{"id":389,"date":"2020-02-17T12:00:44","date_gmt":"2020-02-17T11:00:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=389"},"modified":"2020-03-03T09:58:02","modified_gmt":"2020-03-03T08:58:02","slug":"vartat-gar-varldsekonomin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2020\/02\/17\/vartat-gar-varldsekonomin\/","title":{"rendered":"Vart\u00e5t g\u00e5r v\u00e4rldsekonomin?"},"content":{"rendered":"

Att f\u00f6rs\u00f6ka svara p\u00e5 rubrikens fr\u00e5ga kan verka d\u00e5raktigt. Vem utom en d\u00e5re – eller ett s\u00e5 kallat snille skulle v\u00e5ga sig p\u00e5 att f\u00f6rs\u00f6ka?
\nDet blir knappast mindre sv\u00e5rsm\u00e4lt f\u00f6r att man s\u00e4ger att man begr\u00e4nsar sig till den del av v\u00e4rlden som kallas Triaden, dvs. Europa, USA och Japan. Eller att tidsperspektivet \u00e4r fr\u00e5n ungef\u00e4r 1870 till idag (n\u00e5ja, 2017-18).
\nDet finns dock genv\u00e4gar att g\u00e5. F\u00f6r det f\u00f6rsta genom att hoppa \u00f6ver det d\u00e4r med pengar och valutor och i st\u00e4llet begr\u00e4nsa sig till vad vi prolet\u00e4rer m\u00e5ste s\u00e4tta in i den kapitalistiska ekonomin; arbete. Detta kan m\u00e4tas som timmar per arbetande person. Och summeras per dag, vecka, m\u00e5nad eller \u00e5r. S\u00e5dana personer som utf\u00f6r n\u00e5got f\u00f6r sitt uppeh\u00e4lle kallas i statistiken sysselsatta eller ekonomiskt aktiva. I denna historiska \u00f6versikts b\u00f6rjan i slutet av 1800-talet \u00e4r de flesta b\u00f6nder. Medan det i slutet n\u00e4stan bara \u00e4r l\u00f6nearbetare. Samt medelklass och direkt\u00f6rer som inte \u00e4r helt enkla att utskilja och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste r\u00e4knas med. De allra flesta som utf\u00f6r n\u00e5got f\u00f6r sitt uppeh\u00e4lle \u00e4r dock prolet\u00e4rer.
\nF\u00f6r det andra g\u00e5r det r\u00e4tt l\u00e4tt att hitta uppgifter p\u00e5 vad m\u00e4nskligheten – prolet\u00e4rerna plus alla de \u00f6vriga – f\u00e5r ut av denna ekonomi. Det vill s\u00e4ga i fall man \u00e4ven r\u00e4knar detta i arbetstimmar, fast d\u00e5 som under \u00e5ret – inom det aktuella landet – utf\u00f6rda arbetstimmar som har kr\u00e4vts f\u00f6r att framst\u00e4lla de varor och tj\u00e4nster som i genomsnitt konsumerats per person i befolkningen. Det blir ett m\u00e5tt som n\u00e4rmast kan j\u00e4mf\u00f6ras med BNP\/Capita. Fast utan omv\u00e4gen via pengar och penningv\u00e4rdets v\u00e4xlingar och valutornas skiftande v\u00e4rde.
\nTack vare den ekonomiskt forskningens framg\u00e5ngar med att g\u00f6ra upp historiska nationalr\u00e4kenskaper, och tack vare att \u00e4ven arbetstider och antalet sysselsatta p\u00e5 senare \u00e5r ing\u00e5r i dessa finns det data f\u00e4rdiga. Dessutom finns det i de aktuella l\u00e4nderna n\u00e4stan alltid befolkningsstatistik som str\u00e4cker sig tillbaka till mitten av 1800-talet.
\nSifferuppgifterna \u00e4r inte fullst\u00e4ndiga vare sig i b\u00f6rjan eller slutet och det finns m\u00e5nga tvivelaktigheter d\u00e4remellan i samband med kriser, krig och revolutioner. Men jag f\u00f6rs\u00f6ker att redovisa k\u00e4llor och bearbetning av dessa s\u00e5 att l\u00e4saren sj\u00e4lv kan avg\u00f6ra vad som verkar trov\u00e4rdigt. Att resultatet redovisas som arbetade timmar per \u00e5r och sysselsatt respektive per \u00e5r och person i befolkningen g\u00f6r att data fr\u00e5n olika l\u00e4nder p\u00e5 ett ganska enkelt s\u00e4tt b\u00e5de kan j\u00e4mf\u00f6ras och summeras.<\/p>\n

F\u00f6rsta testet: OECD modellen<\/h2>\n

F\u00f6r att b\u00f6rja fr\u00e5n slutet av historien: F\u00f6rst kommer h\u00e4r en redovisning av samtliga OECD-l\u00e4nder byggd p\u00e5 OECD:s egen offentliggjorda statistik. De tidigaste sammanh\u00e4ngande uppgifterna d\u00e4rifr\u00e5n best\u00e5s av Frankrike som inleder sin redovisning av totalt antal arbetade timmar i genomsnitt per sysselsatt 1955. Sedan kommer land efter land in med det sista till\u00e4gget (Sydkorea) 2008. Redovisning av alla data som g\u00e5r att sammanst\u00e4lla sammanh\u00e4ngande serier med ger \u00e4nd\u00e5 alldeles f\u00f6r mycket information p\u00e5 en g\u00e5ng:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det som \u00e4r m\u00f6jligt \u00e4r att utskilja \u00e4r n\u00e5gra utliggare. \u00d6verst b\u00f6rjar Chile (ljusbl\u00e5 linje) d\u00e4r OECD redovisar data fr\u00e5n och med 1986. Chile hade d\u00e5\u00a0 extremt m\u00e5nga arbetstimmar per \u00e5r f\u00f6r dem som hade arbete. Detta minskade dock kontinuerligt och 2018 ligger Chile n\u00e5gonstans mitt i klungan.
\nL\u00e4ngst till v\u00e4nster har Spanien (m\u00f6rkbl\u00e5 linje) en v\u00e4ndpunkt 1985, d\u00e5 den tidigare utvecklingen i riktning mot samtidigt b\u00e5de kortare arbetstid och minskade levnadsomkostnader avbr\u00f6ts.
\nL\u00e4ngst ut till h\u00f6ger i diagrammet ligger Sydkorea (mellanbl\u00e5 linje). Deras data b\u00f6rjar f\u00f6rst 2008 men fortfarande i slutet av linjen 2018 ligger de \u00f6ver de flesta andra i \u00e5rsarbetstid. Samtidigt ligger Sydkorea extremt l\u00e5ngt ut n\u00e4r det g\u00e4ller levnadsomkostnader r\u00e4knat som (under ett \u00e5r f\u00f6rbrukade varor och tj\u00e4nster inneh\u00e5llande ett visst antal inom landet utf\u00f6rda) arbetstimmar per innev\u00e5nare.
\nL\u00e4ngst ner med den kortaste \u00e5rsarbetstiden hittar vi Tyskland. Och till v\u00e4nster om Tyskland, med n\u00e5got fler arbetstimmar per \u00e5r f\u00f6r de sysselsatta men i st\u00e4llet mycket l\u00e4gre levnadsomkostnader, Holland.
\nN\u00e4sta steg kunde vara att f\u00f6rs\u00f6ka sortera l\u00e4nderna i grupper som kan studeras separat. Till exempel en uppdelning i fyra delar, \u00f6vre nedre och till h\u00f6ger och till v\u00e4nster. Men i st\u00e4llet b\u00f6rjar jag med att summera f\u00f6r att se hur OECD-gruppen som helhet utvecklas.<\/p>\n

N\u00e4sta avsnitt heter Vart g\u00e5r OECD totalt r\u00e4knat<\/a><\/p>\n

Ordf\u00f6rklaring: Triaden \u00e4r den beskrivning av dagens imperialism som bland andra Samir Amin anv\u00e4nde. Se tex. https:\/\/monthlyreview.org\/2015\/07\/01\/contemporary-imperialism\/<\/a> P\u00e5 svenska finns en intervju med Samir Amin d\u00e4r han tar upp begreppet http:\/\/www.globalpublications.org\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/2013.4.pdf<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att f\u00f6rs\u00f6ka svara p\u00e5 rubrikens fr\u00e5ga kan verka d\u00e5raktigt. Vem utom en d\u00e5re – eller ett s\u00e5 kallat snille skulle v\u00e5ga sig p\u00e5 att f\u00f6rs\u00f6ka? Det blir knappast mindre sv\u00e5rsm\u00e4lt f\u00f6r att man s\u00e4ger att man begr\u00e4nsar sig till den del av v\u00e4rlden som kallas Triaden, dvs. Europa, USA och Japan. Eller att tidsperspektivet \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[27],"class_list":["post-389","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-produktivitetens-utveckling-1870","tag-varldsekonomin"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/389","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=389"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/389\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":416,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/389\/revisions\/416"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=389"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=389"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=389"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}