{"id":35,"date":"2012-05-31T18:43:31","date_gmt":"2012-05-31T16:43:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=35"},"modified":"2012-05-31T18:57:53","modified_gmt":"2012-05-31T16:57:53","slug":"arbetslinjen-medfor-barnfattigdom","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2012\/05\/31\/arbetslinjen-medfor-barnfattigdom\/","title":{"rendered":"\u201dArbetslinjen\u201d medf\u00f6r barnfattigdom"},"content":{"rendered":"
\n

Dagens Nyheter kopplar i g\u00e5rdagens ledare[i]<\/a> barnfattigdomen i Sverige till den s\u00e5 kallade arbetslinjen \u201dAtt det l\u00f6nar sig b\u00e4ttre att arbeta \u00e4n att leva p\u00e5 bidrag\u201d.<\/p>\n<\/div>\n

Kopplingen mellan dessa b\u00e5da f\u00f6reteelser \u00e4r befogad.
\nDN \u00e4r ocks\u00e5 r\u00e4tt ute n\u00e4r de skriver att \u201dde knappa levnadsvillkoren tenderar att permanentas, ja, till och med g\u00e5 i arv.\u201d<\/p>\n

Statistisk unders\u00f6kning visar att de\u00a0sociala f\u00f6rs\u00e4kringarnas\u00a0allt s\u00e4mre behovst\u00e4ckning, att ett v\u00e4xande antal innev\u00e5nare st\u00e4lls \u201dutanf\u00f6r utanf\u00f6rskapet\u201d kan f\u00f6rklara drygt 50 procent av den \u00f6kande barnfattigdomen i Sverige[ii]<\/a>.<\/p>\n

D\u00e4rmed framst\u00e5r det dock bara som ett cyniskt f\u00f6rsvar av borgerlig klassegoism n\u00e4r DN avslutar med ett trotsigt att detta med arbetslinjen \u00e4r \u201d … vad Unicef \u00e4n s\u00e4ger, ingenting som vi b\u00f6r \u00e4ndra p\u00e5.\u201d<\/p>\n

I grunden beror det \u00f6kande antalet bidragsbeh\u00f6vande \u2013 bidragsberoende som DN:s ledarskribent uttrycker saken \u2013 p\u00e5 arbetsl\u00f6shetspolitiken. Den fulla syssels\u00e4ttningens politik som i Sverige g\u00e4llde fram till slutet av 1980-talet medf\u00f6rde att f\u00e4rre beh\u00f6vde bidrag till sin f\u00f6rs\u00f6rjning och samtidigt att resurserna till att f\u00f6rs\u00f6rja de \u00e5terst\u00e5ende beh\u00f6vande blev st\u00f6rre. Enligt Okuns lag inneb\u00e4r varje procent \u00f6kad arbetsl\u00f6shet en minskning av den totala produktionen i landet, BNP med tv\u00e5 procent.<\/p>\n

\u201dArbetslinjen\u201d handlar allts\u00e5 inte om n\u00e5gon allm\u00e4nt sett \u201dgod ekonomi\u201d utan om att gynna ett s\u00e4rintresse. Klasspolitiken har emellan\u00e5t propageras med p\u00e5st\u00e5endet att det skulle handla om \u00a0ett tv\u00e5-tredjedels samh\u00e4lle, men det verkliga utfallet har i st\u00e4llet blivit att en tiondel av befolkningen tar till sig allt mer. P\u00e5 n\u00e4stan alla andras bekostnad, men alldeles s\u00e4rskilt p\u00e5 bekostnad av de allra s\u00e4mst st\u00e4llda.<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ndringarna i inkomstkoncentrationen[iii]<\/a> sedan 1991 ger ett klart och entydigt svar p\u00e5 fr\u00e5gan \u201dCui Bono\u201d, vem som tj\u00e4nar p\u00e5 saken.<\/p>\n

\"\u00d6verf\u00f6ring<\/a><\/p>\n

Diagrammet visar hur procentenheter har flyttats \u00f6ver mellan inkomstdecilerna. Inkomstdecil 1 har f\u00e5tt en minskning av sin andel av den totala disponibla inkomsten (100%) med en procentenhet. Fr\u00e5n att 1991 ha f\u00e5tt 4,4 procent av totalen till att 2010 ha f\u00e5tt 3,3 procent.<\/p>\n

Den \u00f6versta inkomstdecilen, nummer 10 har i st\u00e4llet f\u00e5tt en \u00f6kning med 4,6 procentenheter. Fr\u00e5n att ha haft en femtedel av de sammanlagda inkomsterna 1991 fick dessa en \u00f6kning med 4,6 procentenheter. Till att 2010 f\u00e5 23 procent av inkomsterna i landet.<\/p>\n

I fall vi i st\u00e4llet visar utvecklingen som man brukar redovisa l\u00f6neutvecklingen, dvs. som den senare l\u00f6nen dividerad med den tidigare, ser vi hur f\u00f6r\u00e4ndringen tett sig f\u00f6r medlemmarna i de olika decilgrupperna.<\/p>\n

\"F\u00f6r\u00e4ndring<\/a><\/p>\n

Diagrammen visar b\u00e5da tv\u00e5 att om man vill anv\u00e4nda omskrivningen 2\/3-samh\u00e4lle m\u00e5ste man med detta mena att mer \u00e4n 2\/3 av befolkningen, 7 av de tio decilgrupperna, \u00e4r uppenbara f\u00f6rlorare.<\/p>\n

Det \u00e4r lite sv\u00e5rare att bli s\u00e4ker p\u00e5 vilka som skall kunna r\u00e4knas som vinnare. Den 8:e decilen ligger p\u00e5 noll n\u00e4r det g\u00e4ller inkomstandelen, men samtidigt hade mycket av den v\u00e4lf\u00e4rd som 1991 var gratis blivit avgiftsbelagd 2010. Och tillg\u00e4ngligheten hade blivit s\u00e4mre. Medlemmarna i den 8:e decilen har troligen \u00e4ven de f\u00f6rlorat p\u00e5 utvecklingen, fast mindre \u00e4n de \u00f6vriga f\u00f6rlorarna. Medan den 9:e vilken trots allt f\u00e5tt ett visst p\u00e5slag kan t\u00e4nkas ha h\u00e5llit sig kvar p\u00e5 samma reella standard.<\/p>\n

Den tionde decilen \u00e4r d\u00e4remot en klar och tydlig vinnare. \u00c4ven om man f\u00e5r lov att ta h\u00e4nsyn till att inkomstskillnaderna inom denna decil troligen \u00e4r oerh\u00f6rt stora. Roine och Waldenstr\u00f6m[iv]<\/a> r\u00e4knar med att den \u00f6versta tusendelen av den \u00f6versta inkomstdecilen (0,01% av inkomsttagarna\/konsumtionsenheterna) f\u00e5r ut mer \u00e4n 1 procent av de totala disponibla inkomsterna.Vilket inneb\u00e4r att de \u00f6vriga inom decil 10 inte har f\u00e5tt ett riktigt s\u00e5 imponerande p\u00e5slag som diagrammet ger intryck av.<\/p>\n

Kopplingen mellan den minskade tillg\u00e4ngligheten till ers\u00e4ttning\/bidrag fr\u00e5n de sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen och den tilltagande barnfattigdomen \u00e4r \u00e4ven den t\u00e4mligen enkelt att bel\u00e4gga. Dock inte med hj\u00e4lp av den UNICEF-rapport som DN:s ledarskribent ondg\u00f6r sig \u00f6ver, utan med hj\u00e4lp av den rapport fr\u00e5n R\u00e4dda Barnen[v]<\/a> som Tapio Salonen f\u00f6rfattat.<\/p>\n

\"Plottning<\/a><\/p>\n

Antalet barn i familjer med l\u00e5g inkomststandard minus antalet barn i familjer med l\u00e5g inkomststandard som f\u00e5tt f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d har i diagrammet m\u00e4tts ut vertikalt. Allts\u00e5 l\u00e4ngst y-axeln upp\u00e5t. Och \u00e4ven ned\u00e5t under noll, d\u00e5 det faktiskt under senare \u00e5r f\u00f6rekommer att familjer med l\u00e5g inkomststandard trots detta inte f\u00e5tt f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d.<\/p>\n

L\u00e4ngst x-axeln, horisontellt, m\u00e4ts antalet \u201dutanf\u00f6r utanf\u00f6rskapet\u201d som redovisats i ett tidigare inl\u00e4gg.<\/p>\n

Det visar sig att lite drygt h\u00e4ften av de barnfamiljer med l\u00e5g inkomststandard som blivit utan f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d kan f\u00f6rklaras av det \u00f6kande antalet helt inkomstl\u00f6sa. Dvs. av de fyra orsaker som R\u00e4dda Barnens rapport n\u00e4mner[vi]<\/a><\/p>\n

Sk\u00e4rpningen av kraven f\u00f6r att kunna f\u00e5 och f\u00e5 beh\u00e5lla de bidrag som kr\u00e4vs f\u00f6r att h\u00e5lla undan ekonomiskt n\u00f6dlidande \u00e4r just det som brukar beskrivas som arbetslinjen. \u201dAtt det l\u00f6nar sig b\u00e4ttre att arbeta \u00e4n att leva p\u00e5 bidrag\u201d oberoende av vilka villkor arbetsk\u00f6paren bjuder. En del av den politik som Konjunkturinstitutet rekommenderade f\u00f6r att mjuka upp \u201dreall\u00f6nestelheten\u201d allts\u00e5.<\/p>\n

Att detta f\u00f6rutom arbetsl\u00f6sa \u00e4ven drabbar deras barn, vilka inte kan p\u00e5st\u00e5s ha n\u00e5got ansvar f\u00f6r saken, \u00e4r inget problem f\u00f6r DN:s ledarredaktion. Inte ens n\u00e4r problemet blir s\u00e5 pass allvarligt att det uppm\u00e4rksammas av internationella organ.<\/p>\n

Fattigdomen f\u00f6r de arbetsl\u00f6sas barn \u00e4r \u201d … vad Unicef \u00e4n s\u00e4ger, ingenting som vi b\u00f6r \u00e4ndra p\u00e5.\u201d<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\n
\n
\n

[i]<\/a> \u201dInte bortom r\u00e4ddning\u201d http:\/\/www.dn.se\/ledare\/huvudledare\/inte-bortom-raddning<\/a><\/p>\n

[ii]<\/a> Det statistiska underlaget f\u00f6r ber\u00e4kning av antalet inkomstl\u00f6sa har jag g\u00e5tt igenom p\u00e5 https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2012\/05\/28\/fattiggorandets-metod-b\/<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

[iii]<\/a> http:\/\/www.scb.se\/Pages\/TableAndChart____308958.aspx<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

[iv]<\/a> The evolution of top incomes in an egalitarian society: Sweden, 1903\u20132004
\nJesper Roine , Daniel Waldenstr\u00f6m \u00a0\u00a0http:\/\/ideas.repec.org\/a\/eee\/pubeco\/v92y2008i1-2p366-387.html<\/a><\/p>\n

[v]<\/a> http:\/\/www.rb.se\/vartarbete\/isverige\/barnfattigdom\/Pages\/default.aspx<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[vi]<\/a> 1. Tid. Medan ett inkomstrelaterat fattigdomsm\u00e5tt utg\u00e5r fr\u00e5n \u00e5rssummerade hush\u00e5llsuppgifter
\nutg\u00e5r f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6dsm\u00e5ttet fr\u00e5n l\u00f6pande aktuella m\u00e5nadsuppgifter. \u00c5rsuppgifter f\u00f6rm\u00e5r
\ninte spegla f\u00f6r\u00e4ndringar av utsatta hush\u00e5lls f\u00f6r\u00e4nderliga ekonomiska villkor under ett
\ninnevarande \u00e5r, vilket till exempel kan inneb\u00e4ra att ett hush\u00e5ll har en s\u00e5 pass l\u00e5g inkomst att
\nde beviljas f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d under n\u00e5gon eller n\u00e5gra m\u00e5nader f\u00f6r att d\u00e4refter f\u00e5 inkomster
\ngott och v\u00e4l \u00f6ver f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6dsniv\u00e5.<\/p>\n

2. Niv\u00e5er. De olika m\u00e5tten utg\u00e5r delvis fr\u00e5n olika niv\u00e5er p\u00e5 vad som skall betraktas som en
\nl\u00e4gsta miniminiv\u00e5 p\u00e5 hush\u00e5llens utgiftssida, s\u00e5v\u00e4l baskonsumtion som boendeutgifter.
\nEftersom kommunerna ytterst best\u00e4mmer \u00f6ver f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6dsniv\u00e5er kan dessa fluktuera mellan kommuner och \u00f6ver tid. I definitionen av ekonomisk fattigdom (inkomststandard
\nunder 1,0) utg\u00e5r man ifr\u00e5n en fiktiv boendeutgift. Denna kan variera lokalt och i de fall den
\nreella boendekostnaden \u00e4r l\u00e4gre inneb\u00e4r det, allt annat givet, att ett hush\u00e5ll kanske
\nd\u00e4rigenom inte blir ber\u00e4ttigad till f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d.<\/p>\n

3. Attityd. Med tanke p\u00e5 f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6dets traditionellt stigmatiserande karakt\u00e4r kan det
\nt\u00e4nkas att vissa hush\u00e5ll, som i och f\u00f6r sig \u00e4r ber\u00e4ttigade, avst\u00e5r fr\u00e5n att s\u00f6ka detta
\nbehovspr\u00f6vade bidrag med alla dess ing\u00e5ende individuella kontroller och pr\u00f6vningar.<\/p>\n

4. Kvalificering. F\u00f6rutom rena inkomst- och utgiftsuppgifter omg\u00e4rdas
\nf\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6dssystemet av en rad f\u00f6rbeh\u00e5ll och villkor f\u00f6r beviljande av bidrag, till
\nexempel f\u00e5r man inte inneha olika former av besparingar, bil (varierar), en f\u00f6r stor
\nl\u00e4genhet\/eget hem etcetera. F\u00f6r att beviljas f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d kan hush\u00e5ll uppmanas att
\nflytta, g\u00f6ra sig av med bilen eller uppfylla n\u00e5got annat kriterium. Dessa strikta krav
\np\u00e5verkar i varierande grad hush\u00e5llens ben\u00e4genhet att s\u00f6ka och beviljas f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dagens Nyheter kopplar i g\u00e5rdagens ledare[i] barnfattigdomen i Sverige till den s\u00e5 kallade arbetslinjen \u201dAtt det l\u00f6nar sig b\u00e4ttre att arbeta \u00e4n att leva p\u00e5 bidrag\u201d. Kopplingen mellan dessa b\u00e5da f\u00f6reteelser \u00e4r befogad. DN \u00e4r ocks\u00e5 r\u00e4tt ute n\u00e4r de skriver att \u201dde knappa levnadsvillkoren tenderar att permanentas, ja, till och med g\u00e5 i arv.\u201d […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[9,8,10],"class_list":["post-35","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","tag-arbetslinjen","tag-barnfattigdom","tag-inkomstfordelning-fattiggorande"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":41,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35\/revisions\/41"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}