{"id":365,"date":"2018-09-05T16:36:19","date_gmt":"2018-09-05T14:36:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=365"},"modified":"2019-03-28T22:42:28","modified_gmt":"2019-03-28T21:42:28","slug":"tyskland-1889-den-forsta-welfare-warfare-staten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2018\/09\/05\/tyskland-1889-den-forsta-welfare-warfare-staten\/","title":{"rendered":"Tyskland 1889, den f\u00f6rsta welfare \u2013 warfare staten?"},"content":{"rendered":"

Efter krigskonjunkturen 1870 vid kriget mot Frankrike och krossandet av Pariskommunen, drogs den tyska ekonomin med ned i vad som kallades den l\u00e5nga depressionen. En v\u00e4ndning mot b\u00e4ttre tider kom f\u00f6rst 1889. Det finns flera typer av h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp som kan ha bidragit till v\u00e4ndningen. De Bismarckska socialf\u00f6rs\u00e4kringarna kompletterades 1889 med en allm\u00e4n \u00e5lderspension vilken betalades ut av staten. Samma \u00e5r vann de tyska kolgruvearbetarna en stor strejk f\u00f6r b\u00e4ttre l\u00f6ner och kortare arbetsdag. En seger som blev m\u00f6jlig genom att myndigheterna inte st\u00f6dde gruv\u00e4garna. Och den tyska flottan, vilken dittills huvudsakligen hade varit inriktad p\u00e5 kustf\u00f6rsvar fick ett eget \u00f6verkommando. Fyra nya slagskepp b\u00f6rjade byggas 1890. Dessutom hade Tyskland skaffat sig kolonier och kunde d\u00e4rmed r\u00e4knas som en stormakt.
\n\"\"<\/a>
\nStreckade linjer utvisar ofullst\u00e4ndiga data. F\u00f6r att g\u00f6ra diagrammet l\u00e4ttare att l\u00e4sa har mellankrigstiden 1919 – 1938 f\u00e5tt gr\u00f6n linje i st\u00e4llet f\u00f6r bl\u00e5. \u00c5rtal \u00e4r utsatta d\u00e4r det h\u00e4nder saker med linjen, inte utg\u00e5ende fr\u00e5n n\u00e4r det har intr\u00e4ffat saker i historien.<\/em><\/p>\n

Fr\u00e5n 1889 till f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets b\u00f6rjan har Tysklands utvecklingskurva stora likheter med andra social-imperialistiska l\u00e4nder och tider. Och de typiska komponenterna f\u00f6r welfare \u2013 warfare samh\u00e4llet finns p\u00e5 plats: Kolonier, socialf\u00f6rs\u00e4kringar, tolerans gentemot arbetarklassens reformistiska organisering och krigsrustningar.
\nEfter nederlaget i f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget v\u00e4nder den tyska utvecklingen av skarpt. Inledningsvis pr\u00e4glas den ekonomiska utvecklingen troligtvis av utbetalningarna av krigsskadest\u00e5ndet till segrarmakterna. Och efter 1923 illustrerar lutningen p\u00e5 linjen den virtuella ekonomiska tillv\u00e4xt som uppstod n\u00e4r tyska banker l\u00e5nade in pengar b\u00e5de f\u00f6r att betala ut krigsskadest\u00e5ndet och d\u00e4refter tog upp nya l\u00e5n f\u00f6r att betala r\u00e4ntorna. 1927 kan man dock iaktta en ny v\u00e4ndning mot v\u00e4lst\u00e5ndskapitalism. Arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kring inf\u00f6rdes detta \u00e5r. Fast detta allts\u00e5 i ett Tyskland utan vare sig kolonier eller krigsrustningar. V\u00e4ndningen markerar i st\u00e4llet att Riksbanken stoppade infl\u00f6det av krediter\u00b9 och det avgjordes att Tyskland bara hade en politisk m\u00f6jlighet. Att s\u00e4ga upp krigsskadest\u00e5ndet och avskilja sig fr\u00e5n den internationella finansmarknaden (autarki)\u00b2 . Fr\u00e5gan var i st\u00e4llet i vems regi och till vems f\u00f6rdel denna autarkiska stat skulle organiseras.
\n1932 hade den fr\u00e5gan avgjorts till nazisternas f\u00f6rdel. D\u00e5 inleddes den nazistiska regressionspolitiken. Denna avbryts som det ser ut f\u00f6rst 1938 genom upprustningen inf\u00f6r 2:a v\u00e4rldskriget. Det nazistiska \u201dWirtschafftswunder\u201d innebar av allt att d\u00f6ma bara att flera av tyskarna fick arbeta l\u00e4ngre tid och f\u00f6r detta i st\u00e4llet fick allt mindre att leva av\u00b3 .
\nEfter andra v\u00e4rldskrigets slut verkar \u00e5terst\u00e4llandet av f\u00f6rkrigstidens v\u00e4lf\u00e4rd och utbetalningen av krigsskadest\u00e5nd ha p\u00e5verkat ekonomin fram till 1957. Observera att V\u00e4st- och \u00d6sttyskland r\u00e4knas ihop.
\nMed b\u00f6rjan 1957 och sedan \u00e4nda fram till 1997 visar Tyskland \u00e5ter upp den riktning p\u00e5 kurvan som \u00e4r typisk f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdskapitalism. Avbrottet i samband med oljekrisen och dollarkrisen 1975 blev kortvarigt.
\nDet \u00e4r f\u00f6rst efter 1997 som den tyska ekonomin faller in i den globaliserade kapitalismens stagnationslinje med kraftiga sv\u00e4ngningar kring en underliggande trend i riktning mot st\u00f6rre levnadsomkostnader \u2013 i arbetstimmar r\u00e4knat \u2013 och samtidigt minskande \u00e5rsarbetstid per sysselsatt.<\/p>\n

\u00b9 With a Bang, not a Whimper: Pricking Germany\u2019s \u201dStock Market Bubble\u201d in 1927 and the Slide into Depression; Hans-Joachim Voth (2003)
\n\u00b2\u00a0The German _Transfer Problem, 1920-1933: A Sovereign Debt Perspective; Albrecht Ritschl (2012)
\n\u00b3\u00a0En genomg\u00e5ng av den hitlerska arbetsmarknadspolitiken finns i Hitlers Economy, Nazi Work Creation Programs, 1933-1936; Dan P. Silverman.<\/p>\n

___<\/p>\n

Bilaga: Arbetade timmar, sysselsatta och innev\u00e5nare i Tyskland<\/h3>\n

Arbetade timmar<\/strong>
\nI Tyskland har registrering, sammanst\u00e4llning och publicering av det totala antalet arbetade timmar inte inletts s\u00e4rskilt tidigt historiskt sett, och \u00f6ver huvud taget inte fungerat s\u00e4rskilt bra. Det finns m\u00e4ngder av speciella omst\u00e4ndigheter som varierande territorium, krig och krigsskadest\u00e5nd, revolution, nazistisk diktatur, massarbetsl\u00f6shet och (slav-) arbetsl\u00e4ger, Fremmendarbeiter, delning av landet och \u00e5terf\u00f6renande etc.<\/p>\n

Med b\u00f6rjan 1870
\nM. Huberman har tillsammans med Wayne Lewchuk uppr\u00e4ttat en tabell med 5-\u00e5rs rullande genomsnittssiffror f\u00f6r veckoarbetstiderna i flera l\u00e4nder \u00e5rsvis 1870-1899. Detta \u00e4r s\u00e5vitt jag kan se den b\u00e4sta ber\u00e4kningen f\u00f6r tyska f\u00f6rh\u00e5llanden tiden innan sekelskiftet 18-1900.
\nDessutom finns M. Huberman, C. Minns ”The times they are not changing” med antalet arbetstimmar b\u00e5de veckovis och \u00e5rsvis 1870-2000. Men d\u00e5 enbart f\u00f6r ungef\u00e4r vart tionde \u00e5r.
\nGerman Time Series Dataset, 1834\u20132012, Rahlf, Thomas (2015) inneh\u00e5ller sammanst\u00e4llningar av tidigare tryckta historiska data f\u00f6r veckoarbetstiderna inom gruvor, industri och handel under hela perioden, men tyv\u00e4rr \u00e4ven detta ganska glest. F\u00f6rst efter 1925 finns data fr\u00e5n alla \u00e5r.<\/p>\n

Efter 2:a V\u00e4rldskrigets slut
\nAntalet arbetstimmar som utf\u00f6rts i Tysklands ekonomi under de senaste decennierna g\u00e5r att finna dels i \u201dThe Conference Board Total Economy Database™ (Adjusted version), March 2018\u201d , dels i \u201dInstitute for Employment Research of the Federal Employment Agency, N\u00fcrnberg. (C)opyright Statistisches Bundesamt (Destatis), 2018\u201d (IER)<\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6relser och bearbetning
\nEfter att ha justerat de tv\u00e5 k\u00e4llor som enbart uppger veckoarbetstider (Huberman \u2013 Lewchuck och German Time Series Dataset) genom att multiplicera veckoarbetstiderna med kvoten mellan vecko-och \u00e5rsarbetstider i Huberman \u2013 Minns och linj\u00e4r interpolation mellan \u00e5ren de redovisar kan man rita upp nedanst\u00e5ende diagram.
\nDiagram 1.
\n\"\"
\nDiskussion:<\/strong>
\nMitt m\u00e5l \u00e4r att f\u00e5 en sammanh\u00e4ngande tidsserie. F\u00f6r att kunna aktualisera vid senare tidpunkter \u00f6nskar jag att den skall ansluta till de aktuella officiella data som ges ut av tyska myndigheter idag. F\u00f6r att denna tidsserie ocks\u00e5 skall kunna j\u00e4mf\u00f6ras med motsvarande fr\u00e5n andra l\u00e4nder vill jag att niv\u00e5n och skalan p\u00e5 variationerna s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt skall \u00f6verensst\u00e4mma med aktuella nationalr\u00e4kenskaper, och dessf\u00f6rinnan med Huberman\/Minns.
\nEn skiss jag gjort tidigare visar att Tysklands ekonomiska underverk inleds under \u00e5ren 1873 till 1893, s\u00e5 Huberman och Lewchucks tabell \u00e4r viktigt att f\u00e5 in ett minimum av bearbetning.
\nAtt anv\u00e4nda kvoten mellan antalet timmar per vecka enligt Huberman \u2013 Minns Tabell 1 och antalet per \u00e5r i deras Tabell 3 \u00e4r egentligen ganska os\u00e4kert f\u00f6r mellanliggande interpolerade \u00e5r. Det visar sig dock att kurvorna hamnar ganska n\u00e4ra varann. M\u00f6jligen kan variationerna mellan de bearbetade k\u00e4llornas min och max angivelser ha blivit f\u00f6rstorade.
\nFr\u00e5n nutid och bak\u00e5t r\u00e4knat blir det allts\u00e5:
\nNAFG f\u00f6r alla \u00e5r denna finns, dvs. 1991 och nyare.
\nF\u00f6re 1991 TED.
\n\u00d6verg\u00e5ngen till GTSD kan g\u00f6ras 1956 i fall man vill ha med den svacka 1950-56 som inte finns med i TED. Annars blir det en lucka upp\u00e5t mellan tv\u00e5 olika uppgifter f\u00f6r 1950
\nHur \u00f6verg\u00e5ngen vid sekelskiftet 18 – 1900 mellan GTSD och Huberman \u2013 Lewchuck ska g\u00f6ras \u00e4r en verkligt besv\u00e4rlig fr\u00e5ga. Huberman\/Minns siffra f\u00f6r \u00e5ret 1900 ligger r\u00e4tt l\u00e5ngt \u00f6ver Huberman \u2013 Lewchucks 5 \u00e5rs-genomsnitt vid 1899. Medan den interpolerade linjen mellan 1896 och 1902, som utg\u00e5r fr\u00e5n GTSD l\u00f6per ganska mitt emellan dem. Att justera Huberman-Lewchuck direkt med Huberman\/Minns medf\u00f6r i st\u00e4llet att linjens b\u00f6rjan st\u00e4mmer b\u00e4ttre \u00f6verens med GTSD, men att det blir ett stort steg mellan det sista \u00e5ret som uppges av Huberman-Lewchuck 1899 med justering enligt H\/M och den f\u00f6rsta f\u00f6ljande punkten f\u00f6r GTSD 1902. Mellanliggande \u00e5r interpoleras.
\nDiagram 1:2 Resultatet<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Antalet sysselsatta<\/strong>
\nGTSD ger en anv\u00e4ndbar ram fr\u00e5n 1870 (dvs. egentligen \u00e4r 1871 den n\u00e4rmaste angivna \u00e5rssiffran) till 2010. Men den har stora luckor. Dels 1914 till 1924, dels 1934 till 1949.
\nEn stor del av de saknade uppgifterna g\u00e5r att finna i Albrecht Ritschl tabell C1.5 . \u00d6verenst\u00e4mmelsen med GTSD \u00e4r r\u00e4tt usel d\u00e4r tabellerna \u00f6verlappar. F\u00f6rklaringen verkar vara att GTSD redovisar \u201dErwerbst\u00e4tigen\u201d vilket verkar har ungef\u00e4r samma definition som det svenska \u201dsysselsatta\u201d. Medan Ritschl redovisar Die abh\u00e4nglge Besch\u00e4ftigung vilket ungef\u00e4r motsvarar anst\u00e4llda.
\nJag h\u00e5ller mig till det st\u00f6rre m\u00e5ttet och justerar upp Albrecht Ritschl till GTSD.
\nMen \u00e4nd\u00e5 \u00e5terst\u00e5r luckan efter det f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets slut, \u00e5ren fr\u00e5n krigsslutet fram till 1924. En del av kan fyllas med hj\u00e4lp av en tabellruta i ett studieh\u00e4fte som getts ut av \u201dStiftung Jugend und Bildung in Zusammenarbeit mit dem Bundesministerium f\u00fcr Arbeit und Soziale\u201d Denna k\u00e4lla m\u00e5ste betraktas som seri\u00f6s trots att den inte redovisar var den har h\u00e4mtat sina uppgifter ifr\u00e5n. Men \u00f6verenst\u00e4mmelsen mellan GTSD och \u00e4r inte direkt \u00f6verv\u00e4ldigande. Den blir dock betydligt b\u00e4ttre i fall uppgifterna Bundesministerium flyttas ett \u00e5r bak\u00e5t j\u00e4mf\u00f6rt med de som uppgivits. D\u00e5 kommer R2 v\u00e4rdet vid regression med GTSD:s siffror f\u00f6r de \u00f6verlappande \u00e5ren upp till 0,86. Fast d\u00e5 f\u00e5r man ocks\u00e5 med \u00e5ret 1920, vilket kanske verkar f\u00f6r bra f\u00f6r att vara sant?
\nDiagram 2.
\n\"\"
\nDiskussion<\/strong>
\nFr\u00e5n nuet och bak\u00e5t fungerar Nationalr\u00e4kenskaperna f\u00f6ljda av TED f\u00f6r hela Tyskland tillbaka till 2:a v\u00e4rldskrigets slut. F\u00f6re andra v\u00e4rldskrigets inledning finns en enstaka uppgift i GTSD om \u00e5ret 1939, som jag dock t\u00e4nker utel\u00e4mna. Mellankrigstiden verkar kunna t\u00e4ckas in med Rietschl och de tidsf\u00f6rskjutna och uppjusterade siffrorna fr\u00e5n BMAS. \u00d6verg\u00e5ngen dem emellan kan kanske g\u00f6ras vid maxv\u00e4rdet 1928. Resten av tiden tillbaka till 1870 \u00e4r det GTSD som g\u00e4ller. Troligen m\u00e5ste krigs\u00e5ren fyllas med interpoleringar f\u00f6r att slutresultatet skall bli begripligt.
\nDiagram 2.1 resultatet<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Befolkning<\/strong>
\nF\u00f6rutom de olika gr\u00e4nsdragningarna, delningen och \u00e5terf\u00f6renandet, har Tysklands befolkning och d\u00e5 speciellt de arbetande klasserna \u00e4ndrats kraftigt genom import och export av \u201dFremmendarbeiter\u201d. Inte som n\u00e4r det g\u00e4ller tex. Sverige f\u00f6rst efter EU-anslutningen, utan sedan inledningen av det f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Jag g\u00f6r dock inga f\u00f6rs\u00f6k att korrigera detta, vare sig n\u00e4r det g\u00e4ller arbetade timmar, antalet sysselsatta eller befolkningens storlek. N\u00e4r det g\u00e4ller befolkningstalet anv\u00e4nder jag fr\u00e5n nutiden r\u00e4knat Nationalr\u00e4kenskaperna, Ted och dessf\u00f6rinnan GTSD
\nDiagram 3.
\n\"\"
\n\u00c5ren 1945 och 46 saknas uppgift om och interpoleras \u2013 streckad linje.
\nSom de andra tidsserierna, beskrivet fr\u00e5n idag och bak\u00e5t, blir det Desatis till 1990, dessf\u00f6rinnan TED och fr\u00e5n b\u00f6rjan 1870 till 1950 GTSD. De skillnader som finns vid \u00f6verg\u00e5ngs\u00e5ren f\u00e5r st\u00e5 kvar utan justering.<\/p>\n

___<\/p>\n

https:\/\/cirano.qc.ca\/files\/publications\/99s-01.pdf<\/a>
\nhttp:\/\/personal.lse.ac.uk\/minns\/Huberman_Minns_EEH_2007.pdf<\/a>
\nhttps:\/\/histat.gesis.org\/histat\/de\/table\/details\/820453DE9EBE369822574BCE58E78EC4#tabelle<\/a>
\nhttps:\/\/www.conference-board.org\/data\/economydatabase\/index.cfm?id=27762 <\/a>
\nFinns p\u00e5 Destatis, https:\/\/www.destatis.de\/DE\/Startseite.html<\/a> som dock kr\u00e4ver att man anm\u00e4ler sig. Tabell 81000-0015 VGR des Bundes – Erwerbst\u00e4tigkeit, L\u00f6hne und Geh\u00e4lter, Arbeitsstunden: Deutschland, Jahre, Wirtschaftsbereiche
\nAlbrecht Ritschl, Deutschlands Krise und Konjunktur 1924\u20131934: Binnenkonjunktur, Auslandsverschuldung und Reparationsproblem zwischen Dawes-Plan und Transfersperre https:\/\/books.google.se\/books?hl=sv&lr=&id=9gXoBQAAQBAJ&oi=fnd&pg=PA9&ots=CeBD7CI76e&sig=2rb6sbLEIlZUnRYGKgmPuba_ptk&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false <\/a>
\nhttps:\/\/www.bmas.de\/SharedDocs\/Downloads\/DE\/PDF-Publikationen\/a204-sozialgeschichte-arbeitsheft-aktuell.pdf?__blob=publicationFile&v=3<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Efter krigskonjunkturen 1870 vid kriget mot Frankrike och krossandet av Pariskommunen, drogs den tyska ekonomin med ned i vad som kallades den l\u00e5nga depressionen. En v\u00e4ndning mot b\u00e4ttre tider kom f\u00f6rst 1889. Det finns flera typer av h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp som kan ha bidragit till v\u00e4ndningen. De Bismarckska socialf\u00f6rs\u00e4kringarna kompletterades 1889 med en allm\u00e4n \u00e5lderspension vilken betalades […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-365","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/365","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=365"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/365\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":380,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/365\/revisions\/380"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=365"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=365"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=365"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}