{"id":351,"date":"2018-09-05T13:00:46","date_gmt":"2018-09-05T11:00:46","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=351"},"modified":"2019-01-27T19:54:25","modified_gmt":"2019-01-27T18:54:25","slug":"restaurationen-i-borjan-av-1990-talet-slutpunkten-for-den-svenska-kapitalismens-tillvaxtsaga","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2018\/09\/05\/restaurationen-i-borjan-av-1990-talet-slutpunkten-for-den-svenska-kapitalismens-tillvaxtsaga\/","title":{"rendered":"Restaurationen i b\u00f6rjan av 1990-talet: Slutpunkten f\u00f6r den svenska kapitalismens tillv\u00e4xtsaga"},"content":{"rendered":"

Det borde inte f\u00f6rv\u00e5na att den svenska arbetarklassen har n\u00f6jt sig med vad som g\u00e5tt att uppn\u00e5 genom reformer. Till och med n\u00f6jt sig med s\u00e5dana reformer som har kunnat rymmas inom den borgerliga parlamentarismens ramar.
\n\u00c5r efter \u00e5r, utan n\u00e5gra betydande avbrott sedan \u00e5tminstone 1870 har arbetstiden f\u00f6rkortats och levnadsomkostnaderna minskat i Sverige. Fram till ungef\u00e4r 1990.
\nDet enklaste s\u00e4ttet att visa detta \u00e4r att g\u00f6ra upp ett diagram med tv\u00e5 riktningar, ett s\u00e5 kallat XY-diagram, d\u00e4r minskad arbetstid f\u00e5r inneb\u00e4ra f\u00f6rflyttning ned\u00e5t och minskade levnadsomkostnader f\u00f6rflyttning \u00e5t v\u00e4nster.
\nEXEMPEL 1
\n\"\"
\nI Exempel 1 ovan visar den bl\u00e5 linjen som l\u00f6per mellan de b\u00e5da \u00e5ren att arbetstiden f\u00f6rkortats och levnadsomkostnaderna samtidigt blivit mindre \u00c5r 2 \u00e4n de var \u00c5r 1.<\/p>\n

 <\/p>\n

DIAGRAM 1<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ovanst\u00e5ende (Diagram 1) bygger p\u00e5 grundl\u00e4ggande data f\u00f6r den svenska ekonomin 1870 – 2017. K\u00e4llor och bearbetning redovisas efter texten.
\nDen bl\u00e5 linjen l\u00f6per mellan de \u00e5rsvisa punkterna i tidsf\u00f6ljd. Den diagonal som den bl\u00e5 linjen bildar n\u00e4r man binder samman \u00e5ren p\u00e5 detta s\u00e4tt, fr\u00e5n det \u00f6vre h\u00f6gra h\u00f6rnet mot det nedre v\u00e4nstra, visar att det har blivit kortare arbetstid f\u00f6r dem som hade jobb och samtidigt blev billigare att f\u00f6rs\u00f6rja en genomsnittlig innev\u00e5nare r\u00e4knat i arbetade timmar. Och detta i stort sett hela tiden mellan 1870 och 1983.
\nVisst har det \u00e4ven tidigare har f\u00f6rekommit stora och hastiga v\u00e4xlingar. Till exempel i riktning mot dyrtid som 1919 – 21 och tillbaka och sedan vidare \u00f6ver till folkhemmet 1939. Det finns \u00e4ven en tidigare slinga 1905 \u2013 16 d\u00e5 utvecklingen b\u00e5de f\u00f6r arbetstiderna och hush\u00e5llens k\u00f6pkraft v\u00e4ndes bak\u00e5t.
\nInget tidigare bakslag kommer dock i n\u00e4rheten av 1990-talets omfattning och varaktighet. Speciellt inte om restaurationstidens b\u00f6rjan s\u00e4tts till sista \u00e5ret som l\u00e5g i den tidigare utvecklingstrendens riktning, 1983.
\nEfter genomf\u00f6randet av restaurationen, ungef\u00e4r 1993, kr\u00e4vs ett diagram i st\u00f6rre skala f\u00f6r att \u00f6ver huvud taget kunna urskilja n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4ndringar.
\nDIAGRAM 2 \"\"<\/a>
\nDe tre variabler som har anv\u00e4nts f\u00f6r att framst\u00e4lla de \u00e5rsvisa punkterna som binds ihop av den bl\u00e5 linjen, \u00e4r grundl\u00e4ggande inom folkr\u00e4kningen och nationalr\u00e4kenskaperna; Antalet innev\u00e5nare i Sverige enligt befolkningsstatistiken, antalet bland dessa som r\u00e4knas som sysselsatta enligt arbetskraftsunders\u00f6kningarna, samt antalet arbetstimmar som utf\u00f6rts av dem som r\u00e4knas som sysselsatta under det aktuella \u00e5ret enligt nationalr\u00e4kenskaperna.
\nHorisontella avst\u00e5ndet fr\u00e5n diagrammets v\u00e4nstra axel till den punkt som markerar ett visst \u00e5r, best\u00e4ms av den totala arbetsm\u00e4ngd som utf\u00f6rts inom den samh\u00e4lleliga (kapitalistiska, marknads-) ekonomin under detta \u00e5r, r\u00e4knad i timmar, och dividerat med antalet innev\u00e5nare i Sverige. Resultatet av denna division blir ett slags m\u00e5tt p\u00e5 konsumtionen liknande BNP per capita, men till skillnad fr\u00e5n detta visar v\u00e5rt m\u00e5tt enbart antalet arbetstimmar som tillf\u00f6rts inom Sverige till varor och tj\u00e4nster som konsumerats i Sverige under \u00e5ret.
\nVertikala avst\u00e5ndet fr\u00e5n baslinjen upp till de \u00e5rsvisa punkterna best\u00e4ms \u00e4ven detta genom att dividera den totala arbetsm\u00e4ngden fast nu i st\u00e4llet med antalet sysselsatta. Detta blir samma sak som den genomsnittliga \u00e5rsarbetstiden f\u00f6r de sysselsatta p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden.<\/p>\n

Det anm\u00e4rkningsv\u00e4rda \u00e4r som jag ser saken inte den diagonala utvecklingstrenden i Diagram 1, vilken som jag tidigare n\u00e4mnt visar p\u00e5 minskad genomsnittlig arbetstid f\u00f6r de sysselsatta och samtidigt minskad kostnad f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja en genomsnittlig person i befolkningen. En s\u00e5dan utveckling \u00e4r bara just vad anh\u00e4ngarna av den kapitalistiska modellen brukar beskriva som normalt f\u00f6r kapitalistisk ekonomi. Att utvecklingen i Sverige l\u00f6per helt enligt denna utopiska norm under s\u00e5 l\u00e5ng tid \u00e4r visserligen t\u00e4mligen enast\u00e5ende internationellt sett.
\nMen det som \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt \u00e4r inte att Sverige \u00f6vergivit den fulla syssels\u00e4ttningens tillv\u00e4xtekonomi utan att efter restaurationen i b\u00f6rjan av 1990-talet tillv\u00e4xten ers\u00e4tts med n\u00e4rmast total stagnation.
\nDels stagnation i strikt ekonomiska termer, d\u00e5 kapitalet uppenbarligen inte investeras s\u00e5 att den n\u00f6dv\u00e4ndiga arbetstiden f\u00f6rkortas och inte heller anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00f6rbilliga konsumtionen.
\nDels stagnation \u00e4ven i sociala termer d\u00e5 exploateringen av arbetarklassen och fattigg\u00f6randet av den relativa \u00f6verbefolkningen uppr\u00e4tth\u00e5lls p\u00e5 samma niv\u00e5. Trots att det forts\u00e4ttningsvis produceras oerh\u00f6rt stora \u00f6verskott i ekonomin. Dessa anv\u00e4nds numera huvudsakligen till att \u00f6ka kapitalistklassens privata inkomster. Inte till att utveckla produktionen av varor och tj\u00e4nster.
\nSom Karl Marx beskrev den historiska utvecklingen kan det t\u00e4nkas ligga i kapitalistklassens intresse b\u00e5de att sluta upp med investeringar som leder till att det kr\u00e4vs allt mindre m\u00e4nskligt arbete f\u00f6r produktionen av varor och tj\u00e4nster och avbryta minskningen av befolkningens levnadsomkostnader; tv\u00e5 olika aspekter av det m\u00e4nskliga arbetets \u00f6kande produktivitet. V\u00e4xande produktivitet spr\u00e4nger p\u00e5 sikt f\u00f6r\u00e5ldrade produktionsf\u00f6rh\u00e5llanden. S\u00e5 gick det f\u00f6r slavsamh\u00e4llena och feodalismen.
\nKapitalistklassen har nu \u00e4ven h\u00e4r i Sverige liksom redan tidigare den svenska adeln, b\u00f6rdsaristokratin, blivit en L’ancien r\u00e9gime. Ett hinder f\u00f6r den fortsatta utvecklingen.
\n___<\/p>\n

K\u00e4llor och bearbetning<\/h3>\n

Arbetade timmar per sysselsatt och \u00e5r<\/strong>
\nF\u00f6r att f\u00e5 en sammanh\u00e4ngande tidsserie f\u00f6r \u00e5rsarbetstidens, kr\u00e4vs sammanst\u00e4llning och anpassning av flera k\u00e4llor. Det \u00e4r bristen p\u00e5 tidigare data f\u00f6r arbetstiden som avgjorde att \u00e5ret 1870 \u00e4r det tidigaste \u00e5ret f\u00f6r denna redovisning.
\nDe k\u00e4llor som anv\u00e4nts \u00e4r:
\n1870 \u2013 1949, Huberman and Minns \u201cThe times they are not changin\u2019: Days and hours of work in Old and New Worlds, 1870\u20132000\u201d, Table 1. http:\/\/personal.lse.ac.uk\/minns\/Huberman_Minns_EEH_2007.pdf<\/a>
\nDenna har kompletterats med visa data fr\u00e5n Tommy Isidorsson \u201dKampen om tiden\u201d s. 79 https:\/\/socav.gu.se\/digitalAssets\/1560\/1560934_striden-om-tiden–tommy-isidorsson-160121.pdf<\/a>
\n1950 \u2013 2000 Edvinsson Historiska nationalr\u00e4kenskaper http:\/\/www.historia.se\/tablesAtoX.xls<\/a>
\n2000 \u2013 2017 Aktuella nationalr\u00e4kenskaper SCB https:\/\/www.scb.se\/hitta-statistik\/statistik-efter-amne\/nationalrakenskaper\/nationalrakenskaper\/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar\/<\/a>
\nEn f\u00f6rsta j\u00e4mf\u00f6relse visade att Huberman och Minns i stort sett \u00f6verensst\u00e4mde med SCB:s aktuella siffror f\u00f6r de \u00e5r som f\u00f6rekom i b\u00e5da (1980, 1990 och 2000) medan Edvinsson l\u00e5g p\u00e5 en l\u00e4gre niv\u00e5. Med hj\u00e4lp av regressionsanalys av de \u00e5r som \u00f6verlappade mellan Edvinsson och SCB, 1950-2000, fastst\u00e4lldes en formel f\u00f6r justering av Edvinssons siffror.
\nF\u00f6r att f\u00e5 n\u00e5gra ytterligare punkter under tiden 1870 \u2013 1950 gjordes antagandet att den avtalade tiden som redovisades av Tommy Isidorsson utgjorde en lika stor del av den totala syssels\u00e4ttningen i timmar samtliga f\u00f6ljande \u00e5r som hans siffa f\u00f6r 1891 \u00e4r andel av Huberman Minns 1890. En kontroll efter justeringen med hj\u00e4lp av en konstant (multiplikation med ungef\u00e4r = 46,1 vilket ocks\u00e5 fick utg\u00f6ra omvandling fr\u00e5n timmar per vecka till timmar per \u00e5r) av Isidors data med j\u00e4mf\u00f6relse av f\u00f6rh\u00e5llandet mellan de \u00e5terst\u00e5ende \u00e5ren f\u00f6r Isidorsson (1905, 1917 och 1919) och de n\u00e4rmaste \u00e5ren fr\u00e5n Huberman och Minns (1900, 1913 och 1929) visade sig f\u00e5 rimliga v\u00e4rden som samtidigt tillf\u00f6rde information om h\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar intr\u00e4ffade och f\u00f6r\u00e4ndringarnas storleksf\u00f6rh\u00e5llanden.
\nD\u00e4refter gavs de mellanliggande \u00e5ren siffror genom linj\u00e4r interpolation mellan de \u00e5rtal som Huberman och Minns respektive Isidorsson bidragit med.
\nSlutresultatet redovisas i tabellform i Bilagan.<\/p>\n

Antal innev\u00e5nare i Sverige<\/strong>
\nDenna variabel kan verka ganska s\u00e4ker att ta direkt fr\u00e5n SCB:s befolkningsstatistik, men s\u00e5 \u00e4r det icke numera. Immigrationen har genom EU medlemskapet kommit att bli en t\u00e4mligen os\u00e4ker storhet och detta problem har f\u00f6rv\u00e4rrats ytterligare genom beslutet att \u00f6ppna gr\u00e4nserna fr\u00e5n 2014 och n\u00e5gra \u00e5r d\u00e4refter. I media h\u00e4vdas att Sverige idag kan t\u00e4nkas ha upp\u00e5t \u201dtiotusentals\u201d av vad som i USA kallas illegals, vilka allts\u00e5 knappast kan t\u00e4nkas r\u00e4knas med i befolkningsstatistiken. Invandrare som bor och arbetar i Sverige r\u00e4knas inte heller f\u00f6rr\u00e4n de befunnit sig h\u00e4r l\u00e4ngre \u00e4n ett \u00e5r. \u201dPersoner som vid inflyttningen till Sverige har f\u00f6r avsikt att vistas h\u00e4r kortare tid \u00e4n ett \u00e5r folkbokf\u00f6rs inte\u201d och vidare under rubriken Invandrade:
\n\u201dPersoner som en eller flera g\u00e5nger under \u00e5ret flyttat till Sverige och folkbokf\u00f6rts. F\u00f6r att bli registrerad ska man ha f\u00f6r avsikt att stanna i Sverige minst ett \u00e5r och uppfylla kraven f\u00f6r att bli folkbokf\u00f6rd, se ovan.\u201d
\nDet verkar t\u00e4mligen hoppl\u00f6st att f\u00e5 n\u00e5gon b\u00e4ttre ber\u00e4kning \u00e4n den SCB tillhandah\u00e5ller. F\u00f6r att f\u00e5 en obruten serie f\u00f6r hela perioden 1870 \u2013 2017 har jag valt tabellen med SCB:s beteckning BE0101C\u00a3 www.statistikdatabasen.scb.se\/sq\/12798<\/p>\n

Antalet sysselsatta<\/strong>
\nI Edvinssons tabeller (a.a. ovan) redovisas antalet sysselsatta fr\u00e5n 1850 till 2000. Niv\u00e5n p\u00e5 dessa data ansluter fr\u00e5n 1990 och fram\u00e5t n\u00e4rmast till den av SCB:s tidsserier som g\u00e4ller f\u00f6r arbetsf\u00f6r \u00e5lder lika med 16-64 \u00e5r. D\u00e5 tidsserierna \u00f6verensst\u00e4mmer till 99 procent \u00e5ren 1990 \u2013 2000 anv\u00e4nder jag Edvinsson fram till 2000 och d\u00e4refter SCB Employed persons aged 15-74 (LFS) by degree of attachment to the labour market, sex and age. Year 1970 \u2013 2017 Statistical news Labour Force Surveys (LFS), March 2018 2018-04-24 https:\/\/www.scb.se\/en\/finding-statistics\/statistics-by-subject-area\/labour-market\/labour-force-surveys\/labour-force-surveys-lfs\/<\/a><\/p>\n

Bilaga:<\/strong>
\nTabell \u00f6ver antalet arbetade timmar per sysselsatt och \u00e5r i Sverige framst\u00e4lld enligt texten.<\/h4>\n

\u00c5r Arbetade timmar per sysselsatt
\n1870 3436
\n1871 3408
\n1872 3380
\n1873 3352
\n1874 3324
\n1875 3297
\n1876 3269
\n1877 3241
\n1878 3213
\n1879 3185
\n1880 3157
\n1881 3135
\n1882 3113
\n1883 3091
\n1884 3069
\n1885 3047
\n1886 3025
\n1887 3003
\n1888 2981
\n1889 2959
\n1890 2937
\n1891 2918
\n1892 2899
\n1893 2879
\n1894 2860
\n1895 2841
\n1896 2822
\n1897 2803
\n1898 2783
\n1899 2764
\n1900 2745
\n1901 2731
\n1902 2717
\n1903 2704
\n1904 2690
\n1905 2676
\n1906 2685
\n1907 2693
\n1908 2702
\n1909 2710
\n1910 2719
\n1911 2728
\n1912 2736
\n1913 2745
\n1914 2723
\n1915 2701
\n1916 2679
\n1917 2657
\n1918 2541
\n1919 2424
\n1920 2397
\n1921 2370
\n1922 2343
\n1923 2315
\n1924 2288
\n1925 2261
\n1926 2234
\n1927 2206
\n1928 2179
\n1929 2152
\n1930 2150
\n1931 2147
\n1932 2145
\n1933 2143
\n1934 2140
\n1935 2138
\n1936 2136
\n1937 2133
\n1938 2131
\n1939 2121
\n1940 2111
\n1941 2101
\n1942 2090
\n1943 2080
\n1944 2070
\n1945 2060
\n1946 2050
\n1947 2040
\n1948 2029
\n1949 2019
\n1950 1998
\n1951 1976
\n1952 1975
\n1953 1959
\n1954 1965
\n1955 1964
\n1956 1937
\n1957 1941
\n1958 1914
\n1959 1890
\n1960 1885
\n1961 1887
\n1962 1876
\n1963 1870
\n1964 1843
\n1965 1832
\n1966 1820
\n1967 1792
\n1968 1753
\n1969 1735
\n1970 1734
\n1971 1706
\n1972 1669
\n1973 1644
\n1974 1638
\n1975 1616
\n1976 1615
\n1977 1592
\n1978 1555
\n1979 1542
\n1980 1527
\n1981 1526
\n1982 1533
\n1983 1539
\n1984 1550
\n1985 1545
\n1986 1554
\n1987 1568
\n1988 1579
\n1989 1580
\n1990 1587
\n1991 1579
\n1992 1594
\n1993 1609
\n1994 1638
\n1995 1641
\n1996 1649
\n1997 1654
\n1998 1653
\n1999 1662
\n2000 1641
\n2001 1620
\n2002 1597
\n2003 1583
\n2004 1608
\n2005 1607
\n2006 1601
\n2007 1614
\n2008 1619
\n2009 1611
\n2010 1637
\n2011 1634
\n2012 1621
\n2013 1611
\n2014 1612
\n2015 1612
\n2016 1628
\n2017 1612<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det borde inte f\u00f6rv\u00e5na att den svenska arbetarklassen har n\u00f6jt sig med vad som g\u00e5tt att uppn\u00e5 genom reformer. Till och med n\u00f6jt sig med s\u00e5dana reformer som har kunnat rymmas inom den borgerliga parlamentarismens ramar. \u00c5r efter \u00e5r, utan n\u00e5gra betydande avbrott sedan \u00e5tminstone 1870 har arbetstiden f\u00f6rkortats och levnadsomkostnaderna minskat i Sverige. Fram […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":352,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[],"class_list":["post-351","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-produktivitetens-utveckling-1870"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/351","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=351"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/351\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":378,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/351\/revisions\/378"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media\/352"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=351"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=351"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=351"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}