{"id":310,"date":"2017-05-21T12:03:26","date_gmt":"2017-05-21T10:03:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=310"},"modified":"2017-05-21T12:09:10","modified_gmt":"2017-05-21T10:09:10","slug":"en-kritisk-lasning-av-malcom-kyeyune-till-vansternationalismens-forsvar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2017\/05\/21\/en-kritisk-lasning-av-malcom-kyeyune-till-vansternationalismens-forsvar\/","title":{"rendered":"En kritisk l\u00e4sning av \u201dMalcom Kyeyune: Till v\u00e4nsternationalismens f\u00f6rsvar"},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Malcom Kyeyune tillskriver i Dagens Arena under rubriken <a href=\"http:\/\/www.dagensarena.se\/magasinetarena\/malcom-kyeyune-till-vansternationalismens-forsvar\/\">Till v\u00e4nsternationalismens f\u00f6rsvar\u00a0<\/a>v\u00e4nstern svagheten\u00a0att inte kunna skilja p\u00e5 nationen och nationalismen eller ens p\u00e5 dessa tv\u00e5 och nationalstaten. Och f\u00f6r s\u00e4kerhets skull l\u00e4gger han till en egen(?) filosofisk kategori kallad \u201dnationalistisk logik\u201d<\/span><\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px;\"><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Kyeyune skriver :\u201dEnligt detta (dvs. \u201dv\u00e4nsterns\u201d\/ FT) syns\u00e4tt b\u00e4r nationalstaten som s\u00e5dan alltid p\u00e5 en \u00f6ppen eller illa dold potential, en \u201dnationalistisk logik\u201d som f\u00f6r eller senare alltid leder in i f\u00f6rd\u00e4rvet. Problemet \u00e4r inte att nationen kan anv\u00e4ndas av repressiva eller reaktion\u00e4ra krafter, i sexismens och xenofobins tj\u00e4nst: nationalismen \u00e4r helt enkelt sexism, xenofobi och repression i sitt innersta v\u00e4sen, hur v\u00e4l den \u00e4n f\u00f6rs\u00f6ker d\u00f6lja det. Som s\u00e5dan s\u00e5 m\u00e5ste den undvikas och aktivt motarbetas.\u201d<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Som de flesta vet \u00e4r nationen en historisk f\u00f6reteelse, n\u00e5got som uppst\u00e5r bland m\u00e4nniskor som lever p\u00e5 ungef\u00e4r samma plats och har ungef\u00e4r samma spr\u00e5k och kultur\/religion och \u00e5tminstone delvis ett samarbete inom ekonomin (ekonomin i meningen m\u00e4nsklighetens \u00e4mnesoms\u00e4ttning med naturen). S\u00e5dana av en gemensam historisk erfarenhet tillkomna nationer karakteriseras ocks\u00e5 av att de vanligtvis upptr\u00e4der som en enhet gentemot andra liknande enheter av m\u00e4nniskor.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Nationalstaten \u00e4r en annan historisk f\u00f6reteelse, vilken med naturn\u00f6dv\u00e4ndighet intr\u00e4ffar senare \u00e4n nationen. Nationalstat blir det om och n\u00e4r en eller flera nationer bildar en gemensam och avskild stat f\u00f6r det inre och yttre f\u00f6rsvaret av den egna nationen\/nationernas klassamh\u00e4lle.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Nationalismen kan vara lite vad som helst eftersom ordet beskriver en ideologi (-ism) och en ideologi inneb\u00e4r falskt medvetande. F\u00f6r att ordet skall vara en meningsfull beskrivning kr\u00e4vs att det g\u00f6rs klart vilken nationalism det handlar om. Det \u00e4r \u00f6ver huvud taget ingen id\u00e9 att f\u00f6rs\u00f6ka diskutera med den som uppfattar nationalismen som n\u00e5got enhetligt.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Sedan har vi Kyeyunes egen(?) nationalistiska logik. Vilket skulle kunna vara intressant i fall det g\u00e4llde i plural, dvs. nationalistiska logiker. Till exempel den Engelska nationalistiska logiken\u00a0i mots\u00e4ttning till\u00a0den skotska, walesiska och d\u00e4refter Irl\u00e4ndska nationalistiska logiken. Och sedan till imperiet d\u00e4r solen aldrig gick ned. Ett utm\u00e4rkt \u00e4mne f\u00f6r materialistiskt dialektiska historiestudier p\u00e5 temat nationalism! <\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Ovanst\u00e5ende \u00e4r bara b\u00f6rjan p\u00e5 Kyeyunes kritik av \u201dv\u00e4nsterns\u201d uppfattning i s\u00e5dant som ber\u00f6r f\u00f6reteelser som inleds med ordet nation. Han anklagar ocks\u00e5 v\u00e4nstern f\u00f6r att anse att nationalstaten skulle vara \u00f6verspelad genom kapitalismens (\u00e5ter-)globalisering. \u201dDet praktiska argumentet g\u00f6r g\u00e4llande att nationalstaten helt enkelt \u00e4r \u00f6verspelad historiskt.\u201d\u2026 \u201dPolitiken och analyserna m\u00e5ste vara internationella, d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r p\u00e5 det internationella planet som makten ligger.\u201d<br \/>\nSedan vill Kyeyune i bel\u00e4ra l\u00e4saren om skillnaden mellan den franska revolutionen och den tyska och italienska fascismen. Vilka som de flesta nog \u00e4nd\u00e5 vet intr\u00e4ffade i tv\u00e5 olika historiska epoker.<br \/>\nFranska revolutionen avslutade l\u2019ancien Regime, b\u00f6rdsaristokratins och env\u00e5ldsh\u00e4rskarnas epok. Medan den tyska och italienska fascismen annonserade inledningen av kampen mellan de imperialistiska l\u00e4nderna och ett socialistiskt block. Den kamp som efter det inledningsvis inb\u00f6rdes omf\u00f6rdelningskriget b\u00f6rjade med Barbarossa och inte avslutades f\u00f6rr\u00e4n med Sovjetunionens uppl\u00f6sning.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">F\u00f6rutom den l\u00e4rdom som Kyeyune vill ge oss om skillnaderna mellan Frankrike 1789 och Italien och Tyskland under den fascistiska diktaturen p\u00e5 1900-talet f\u00f6rmedlar han en r\u00e4tt idealistisk bild av den franska borgarstat som skapades n\u00e4r den franska revolutionens anfallskraft hade avmattats. Han skriver att \u201dDet som skedde mot 1700-talets slut var i m\u00e5ngt och mycket en nationalistisk revolt av de styrda mot de kosmopolitiska styrande. En revolution med en sann emancipatorisk k\u00e4rna.\u201d<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Den nationalistiska revolten i Frankrike var m\u00f6jligen nationalistisk i enlighet med borgarklassens ideal, men definitivt inte nationalistisk f\u00f6r proletariatet eller de f\u00f6rtryckta folken. Behandlingen av den Haitiska republiken och <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Toussaint_Louverture\">Toussaint Louverture <\/a>var ett samtida tydligg\u00f6rande av de borgerliga franska segerherrarnas rasism och imperialism.\u00a0<\/span><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">\u00a0<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Malcom Kyeyune tillskriver i Dagens Arena under rubriken Till v\u00e4nsternationalismens f\u00f6rsvar\u00a0v\u00e4nstern svagheten\u00a0att inte kunna skilja p\u00e5 nationen och nationalismen eller ens p\u00e5 dessa tv\u00e5 och nationalstaten. Och f\u00f6r s\u00e4kerhets skull l\u00e4gger han till en egen(?) filosofisk kategori kallad \u201dnationalistisk logik\u201d Kyeyune skriver :\u201dEnligt detta (dvs. \u201dv\u00e4nsterns\u201d\/ FT) syns\u00e4tt b\u00e4r nationalstaten som s\u00e5dan alltid p\u00e5 en [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-310","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/310","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=310"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/310\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":314,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/310\/revisions\/314"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=310"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=310"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=310"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}