{"id":342,"date":"2018-03-08T18:44:13","date_gmt":"2018-03-08T17:44:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=342"},"modified":"2018-03-08T18:51:45","modified_gmt":"2018-03-08T17:51:45","slug":"medelklassen-som-skp-respektive-k-beskriver-denna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2018\/03\/08\/medelklassen-som-skp-respektive-k-beskriver-denna\/","title":{"rendered":"Medelklassen  som SKP respektive K beskriver denna"},"content":{"rendered":"<p>En unders\u00f6kning av anv\u00e4ndningen av ordet \u201dmedelklass\u201d i SKP:s Riktpunkt, respektive Kommunistiska Partiets Prolet\u00e4ren, begr\u00e4nsat till de fem f\u00f6rsta fallen som d\u00f6k upp i en s\u00f6kning med Google.<\/p>\n<h2 class=\"western\">F\u00f6rst Riktpunkt:<\/h2>\n<p>1. Arbetare diskrimineras av SVT<\/p>\n<p>Fredrik J\u00f6nsson skriver d\u00e4r att \u201d&#8230; begreppet medelklass n\u00e4rmast (\u00e4r) en sociologisk definition och vilseledande d\u00e5 n\u00e4stintill alla l\u00f6nearbetare tillh\u00f6r arbetarklassen, d\u00e4remot finns det mellanskikt i v\u00e5rt samh\u00e4lle.<\/p>\n<p>2. Kommunistiska Partiets nya politik<\/p>\n<p>Anders S\u00f6rensen skriver att \u201dVad exakt medelklassen best\u00e5r av \u00e4r h\u00f6gst oklart. Man f\u00e5r anta att det till viss del st\u00e4mmer \u00f6verens med det mer vetenskapligt vedertagna begreppet sm\u00e5borgerlighet.\u201d<\/p>\n<p>3. Klasskamp och julbord<\/p>\n<p>D\u00e4r SKP Malm\u00f6 refererar ett f\u00f6redrag av Jan J\u00f6nsson.<\/p>\n<p>Jan J\u00f6nsson sade att \u201dEn annan myt som bitit sig fast i den svenska sociologin och p\u00e5 i synnerhet tidningsredaktionernas ledarsidor \u00e4r talet om medelklass, det finns ingen medelklass vad skulle d\u00e5 i s\u00e5 fall vara ett mellanting mellan borgare och arbetare? Att det finns olika skikt inom klasserna f\u00f6rnekas inte av kommunisterna: sm\u00e5borgare och borgare, arbetare och arbetararistokrati, sm\u00e5- och storb\u00f6nder. Alla tillh\u00f6r dock en best\u00e4md klass som man kan definiera utifr\u00e5n v\u00e5r teori och med hj\u00e4lp av de analyser som v\u00e5ra teoretiska anf\u00e4der gjorde p\u00e5 sin tid, och med st\u00f6d av den historiska materialismen kan vi f\u00f6lja klassutvecklingen i Sverige.\u201d<\/p>\n<p>4. Brott och Straff<\/p>\n<p>Kerstin Stigsson har skrivit en artikel d\u00e4r hon beskriver utvecklingen av kvinnors villkor historiskt och internationellt. Omn\u00e4mnandet av \u201dmedelklass\u201d var av allt att d\u00f6ma en bifr\u00e5ga.<\/p>\n<p>\u201dI dag lever den ryska medelklassen som den svenska medelklassen \u2013 en familj i en bostad.\u201d<\/p>\n<p>5. Studiem\u00f6ten om fackliga fr\u00e5gor<\/p>\n<p>En annons fr\u00e5n SKP Stockholm.<\/p>\n<p>\u201dS\u00f6ndagen den 13 september \u00e4gnar vi oss \u00e5t klassbegreppet och fr\u00e5gan vem som tillh\u00f6r dagens arbetarklass. Vi nagelfar \u00e4ven begreppet medelklass.\u201d<\/p>\n<h2 class=\"western\">Sedan Prolet\u00e4ren:<\/h2>\n<p>1. Vad g\u00f6r v\u00e4nstern f\u00f6r fel n\u00e4r arbetare r\u00f6star p\u00e5 Sverigedemokraterna?<br \/>\nRedaktionell text.<\/p>\n<p>\u201dKommunistiska Partiet finns till f\u00f6r att vara en del i en arbetarr\u00f6relse som bryter med medelklassens inflytande \u00f6ver politiken och utmanar \u00f6verklassens dominans i samh\u00e4llet.\u201d<\/p>\n<p>2. Arbetarklassens m\u00e5ngfald eller medelklassens enfald?<\/p>\n<p>Red. Artikel om f\u00f6rslaget till nytt presst\u00f6dssystem.<\/p>\n<p>\u201dMed Anette Novaks f\u00f6reslagna politik riskerar den redan begr\u00e4nsade m\u00e5ngfalden att reduceras till en medelklassmet av liberalt sj\u00e4lvr\u00e4ttf\u00e4rdigande.\u201d<\/p>\n<p>3. H\u00e5rda tag och inget kaffe<\/p>\n<p>Kr\u00f6nika<\/p>\n<p>\u201dInvandrare har placerats i arbetarf\u00f6rorterna konsekvent medan borgarklass och medelklass h\u00f6gljutt har fr\u00e5nsagt sig invandrare som grannar\u201d \u201dSD st\u00f6der Rot och Rut, \u00f6verklassens och medelklassens reformer f\u00f6r att bygga om och f\u00e5 st\u00e4d- och l\u00e4xhj\u00e4lp!\u201d<\/p>\n<p>4. En ung och arg 50-\u00e5ring<\/p>\n<p>Red. om R\u00f6d Front<\/p>\n<p>\u201dIdag, 50 \u00e5r senare, b\u00e4rs samf\u00f6rst\u00e5ndet upp av en klassallians mellan finanskapitalets \u00e4gare och spekulanter, ett Brysselstyrt etablissemang och en urban medelklass som f\u00e5r ta del av smulorna som faller fr\u00e5n borden hos den koncentrerade rikedomen i samh\u00e4llstoppen. P\u00e5 ytan ser samf\u00f6rst\u00e5ndsideologin annorlunda ut idag \u2013 n\u00e4r en pr\u00e4ktig och korrekt medelklass f\u00e5r ange tonen, ist\u00e4llet f\u00f6r en knastertorr och ansvarsivrande socialdemokratisk byr\u00e5krati.\u201d<\/p>\n<p>5. N\u00e4r d\u00f6den g\u00e5r bredvid p\u00e5 jobbet<\/p>\n<p>Jenny Tedjeza intervjuar Anneli Jordahl<\/p>\n<p>\u201dHon s\u00e4ger att hon ofta f\u00e5r fr\u00e5gan vad det \u00e4r f\u00f6r skillnad mellan medelklass och arbetarklass. Just arbetsplatsolyckorna \u00e4r en s\u00e5dan viktig skillnad.<\/p>\n<p>\u2013 Medelklassen riskerar inte att omkomma p\u00e5 jobbet, om de inte \u00e4r utrikeskorrar. Det \u00e4r n\u00e4stan bara kroppsarbetare som d\u00f6r n\u00e4r de jobbar.\u201d<br \/>\n\u2026<br \/>\n\u201d\u2013 Citybanan framst\u00e4lldes som ett lyckat projekt i media. N\u00e4r Dagens Nyheter skrev om problemen var det att interi\u00f6ren i Riddarholmskyrkan riskerade att spricka och att r\u00e5ttor kunde ta sig upp i restaurangerna.<\/p>\n<p>\u2013 S\u00e5 ser medelklassens \u00e5ngest ut, medan arbetarna bygger staden i d\u00f6dsskr\u00e4ck. Hur k\u00e4ndes det f\u00f6r anh\u00f6riga till de arbetare som dog under bygget att l\u00e4sa de artiklarna?\u201d<\/p>\n<h2 class=\"western\">En personlig v\u00e4rdering av de b\u00e5da upps\u00e4ttningarna citat.<\/h2>\n<p>I Riktpunkt finns mycket av den marxistiska klassanalysen redovisad. \u00c4nd\u00e5 finns inte n\u00e5got klarg\u00f6rande av medelklassbegreppets historia. Marx och Engels till exempel syftade p\u00e5 den klass som uppst\u00e5tt mellan b\u00f6rdsaristokratin och bondeklassen, dvs. det som idag kallas borgarklass och\/eller kapitalister. Medan det (borgerligt) sociologiska begreppet medelklass av allt att d\u00f6ma etablerades av en engelsk statistiker, en THC Stevenson 1913. (se <a href=\"http:\/\/sru.soc.surrey.ac.uk\/SRU9.html\">http:\/\/sru.soc.surrey.ac.uk\/SRU9.html<\/a> )<\/p>\n<p>Men om man skall vara noga s\u00e5 \u00e4r det lite gammeldags att tala om sm\u00e5borgare i allm\u00e4nhet. Dvs. j\u00e4mf\u00f6rt med Marx och det kommunistiska manifestet. Marx p\u00e5pekar d\u00e4r att det st\u00e4ndigt \u00e5terskapas ett nytt sm\u00e5borgerskap och att det gamla som bestod av hantverkare och liknande grupper f\u00f6rsvinner.<\/p>\n<p>\u201dI de l\u00e4nder, d\u00e4r den moderna civilisationen utvecklat sig, har uppst\u00e5tt ett nytt sm\u00e5borgerskap, som sv\u00e4var mellan proletariatet och bourgeoisin, och som st\u00e4ndigt bildas p\u00e5 nytt som en kompletterande del av det borgerliga samh\u00e4llet, men vars medlemmar oupph\u00f6rligt genom konkurrensen slungas ned i proletariatet och som med storindustrins utveckling t.o.m. ser en tidpunkt n\u00e4rma sig, n\u00e4r de fullst\u00e4ndigt f\u00f6rsvinner som en sj\u00e4lvst\u00e4ndig del av det moderna samh\u00e4llet och inom handel, industri och \u00e5kerbruk ers\u00e4ttes med arbetsuppsyningsm\u00e4n och tj\u00e4nstem\u00e4n.\u201d <a href=\"https:\/\/www.marxists.org\/svenska\/marx\/1848\/04-d037.htm\">https:\/\/www.marxists.org\/svenska\/marx\/1848\/04-d037.htm<\/a><\/p>\n<p>Det man m\u00f6jligen skulle kunna komplettera med idag \u00e4r att denna f\u00f6rvandling till arbetsuppsyningsm\u00e4n och tj\u00e4nstem\u00e4n inte p\u00e5g\u00e5r oavbrutet utan ibland till och med kan v\u00e4ndas till sin motsats. Genom s\u00e5dant som idag kallas privatiseringar. D\u00e4r sedan de nyblivna sm\u00e5borgarna t\u00e4mligen omedelbart \u00e5ter deklasseras till arbetsuppsyningsm\u00e4n-niskor och tj\u00e4nste-folk fast inom privatmonopolistiska f\u00f6retag.<\/p>\n<p>Prolet\u00e4rens tr\u00e4ffar inneh\u00e5ller i st\u00e4llet inget f\u00f6rs\u00f6k att definiera det nya sm\u00e5borgerskapet utg\u00e5ende fr\u00e5n den marxistiska terminologin. Det heter genomg\u00e5ende medelklassen och den definieras snarast genom sitt upptr\u00e4dande \u2013 hur dess klassmedvetande och -agerande ser ut fr\u00e5n arbetarklassens st\u00e5ndpunkt sett.<\/p>\n<p>Det \u00e4r \u00e5tminstone f\u00f6r mig om\u00f6jligt att p\u00e5visa n\u00e5gon mots\u00e4ttning i den teoretiska uppfattningen av vad medelklass inneb\u00e4r mellan de b\u00e5da tidskrifterna. D\u00e4rtill \u00e4r skillnaden i behandlingen av \u00e4mnet alldeles f\u00f6r stor. Och det g\u00e5r knappast att hitta n\u00e5got som bekr\u00e4ftar Andreas S\u00f6rensens p\u00e5st\u00e5ende i Riktpunkt, artikeln Kommunistiska Partiets nya politik \u201d\u2026 att man (dvs. Prolet\u00e4ren\/ FT) m\u00e5lar upp en bild av en fiende f\u00f6r att kunna r\u00e4ttf\u00e4rdiga sin egen vandring h\u00f6gerut.\u201d<\/p>\n<p>Inte heller framst\u00e5r Riktpunkts linje i fr\u00e5gan om medelklassbegreppet som vare sig enhetlig eller som aktuell marxistisk vetenskap direkt.<\/p>\n<p>_______<\/p>\n<p>Jag tror f\u00f6r min del att klassanalys, \u00e4ven i fall vi begr\u00e4nsar oss till det moderna industrikapitalistiska samh\u00e4llet m\u00e5ste f\u00f6rnyas ganska ofta. Till exempel skapade borgarklassen i de Europeiska imperialistiska l\u00e4nderna tv\u00e5 v\u00e4ldigt olika modeller f\u00f6r att legitimera sin klassmakt redan i slutet av 1800-talet. Marx och Engels skrev om den d\u00e5 rent engelska f\u00f6reteelsen med en borgerlig arbetarklass och en arbetarklassens aristokrati som fr\u00e4mst f\u00f6rekom bland de framg\u00e5ngsrika fackligt organiserade yrkena och av staten inspekterade branscherna. I Tyskland skapades i st\u00e4llet genom de Bismarckska socialf\u00f6rs\u00e4kringarna en korporativ modell d\u00e4r fackf\u00f6reningar, arbetsgivare och staten samverkade till finansieringen. En tredje modell skapades i USA d\u00e4r kvarlevorna av slaveriet \u201dJim Crow\u201d tillsammans med importen av utl\u00e4ndsk arbetskraft fr\u00e5n Europa och Latinamerika tillsammans med den redan f\u00f6rut etablerade diskrimineringen av svarta kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r att uppn\u00e5 motsvarande effekt av legitimitet f\u00f6r statsmakten, utan n\u00e5gra motsvarande sociala kostnader.<\/p>\n<p>Dessa tre modeller f\u00f6renades, standardiserades och kompletterades ocks\u00e5 med ytterligare \u201dsociala r\u00e4ttigheter\u201d efter segern \u00f6ver nazismen i andra v\u00e4rldskriget. Medan skillnaden mellan befolkningen i (f\u00f6re detta) kolonier och de imperialistiska l\u00e4ndernas innev\u00e5nare uppr\u00e4tth\u00f6lls oberoende av r\u00e4ttighetskatalogerna.<\/p>\n<p>Idag kan man se att garanten f\u00f6r att dessa r\u00e4ttigheter skulle existera ens f\u00f6r de imperialistiska l\u00e4ndernas folk var att det fanns ett socialistiskt block. Detta anti-imperialistiska block som genom sin blotta existens innebar en viss begr\u00e4nsning av exploateringen av den fattiga v\u00e4rldens r\u00e5varor och marknader. Samtidigt kr\u00e4vdes en h\u00f6gre grad av legitimitet f\u00f6r de imperialistiska l\u00e4ndernas h\u00e4rskare f\u00f6r att kunna uppr\u00e4tth\u00e5lla st\u00f6det fr\u00e5n hemmafronten.<\/p>\n<p>Det f\u00f6r\u00e4nderliga klassamh\u00e4lle vi lever i idag i Sverige kan troligen beskrivas som en gradvis restauration av det som fanns f\u00f6rra g\u00e5ngen kapitalismen var globaliserad, dvs. i slutet av 1800-talet. En typ av data som mycket p\u00e5tagligt underbygger en s\u00e5dan teori \u00e4r de som g\u00e4ller den h\u00e4rskande klassens, monopolkapitalisternas, \u00e4gande och inkomster. Och \u00e4ven om det oftare \u00e4r representanter f\u00f6r medelklassen eller den nya sm\u00e5borgerligheten som vi kommer i kontakt med \u00e4r faktiskt villkoren f\u00f6r k\u00e4rnan i den h\u00e4rskande klassen inte oviktig f\u00f6r en realistisk klassanalys.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En unders\u00f6kning av anv\u00e4ndningen av ordet \u201dmedelklass\u201d i SKP:s Riktpunkt, respektive Kommunistiska Partiets Prolet\u00e4ren, begr\u00e4nsat till de fem f\u00f6rsta fallen som d\u00f6k upp i en s\u00f6kning med Google. F\u00f6rst Riktpunkt: 1. Arbetare diskrimineras av SVT Fredrik J\u00f6nsson skriver d\u00e4r att \u201d&#8230; begreppet medelklass n\u00e4rmast (\u00e4r) en sociologisk definition och vilseledande d\u00e5 n\u00e4stintill alla l\u00f6nearbetare tillh\u00f6r [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"class_list":["post-342","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-politisk-debatt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/342","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=342"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/342\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":345,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/342\/revisions\/345"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=342"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=342"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=342"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}