{"id":328,"date":"2017-08-02T20:50:42","date_gmt":"2017-08-02T18:50:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=328"},"modified":"2017-08-02T20:50:42","modified_gmt":"2017-08-02T18:50:42","slug":"trender-i-den-svenska-kapitalismen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2017\/08\/02\/trender-i-den-svenska-kapitalismen\/","title":{"rendered":"Trender i den svenska kapitalismen"},"content":{"rendered":"
\n

Redan 2009, allts\u00e5 l\u00e5ngt f\u00f6re mitt f\u00f6rs\u00f6k att beskriva trenderna i hos den svenska kapitalismen fr\u00e5n\u00a01950\u00a0till idag i ett diagram, hade Jesper Roine och Daniel Waldenstr\u00f6m\u00a0genomf\u00f6rt detta*. Deras val av data och deras metoder \u00e4r dock helt annorlunda \u00e4n de jag har anv\u00e4nt.
\nRoine och Waldenstr\u00f6m har dels utg\u00e5tt fr\u00e5n den \u00f6versta inkomstpercentilens andel av de totala inkomsterna och r\u00e4knat sig fram till trendlinjer och trendbrott utan att fuska och titta var det ser ut att kunna vara.
\nDe har dessutom b\u00f6rjat med inkomstsiffrorna fr\u00e5n de flesta st\u00f6rre kapitalistiska l\u00e4nderna i v\u00e4rlden fr\u00e5n och med ungef\u00e4r \u00e5r 1900 och r\u00e4knat fram brytpunkter och trender b\u00e5de f\u00f6r alla tillsammans, sedan uppdelade i regioner och slutligen land f\u00f6r land.
\nDet f\u00f6rsta diagrammet som g\u00e4ller Sverige och den \u00f6versta percentilens inkomster ser ut p\u00e5 detta vis:\"\"<\/p>\n

Det syns tydligt hur 1968 var en brytpunkt d\u00e4r nivelleringen av de h\u00f6gsta inkomsterna \u00f6kade takten kraftigt och hur denna nya trend h\u00f6ll i sig till 1981.<\/p>\n

Mitt diagram som bygger p\u00e5 antalet arbetade timmar per \u00e5r och sysselsatt (y-axeln) som en funktion av antalet arbetade timmar per \u00e5r och person i befolkningen (x-axeln).<\/p>\n

\"\"
\nBrytpunkten 1968 g\u00e5r knappast att urskilja i mitt diagram \u2013 annat \u00e4n som avslutningen p\u00e5 en konjunkturcykel, ungef\u00e4r som 1953, -59, -73 och -78. D\u00e4remot \u00e4r brytpunkten 1981 v\u00e4l synlig p\u00e5 b\u00e5de mitt och deras diagram. Roine och Waldenstr\u00f6ms diagram p\u00e5visar att den tidigare sjunkande trenden f\u00f6r den \u00f6versta inkomstpercentilen d\u00e5 v\u00e4ndes till h\u00f6jning. Medan mitt diagram visar att utvecklingen samtidigt gick i riktning mot l\u00e4ngre arbetstider f\u00f6r de arbetande och att befolkningen totalt (dvs. inklusive den \u00f6versta inkomstpercentilen) samtidigt kr\u00e4vde fler arbetstimmar f\u00f6r sin f\u00f6rs\u00f6rjning.
\nN\u00e4sta brytpunkt f\u00f6r Roine och Waldenstr\u00f6m, \u00e4r egentligen tv\u00e5 brytpunkter. Fast\u00a0bara med ett \u00e5rs mellanrum. 1990 och 1991. I mitt diagram p\u00e5g\u00e5r vad jag kallar restaurationskrisen i st\u00e4llet fyra \u00e5r, fr\u00e5n 1989-93. Det som h\u00e4nde med toppinkomsterna mellan 1990 och -91 var en pl\u00f6tslig \u00f6kning av deras andel av de totala disponibla inkomsterna med drygt en halv procent. Sedan fortsatte utvecklingen mot fortsatt h\u00f6gre inkomstandel i ungef\u00e4r samma takt som 1981 till -89.
\nDet som framg\u00e5r av mitt diagram \u00e4r att uttaget av arbetstid per sysselsatt och \u00e5r inte f\u00f6r\u00e4ndrades n\u00e4mnv\u00e4rt under kris\u00e5ren. Men att de v\u00e4rden, r\u00e4knat i antal arbetstimmar som befolkningen fick ut per person \u2013 i genomsnitt \u2013 minskade mycket kraftigt.
\nRoine och Waldenstr\u00f6m har ytterligare ett diagram som g\u00e4ller Sverige i den aktuella texten. D\u00e4r \u00e4r f\u00f6rutom den \u00f6versta percentilens inkomster \u00e4ven de sammanlagda kapitalvinsterna inlagda. \u00c4ven dessa som procent av de totala disponibla inkomsterna.
\n\"\"H\u00e4r syns hur kapitalvinsterna f\u00e5r en dominerande roll n\u00e5gon g\u00e5ng mellan 1990 och -97. Och hur \u00e5r 2000 var en extrem spik f\u00f6re dot.com-kraschen. I mitt diagram syns hur detta m\u00e5ste betalas genom l\u00e4ngre \u00e5rsarbetstider fr\u00e5n 1993, medan den genomsnittliga konsumtionen \u2013 som f\u00f6rut r\u00e4knad i arbetade timmar \u2013 \u00f6kar n\u00e5got. Spiken f\u00f6r kapitalvinsterna \u00e5r 2000 motsvaras av minskad genomsnittlig \u00e5rsarbetstid f\u00f6r de sysselsatta. Kapitalvinsterna betalades allts\u00e5 genom n\u00e5gon slags konjunkturanpassad arbetstid.<\/p>\n

Roine-Waldenstr\u00f6ms text inneh\u00e5ller \u00e4ven intressanta j\u00e4mf\u00f6relser l\u00e4nder emellan, d\u00e4r det framst\u00e5r som att Nordens och s\u00e4rskilt Sveriges toppinkomstutveckling nu snarare g\u00e5r i takt med de Anglo-Saxiska l\u00e4nderna \u00e4n det \u00f6vriga Europa.<\/p>\n

_____________________<\/p>\n

* Common Trends and Shocks to Top Incomes \u2500 A Structural Breaks Approach, IFN Working Paper No. 801, 2009. <\/span>Jesper Roine and Daniel Waldenstr\u00f6m.
\nFinns som pdf p\u00e5 http:\/\/www.ifn.se\/wfiles\/wp\/wp801.pdf<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Redan 2009, allts\u00e5 l\u00e5ngt f\u00f6re mitt f\u00f6rs\u00f6k att beskriva trenderna i hos den svenska kapitalismen fr\u00e5n\u00a01950\u00a0till idag i ett diagram, hade Jesper Roine och Daniel Waldenstr\u00f6m\u00a0genomf\u00f6rt detta*. Deras val av data och deras metoder \u00e4r dock helt annorlunda \u00e4n de jag har anv\u00e4nt. Roine och Waldenstr\u00f6m har dels utg\u00e5tt fr\u00e5n den \u00f6versta inkomstpercentilens andel av […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11,3],"tags":[],"class_list":["post-328","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-90-talskrisen","category-ekonomi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/328","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=328"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/328\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":335,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/328\/revisions\/335"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=328"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=328"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=328"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}