{"id":397,"date":"2020-02-26T09:26:07","date_gmt":"2020-02-26T08:26:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=397"},"modified":"2020-03-03T10:02:29","modified_gmt":"2020-03-03T09:02:29","slug":"vart-gar-oecd-totalt-raknat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2020\/02\/26\/vart-gar-oecd-totalt-raknat\/","title":{"rendered":"Vart g\u00e5r OECD, totalt r\u00e4knat?"},"content":{"rendered":"

Forts fr\u00e5n Vart\u00e5t g\u00e5r v\u00e4rldsekonomin<\/a><\/p>\n

Att summera de ing\u00e5ende l\u00e4nderna p\u00e5 ett s\u00e4tt som ger ett r\u00e4ttvisande medelv\u00e4rde \u00e4r inte helt enkelt, d\u00e5 det finns l\u00e4nder med ofullst\u00e4ndiga data b\u00e5de i b\u00f6rjan, mitten och slutet av redovisningen. F\u00f6rst \u00e4r det allts\u00e5 summan av alla arbetade timmar under ett \u00e5r, vilken OECD redovisar per sysselsatt, g\u00e5nger det antalet sysselsatta i landet samma \u00e5r. Sedan summeras dessa arbetstimmar till en \u00e5rsvis total arbetstid inom OECD-omr\u00e5det och antalet sysselsatta summeras f\u00f6r sig.
\nSedan summeras befolkningen \u00e5rsvis i OECD-l\u00e4nderna f\u00f6rutom de \u00e5r och l\u00e4nder som inte har data om b\u00e5de antal sysselsatta och antal arbetade timmar under det aktuella \u00e5ret.<\/p>\n

\"\"<\/a>
\nIng\u00e5ende l\u00e4nder \u00e4r inledningsvis, 1995, bara Kanada, Frankrike, Japan och USA, men p\u00e5 slutet i stort sett alla OECD-l\u00e4nder. Utom Turkiet som inte l\u00e4ngre redovisas.
\nDet \u00e4r oerh\u00f6rt l\u00e4tt att f\u00f6rlora sig i detaljer \u00e4ven i detta diagram. Och sv\u00e4ngningarna framst\u00e5r som v\u00e5ldsamma. Den arbetstid som g\u00e5r \u00e5t f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja en genomsnittlig innev\u00e5nare i OECD omr\u00e5det under ett \u00e5r har varierat mellan 763 timmar (2009) och 813 timmar (2018), med hela 6,5 procent under det senaste decenniet. Denna v\u00e4xling mellan dyrtid och k\u00f6pfest g\u00e4ller allts\u00e5 i genomsnitt f\u00f6r hela OECD-omr\u00e5det, n\u00e5gonstans drygt 1 220 miljoner m\u00e4nniskor. 6,5 procent av 1 220 miljoner \u00e4r lika med 79 miljoner. Vi kan allts\u00e5 p\u00e5st\u00e5 att ca 79 miljoner fler m\u00e4nniskor skulle kunna f\u00f6rs\u00f6rjas p\u00e5 OECD-niv\u00e5 utan att omfattningen av konsumtionen per individ (i genomsnitt) hamnade p\u00e5 n\u00e5gon sv\u00e5ruth\u00e4rdligt l\u00e5g niv\u00e5. Detta skulle givetvis inte vara sant i fall befolkningen minskade. Eller om livsl\u00e4ngden minskade. Som i extremfallet Ryssland fr\u00e5n mitten av 1980-talet. Men antalet innev\u00e5nare i OECD har \u00f6kat hela tiden, utan n\u00e5gra st\u00f6rre upp eller nedg\u00e5ngar. Och livsl\u00e4ngden \u00f6kar. Det finns av allt att d\u00f6ma r\u00e4tt stora reserver inbyggda i systemet n\u00e4r det g\u00e4ller befolkningens f\u00f6rs\u00f6rjning.
\nTill skillnad fr\u00e5n f\u00f6rbrukningen av arbetstimmar insatta i varor och tj\u00e4nster per person i befolkningen, har uttaget av arbetstimmar per sysselsatt minskat tydligt under perioden 1955-2018. Inte helt oavbrutet, men ganska kraftigt. Det kan vara v\u00e4rt att titta p\u00e5 ett separat diagram f\u00f6r detta.<\/p>\n

\"\"<\/a>
\nDen genomsnittliga \u00e5rsarbetstiden minskar s\u00e5 pass regelbundet att det l\u00f6nar sig att r\u00e4kna fram ett medelv\u00e4rde f\u00f6r minskningen per \u00e5r (den r\u00f6rda linjen). Arbetstiden minskar i genomsnitt med 5,1 timme per \u00e5r (y = -5,1504x + 2 025,6) och variationerna i denna minskning mellan \u00e5ren \u00e4r inte mer \u00e4n omkring 7 procent. (R\u00b2 = 0,9349)
\nTillsammans taget kan man s\u00e4ga att detta \u00e4r tillv\u00e4xt, i den meningen att innev\u00e5narnas f\u00f6rs\u00f6rjning kr\u00e4ver allt mindre insats av m\u00e4nskligt arbete. Man kan beskriva det som att den n\u00f6dv\u00e4ndiga arbetstiden halveras p\u00e5 ca 200 \u00e5r.
\nMen detta \u00e4r inte p\u00e5 n\u00e5got vis optimalt ens under kapitalismen, f\u00f6r i fall de stora sv\u00e4ngningarna i den andra variabeln i diagrammet kunde undvikas, i fall all profit som togs ut ur systemet anv\u00e4ndes till nyttiga investeringar i effektivare produktion och b\u00e4ttre produkter i st\u00e4llet f\u00f6r till onyttigheter som krigsproduktion och milit\u00e4rapparat och reklam och den \u00f6vriga f\u00f6rs\u00e4ljningsanstr\u00e4ngningen som det kallas och inte sl\u00f6sades bort i konkurrensen kapitalister och l\u00e4nder emellan\u2026 Ett exempel p\u00e5 utvecklingen utan krig och omfattande kriser \u00e4r faktiskt Sverige. Fram till 1990 ungef\u00e4r<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Forts fr\u00e5n Vart\u00e5t g\u00e5r v\u00e4rldsekonomin Att summera de ing\u00e5ende l\u00e4nderna p\u00e5 ett s\u00e4tt som ger ett r\u00e4ttvisande medelv\u00e4rde \u00e4r inte helt enkelt, d\u00e5 det finns l\u00e4nder med ofullst\u00e4ndiga data b\u00e5de i b\u00f6rjan, mitten och slutet av redovisningen. F\u00f6rst \u00e4r det allts\u00e5 summan av alla arbetade timmar under ett \u00e5r, vilken OECD redovisar per sysselsatt, g\u00e5nger […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,26],"tags":[],"class_list":["post-397","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","category-produktivitetens-utveckling-1870"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/397","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=397"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/397\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":418,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/397\/revisions\/418"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=397"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=397"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=397"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}