heltid).\u201d ing\u00e5r \u00e4ven n\u00e4r dessa inte har f\u00e5tt n\u00e5gon som helst ers\u00e4ttning.<\/p>\n

Det \u00e4r som sagt F\u00f6lster, en adjungerad professor i nationalekonomi vid Kungliga Tekniska H\u00f6gskolan i Stockholm och chefekonom p\u00e5 Svenskt N\u00e4ringsliv som fastst\u00e4llt definitionen. Han str\u00e4var av definitionen att d\u00f6ma efter att br\u00e4nnm\u00e4rka dem som lyckas med att h\u00e5lla sig undan fr\u00e5n aktiveringspolitiken och som d\u00e4rmed dels inte bidrar till merv\u00e4rdet\u00a0dels inte heller\u00a0till en ytterligare sk\u00e4rpt konkurrens om jobben.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller de r\u00e4tt extrema kommunerna Danderyd och Solna spekulerar F\u00f6lster om att restbefolkningen utanf\u00f6r utanf\u00f6rskapet sj\u00e4lva v\u00e4ljer att l\u00e5ta sig f\u00f6rs\u00f6rjas genom familjen. Det kan vara t\u00e4nkbart n\u00e4r det g\u00e4ller just dessa enskilda kommuner d\u00e5 d\u00e4r finns ett avsev\u00e4rt antal extremt f\u00f6rm\u00f6gna innev\u00e5nare. I \u00f6vrigt\u00a0resonerar F\u00f6lster om att det skulle vara \u201dlokala f\u00f6rh\u00e5llanden och lokala kulturer och attityder som p\u00e5 vissa h\u00e5ll leder till att en stor andel av befolkningen befinner sig utanf\u00f6r utanf\u00f6rskapet\u201d.<\/p>\n

Verkligheten i stort \u00e4r i st\u00e4llet att tillg\u00e4ngligheten till jobb, syssels\u00e4ttningen, har pressats ned\u00e5t totalt i Sverige. Fr\u00e5n att ha omfattat p\u00e5 omkring 80 procent av befolkningen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder (16-64 \u00e5r) f\u00f6re 1992 till att ligga under 74 procent i genomsnitt f\u00f6r tiden d\u00e4refter.<\/p>\n

Syssels\u00e4ttningsgraden har minskats genom samverkande politiska beslut som EU- anm\u00e4lan (Ingvar Carlsson) och kronkursf\u00f6rsvaret (Bildtska minist\u00e4ren). Samtidigt har den genomsnittliga \u00e5rsarbetstiden f\u00f6r Sveriges sysselsatta \u00f6kats med hj\u00e4lp av sjukl\u00f6nereformen och genom s\u00e4mre m\u00f6jligheter till ledighet f\u00f6r studier. Dessutom har utbetalningarna fr\u00e5n de sociala f\u00f6rs\u00e4kringarna och bidrag till beh\u00f6vande minskats kraftigt i omfattning. Allts\u00e5 \u00e4ven bortsett fr\u00e5n att ers\u00e4ttningsniv\u00e5erna inte f\u00f6ljt prisutvecklingen. Eller ens l\u00f6neutvecklingen.<\/p>\n

\u00c5ret 1991 l\u00e5g syssels\u00e4ttningen p\u00e5 81 procent. \u00c4ven detta \u00e5r h\u00e4nvisades i genomsnitt mer \u00e4n 800\u00a0000 personer till utbetalningar fr\u00e5n de sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen f\u00f6r sin f\u00f6rs\u00f6rjning. \u00c4ven detta \u00e5r f\u00f6rekom det dessutom att en del av befolkningen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder inte hade inkomst av arbete och inte heller fick n\u00e5got fr\u00e5n de sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen. D\u00e5 r\u00f6rde det sig om ca 3,9 procent. \u00c5ret innan, 1990, g\u00e4llde detta en n\u00e5got mindre andel, ca 3,3 procent<\/p>\n

Efter 1991 f\u00f6rdubblades andelen f\u00f6rs\u00f6rjningsl\u00f6sa t\u00e4mligen omedelbart. Genomsnittet f\u00f6r \u00e5ren 1992-2006 blev 7,7 procent. 2007 tog den fattigg\u00f6rande \u00a0politiken ytterligare ett spr\u00e5ng. Den genomsnittliga f\u00f6rs\u00f6rjningsl\u00f6sheten \u00e5ren 2007\u00a0– 2010 blev hela\u00a0 10,8 procent.<\/p>\n

Samtidigt som andelen av befolkningen som drabbas av de fattigg\u00f6rande politikska besluten har \u00f6kats genomh\u00f6jda tr\u00f6sklar, sk\u00e4rpta villkor, budgettak och tidsbegr\u00e4nsningar har \u00e4ven antalet innev\u00e5nare i Sverige \u00f6kat. Det absoluta antalet som inte har n\u00e5gon f\u00f6rs\u00f6rjning har flerdubblats.<\/p>\n

\"Antal<\/a><\/p>\n

F\u00f6rklaringen till minskad syssels\u00e4ttning och \u00f6kad f\u00f6rs\u00f6rjningsl\u00f6shet ligger inte i att Sverige ur n\u00e5gon synpunkt halkat efter i utvecklingen vare sig n\u00e4r det g\u00e4ller produktionens omfattning eller i den internationella konkurrensen. Det handlar i st\u00e4llet om en medveten \u00e5terst\u00e4llning till de 1800-tals villkor p\u00e5 arbetsmarknaden som \u00e4r de gynnsammaste f\u00f6r den privatkapitalistiska f\u00f6rm\u00f6genhetstillv\u00e4xten.<\/p>\n

Marx beskrev\u00a0klassernas str\u00e4vanden i Kapitalet.<\/p>\n

\u201d… efter hand som det g\u00e5r upp f\u00f6r dem (arbetarna\/ FT), att deras inb\u00f6rdes konkurrens helt och h\u00e5llet \u00e4r beroende p\u00e5 det tryck, som den relativa \u00f6verbefolkningen (ungef\u00e4r = de arbetsl\u00f6sa \/FT) ut\u00f6var, f\u00f6rs\u00f6ker de att organisera ett planm\u00e4ssigt samarbete mellan de arbetande och de arbetsl\u00f6sa med hj\u00e4lp av fackf\u00f6reningar och p\u00e5 andra s\u00e4tt f\u00f6r att f\u00f6rhindra eller i varje fall d\u00e4mpa de \u00f6del\u00e4ggande verkningar, som den kapitalistiska produktionens naturlagar har f\u00f6r arbetarklassen. S\u00e5 snart detta sker, b\u00f6rjar kapitalisten och hans lakej, den politiske ekonomen, att gorma om kr\u00e4nkning av den ”eviga” och ”heliga” lagen om tillg\u00e5ng och efterfr\u00e5gan.\u201d(Karl Marx, Kapitalet, Band 1, Den st\u00e4ndiga \u00f6kningen av en relativ \u00f6verbefolkning eller en industrins reservarm\u00e9 )<\/p>\n

Enligt Konjunkturinstitutets (KI) \u00a0kunskaps\u00f6versikt fr\u00e5n 2007: Den svenska j\u00e4mviktsarbetsl\u00f6sheten[ii]<\/a>, inneb\u00e4r den svenska arbetarklassens fortsatta motst\u00e5nd mot reall\u00f6nes\u00e4nkningar, \u201dreall\u00f6nestelheten\u201d som KI betecknar detta, att det kr\u00e4vs \u00e4nnu mera omfattande och effektivare fattigg\u00f6rande arbetsl\u00f6shet. Utredarna framh\u00e5ller bland sina slutsatser att reall\u00f6nestelhet \u201dG\u00e5r att p\u00e5verka med politiska beslut om t. ex. A-kassa eller anst\u00e4llningsskydd .\u201d<\/p>\n

Borgarklassens kamp mot arbetandes och arbetsl\u00f6sas organiserade solidaritet, en kamp\u00a0som p\u00e5 Marx tid motiverades med den ”eviga” och ”heliga” lagen om tillg\u00e5ng och efterfr\u00e5gan motiveras idag genom h\u00e4nvisning till en ekonomiskt-teoretisk konstruktion som kallas NAIRU, Non-Accelerating Inflation Rate-of-Unemployment. Denna obevisade\u00a0 – och orimliga – teori anses motivera att staten avskaffar full\u00a0 syssels\u00e4ttning och i st\u00e4llet etablerar \u201dj\u00e4mviktsarbetsl\u00f6shet\u201d. Och detta med h\u00e4nvisning till \u201ddet naturliga\u201d i st\u00e4llet f\u00f6r eviga och heliga. J\u00e4mviktsarbetsl\u00f6sheten kallas ocks\u00e5 f\u00f6r den naturliga arbetsl\u00f6sheten.<\/p>\n

Konjunkturinstitutets prop\u00e5er om att sk\u00e4rpa de anst\u00e4lldas och arbetsl\u00f6sas inb\u00f6rdes konkurrens om arbetstillf\u00e4llena, om\u00a0att fatta \u201dpolitiska beslut om t. ex. A-kassa eller anst\u00e4llningsskydd\u201d, urs\u00e4ktas med att s\u00e5dana f\u00f6rs\u00e4mringar skulle medf\u00f6ra att den n\u00f6dv\u00e4ndiga \u201dnaturliga\u201d arbetsl\u00f6sheten d\u00e5\u00a0skulle kunna bli l\u00e4gre. En from f\u00f6rhoppning – p\u00e5 de d\u00e4rigenom inkomstl\u00f6sas bekostnad.<\/p>\n

Arbetsl\u00f6shetspolitikens uppmjukning av reall\u00f6nestelheten borde allts\u00e5 enligt Konjukturinstitutet g\u00f6ras effektivare genom att hotet mot redan anst\u00e4llda att bli st\u00e4llda utan jobb sk\u00e4rps, genom f\u00f6rs\u00e4mrat anst\u00e4llningsskydd, samt genom att de arbetsl\u00f6sa ges \u00e4nnu s\u00e4mre ekonomiska villkor.<\/p>\n

Att andelen f\u00f6rs\u00f6rjningsl\u00f6sa har accelererat sedan 2007 tyder p\u00e5 att de styrande tagit till sig Konjukturinstitutets synpunkter. Men Svenskt N\u00e4ringsliv och Stefan F\u00f6lster \u00e4r uppenbarligen inte n\u00f6jda \u00e4nd\u00e5, utan vill t\u00e4ppa till m\u00f6jligheten att undg\u00e5 aktivering \u00e4ven utanf\u00f6r utanf\u00f6rskapet.<\/p>\n

Deras ideal visar sig genom unders\u00f6kningens begr\u00e4nsningar vara att arbetslinjen skall utvidgas till en allm\u00e4n plikt f\u00f6r alla innev\u00e5nare i arbetsf\u00f6r \u00e5lder. En tvingande plikt att aktivt st\u00e4lla sig till statens och\/eller kapitalets f\u00f6rfogande. Detta utan n\u00e5gon skyldighet f\u00f6r vare sig stat eller kapital att bidra till de drabbade prolet\u00e4rernas f\u00f6rs\u00f6rjning.
\nDet ligger en avgrund mellan s\u00e5dana ensidiga krav p\u00e5 medborgarna och grundlagens l\u00f6fte att: \u201dDen enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v\u00e4lf\u00e4rd ska vara grundl\u00e4ggande m\u00e5l f\u00f6r den offentliga verksamheten.\u201d<\/p>\n

Att prolet\u00e4rer skall g\u00e4lla som fullv\u00e4rdiga enskilda i grundlagens mening \u00e4r av allt att d\u00f6ma inte sj\u00e4lvklart f\u00f6r Svenskt N\u00e4ringsliv och Stefan F\u00f6lster.<\/p>\n


<\/p>\n
\n
\n

[i]<\/a> http:\/\/www.svensktnaringsliv.se\/material\/rapporter\/utanfor-utanforskapet_159950.html<\/p>\n<\/div>\n

\n

[ii]<\/a> http:\/\/www.konj.se\/5.70c52033121865b1398800096890.html<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Arbetslinjen \u00e4r\u00a0vad som g\u00e4ller i svensk politik. Utanf\u00f6rskapet \u00e4r enligt regeringens definition de som tvingas leva p\u00e5 de sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen. Svenskt N\u00e4ringslivs unders\u00f6kning \u201dUtanf\u00f6r utanf\u00f6rskapet[i]\u201d, ger en anvisning i vilken riktning de anser att att denna definition skall utnyttjas. Stefan F\u00f6lster som \u00e4r ansvarig f\u00f6r rapporten menar att alltf\u00f6r m\u00e5nga lyckas h\u00e5lla sig\u00a0 undan utanf\u00f6rskapet […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-50","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=50"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50\/revisions\/54"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=50"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=50"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=50"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}