{"id":499,"date":"2026-04-21T11:04:40","date_gmt":"2026-04-21T09:04:40","guid":{"rendered":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=499"},"modified":"2026-04-21T11:13:48","modified_gmt":"2026-04-21T09:13:48","slug":"tido-regeringens-arbetsloshetspolitik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2026\/04\/21\/tido-regeringens-arbetsloshetspolitik\/","title":{"rendered":"Tid\u00f6-Regeringens Arbetsl\u00f6shetspolitik"},"content":{"rendered":"\n

Som den framst\u00e4lls i V\u00e5rpropositionen 2026<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Enligt regeringens v\u00e5rproposition skall arbetsl\u00f6shetens niv\u00e5 komma att s\u00e4nkas med fyra tiondels procent om \u00e5ret. Fr\u00e5n och med i \u00e5r och vidare fram\u00e5t.
0,4 % motsvarar ungef\u00e4r 23 000 personer.
Detta skulle givetvis, i fall det faktiskt intr\u00e4ffade, inneb\u00e4ra en f\u00f6rb\u00e4ttring f\u00f6r dessa.
Arbetsl\u00f6shetstalet f\u00f6r i \u00e5r hittills \u00e4r dock enligt SCB 8,5 procent. Vilket m\u00f6jligen kan tydas som att det kan komma att bli en minskning i \u00e5r.
Fast i s\u00e5 fall en mindre minskning.
Och antalet arbetsl\u00f6sa var f\u00f6rra \u00e5ret 510 400. Mer \u00e4n tjugo g\u00e5nger s\u00e5 m\u00e5nga.<\/p>\n\n\n\n

4 % arbetsl\u00f6shet?<\/h2>\n\n\n\n

Regeringens f\u00f6rhoppning s\u00e4gs det, \u00e4r p\u00e5 lite l\u00e4ngre sikt att den reella arbetsl\u00f6sheten och samtidigt den s\u00e5 kallade j\u00e4mviktsarbetsl\u00f6sheten skall kunna tvingas ner till 7, 3 procent \u00e5r 2029. En r\u00e4tt blygsam ambition, d\u00e5 arbetsl\u00f6sheten f\u00f6re 1990-talskrisen aldrig var h\u00f6gre \u00e4n 4,0 procent.
Fyra procent \u00e4r regeln f\u00f6r USA:s centralbank \u201dthe Fed\u201d. Sveriges Riksdag har dock visat sig of\u00f6rm\u00f6gna att ge n\u00e5gra s\u00e5dana f\u00f6reskrifter till den numera sj\u00e4lvst\u00e4ndiga Riksbanken. Det enda m\u00e5l som den svenska centralbanken har f\u00e5tt f\u00f6reskrivet \u00e4r att de skall begr\u00e4nsa inflationen till max 2 procent. Samtidigt \u00e4r det underf\u00f6rst\u00e5tt att detta inte f\u00e5r inkr\u00e4kta p\u00e5 f\u00f6retagens p\u00e5slag och inte heller priss\u00e4ttningen p\u00e5 de varor som s\u00e4ljs.<\/p>\n\n\n\n

Inflation f\u00f6r l\u00f6nedumpning<\/h2>\n\n\n\n

Den inflation som uppst\u00e5r dels genom f\u00f6retagens priss\u00e4ttning, dels genom l\u00f6nearbetarnas str\u00e4van efter att bibeh\u00e5lla l\u00f6nernas kan med dagens politiska ekonomi bara begr\u00e4nsas genom nedreglering av l\u00f6ne-inflationen. Genom att arbetsl\u00f6shet och hotet om arbetsl\u00f6shet hindrar de anst\u00e4lldas f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rsvara det reella v\u00e4rdet \u2013 k\u00f6pkraften – hos sina l\u00f6ner.<\/p>\n\n\n\n

Arbetsl\u00f6shet: Ett herrav\u00e4lde<\/h2>\n\n\n\n

Ju el\u00e4ndigare de arbetsl\u00f6sas tillvaro blir, och ju fler som g\u00f6rs arbetsl\u00f6sa, desto mer skr\u00e4mmande blir hotet om att sj\u00e4lv bli arbetsl\u00f6s. Reformer som bidrar till \u00f6kande el\u00e4nde f\u00f6r arbetsl\u00f6sa torgf\u00f6rs ofta som att vilja minska antalet personer som m\u00e5ste placeras i arbetsl\u00f6sheten.<\/p>\n\n\n\n

Verkan av hotbilden g\u00e5r att m\u00e4ta statistiskt. D\u00e4remot inte s\u00e4rskilt p\u00e5tagligt med hur inflationen varierar. Inflationen kommer som tredje eller fj\u00e4rde l\u00e4nken i kedjan som p\u00e5verkas av arbetsl\u00f6shetshotet.<\/p>\n\n\n\n

En mera direkt m\u00e4tare \u00e4r reall\u00f6nerna. Helst r\u00e4knade som de totala arbetskraftskostnadernas andel av den totala produktionen, BNP. Verkan g\u00e5r ocks\u00e5 att se p\u00e5 de privata f\u00f6rm\u00f6genheternas tillv\u00e4xt.<\/p>\n\n\n\n

Genom att j\u00e4mf\u00f6ra arbetsl\u00f6sheten och reall\u00f6nerna kan man visa att dessa tv\u00e5 h\u00e4nger ihop r\u00e4tt ordentligt.<\/p>\n\n\n\n

H\u00f6gre arbetsl\u00f6shet ger l\u00e4gre reall\u00f6ner. Dvs. j\u00e4mvikt?<\/h2>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Man skulle kunna t\u00e4nka sig att j\u00e4mviktsarbetsl\u00f6shet innebar att varken l\u00f6ner eller vinster och r\u00e4ntor \u00f6kade p\u00e5 den andras bekostnad. Men s\u00e5 t\u00e4nker inte vanligtvis nationalekonomer.
J\u00e4mvikt h\u00e4vdar de att det \u00e4r n\u00e4r f\u00f6retagens och f\u00f6rm\u00f6genheternas \u00f6kande vinster kan garanteras utan att arbetskraften ges m\u00f6jligheten att kompensera sig f\u00f6r pris\u00f6kningen.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller hanteringen av arbetsl\u00f6sheten finns det inga p\u00e5tagliga skillnader mellan Tid\u00f6-Regeringen och alternativet. M\u00f6jligen kan det finnas vissa skillnader n\u00e4r det g\u00e4ller el\u00e4ndigheterna som de arbetsl\u00f6sa uts\u00e4tts f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Det g\u00e5r inte att r\u00f6sta bort arbetsl\u00f6shetspolitiken<\/h2>\n\n\n\n

Det ges allts\u00e5 ingen m\u00f6jlighet att r\u00f6sta bort den politiska arbetsl\u00f6sheten i \u00e5rets val. Tv\u00e4rt om, menar Tid\u00f6-regeringen, skall hela arbetsl\u00f6sheten r\u00e4knas som j\u00e4mviktsarbetsl\u00f6shet efter 2028.
Detta \u00e4r p\u00e5 s\u00e4tt och vis rimligt, d\u00e5 de ekonomiska metoderna f\u00f6r att uppn\u00e5 och bibeh\u00e5lla full syssels\u00e4ttning var allm\u00e4nt k\u00e4nda redan i b\u00f6rjan av 1940 talet. Och kunde inf\u00f6ras i Sverige 1947.
Arbetsl\u00f6sheten \u00e4r idag \u2013 och blir allts\u00e5 genom namnbytet till j\u00e4mviktsarbetsl\u00f6shet \u00e4ven formellt rent politisk, statligt framreglerad arbetsl\u00f6shet.<\/p>\n\n\n\n

____________________________
Anm\u00e4rkningar.<\/p>\n\n\n\n

I det \u00f6vre diagrammet \u00e4r k\u00e4llorna Regeringens v\u00e5rproposition respektive SCB<\/p>\n\n\n\n

Som framg\u00e5r av ekvationen i det nedre diagrammet \u00e4r trendkurvans lutning \u03b2 \u2248 – 1,1 vilket inneb\u00e4r att en procents \u00f6kning av arbetsl\u00f6sheten samtidigt inneb\u00e4r en procent mindre av BNP till l\u00f6ner.
Sambandet \u00e4r ganska starkt, ligger omkring 0,6. Och tidsomf\u00e5nget 1960 \u2013 2023 liksom antalet datapunkter finns inget att anm\u00e4rka p\u00e5. M\u00f6jligen skulle man kunna dela upp i tv\u00e5 separata kluster, f\u00f6re och efter krisen 1990. Skillnaden i mellan dessa \u00e4r dock inte fr\u00e4mst lutningen \u03b2, utan f\u00f6rklaringskraften, R2 \u2013 <\/sup>v\u00e4rdet, som \u00e4r betydligt s\u00e4mre under den tidigare perioden d\u00e5 ekonomin styrdes enligt principen full syssels\u00e4ttning.

K\u00e4llorna f\u00f6r det nedre diagrammet \u00e4r:
F\u00f6r arbetsl\u00f6sheten: Unemployment Ameco (Percentage of active population) AMECO
och n\u00e4r det g\u00e4ller l\u00f6nernas andel,
Penn World Table 11.0, Share of Labour Compensation in GDP at Current National Prices for Sweden<\/p>\n\n\n\n

Jag har tidigare f\u00e5tt en liknande ber\u00e4kning som det nedre diagrammets publicerad i Clart\u00e9bloggen 2013 https:\/\/www.clarte.se\/ar-det-fortfarande-arbetslosheten-som-bestammer-lonenivan\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

En \u00e4ldre genomg\u00e5ng av arbetsl\u00f6shetspolitikens grundl\u00e4ggande principer ligger p\u00e5 min egen blogg Bild-byline Fred Torssander \u00bb H\u00f6jd a-kassa \u2013 ett brott mot NAIRU-lagen<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Som den framst\u00e4lls i V\u00e5rpropositionen 2026 Enligt regeringens v\u00e5rproposition skall arbetsl\u00f6shetens niv\u00e5 komma att s\u00e4nkas med fyra tiondels procent om \u00e5ret. Fr\u00e5n och med i \u00e5r och vidare fram\u00e5t.0,4 % motsvarar ungef\u00e4r 23 000 personer.Detta skulle givetvis, i fall det faktiskt intr\u00e4ffade, inneb\u00e4ra en f\u00f6rb\u00e4ttring f\u00f6r dessa.Arbetsl\u00f6shetstalet f\u00f6r i \u00e5r hittills \u00e4r dock enligt SCB 8,5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,25],"tags":[],"class_list":["post-499","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-politisk-debatt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/499","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=499"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/499\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":505,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/499\/revisions\/505"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=499"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=499"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=499"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}