Den mera systematiska teoretiska analysen finns i den Kommunistiska Internationalens dokument. Minns att Hitler, Mussolini och Japan kallade sin allians f\u00f6r Antikomminternpakten.<\/p>\n
N\u00e5gra citat fr\u00e5n Giorgi Dimitrovs tal vid Kominterns 7:e kongress 1935 kan ge bakgrunden f\u00f6r l\u00e4sare som inte har specialiserat sig p\u00e5 fascismens politik och ekonomi.<\/p>\n
\u201dVar ligger d\u00e5 k\u00e4llan till fascismens inflytande \u00f6ver massorna? Fascismen lyckas draga massorna till sig d\u00e4rf\u00f6r, att den demagogiskt appellerar till deras s\u00e4rskilt \u00f6mmande behov och krav. —\u00a0 Besvikelsen hos de massor, som \u00f6verger de gamla borgerliga partierna, utnyttjar fascismen i de mest reaktion\u00e4ra borgerliga kretsarnas intresse. Men den imponerar p\u00e5 dessa massor genom sina skarpa angrepp mot de borgerliga regeringarna, genom sin of\u00f6rsonliga inst\u00e4llning till bourgeoisiens gamla partier. — Och sm\u00e5bourgeoisins massa, t.o.m. en del arbetare som bragts till f\u00f6rtvivlan av el\u00e4ndet, arbetsl\u00f6sheten och os\u00e4kerheten i sin existens, faller offer f\u00f6r fascismens sociala och chauvinistiska demagogi.\u201d<\/p>\n
Ett f\u00f6rsta test av om detta fortfarande kan vara en relevant beskrivning anser jag mig ha genomf\u00f6rt med viss framg\u00e5ng, genom att p\u00e5visa att andelen SD-sympatis\u00f6rer i befolkningen samvarierar med den andel av de totala disponibla inkomsterna som tas ut av den \u00f6versta, den 10:e inkomstdecilen. Den 10:e decilens vinster \u00e4r lika med summan av alla de andras f\u00f6rluster.![\"\"](\"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/SD2000till2015.jpg\")
<\/p>\n
Det visar sig att samvariationen mellan SD-sympatiernas tillv\u00e4xt och 10:e inkomstdecilens andel av de disponibla inkomsterna inledningsvis, fram till 2007 var j\u00e4mf\u00f6relsevis svag. Genom att l\u00e4gga in tidslinjen i diagrammet ser man hur den tillf\u00e4lliga minskningen av 10:e inkomstdecilens andel efter dot.com kraschen i b\u00f6rjan av 2000-talet sammanfaller med en avmattning i SD-sympatiernas tillv\u00e4xt. Denna v\u00e4nde dock med v\u00e4ndningen upp\u00e5t f\u00f6r 10:e inkomstdecilen 2003. Sedan f\u00f6ljer 2005 som \u00e4r det enda exemplet p\u00e5 att SD-sympatierna minskar n\u00e4r toppdecilens inkomstandel \u00f6kar. Kraschen p\u00e5 New Yorkb\u00f6rsen 2007 medf\u00f6rde ett avbrott i tillv\u00e4xten av 10:e decilens inkomster, medan SD-sympatierna l\u00e5g t\u00e4mligen stilla.<\/p>\n
Fr\u00e5n och med 2008 samvarierar procentsiffran f\u00f6r SD-sympatierna n\u00e4rmare med 10:e inkomstdecilens inkomstandel i fall man r\u00e4knar med tabellerna som redovisar inkomsterna inklusive kapitalvinster.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/SD2008till2015.jpg\")
<\/p>\n
Orsakerna till v\u00e4xlingen till att n\u00e4rmare samvariera med inkomsterna inklusive kapitalinkomster kan vara flera. Det skulle till och med kunna f\u00f6rklaras med att SD eller n\u00e5gon annan del av nyh\u00f6gern i Sverige tagit upp den klassiska populismens retoriska kritik av plutokraterna. Jag har dock sv\u00e5rt att hitta n\u00e5got som tyder p\u00e5 detta. Snarare kan f\u00f6rklaringen s\u00f6kas i att de nytillkommande bland SD sympatis\u00f6rerna under de senaste \u00e5ren \u00e4ven till h\u00f6r de tv\u00e5 \u00f6versta inkomstdecilerna och att dessa p\u00e5verkas kraftigare av kapitalvinster och \u2013f\u00f6rluster. Eller \u2013 troligare \u2013 att kapitalvinsterna p\u00e5 de senaste \u00e5ren har blivit en verkligt betydande del av de totala disponibla inkomsterna f\u00f6r den \u00f6versta decilen. Samt att det som egentligen p\u00e5verkar SD-sympatis\u00f6rerna \u00e4r deras egna privatekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden. Inte n\u00e5got missn\u00f6je med nyliberalismen eller kapitalismens globalisering, eller ens med den \u00f6kande oj\u00e4mlikheten utan enbart att de sj\u00e4lva inte befinner sig bland vinnarna. De flesta SD-anh\u00e4ngarna befinner sig sj\u00e4lvklart bland f\u00f6rlorarna eftersom alla inom decilerna ett till nio har f\u00e5tt minskad andel av de disponibla inkomsterna.<\/p>\n
Det skulle allts\u00e5\u00a0i princip kunna g\u00e5 att stoppa SD:s tillv\u00e4xt genom att f\u00f6rhindra att den vidgade inkomstklyftans f\u00f6rlorare uppfattade sig som s\u00e5dana. \u00c4ven n\u00e4r det g\u00e4ller detta finns en koppling mellan det ekonomiskt-politiska arbetet idag och 30-talets fascism. Det \u00e4r m\u00f6jligt att minska missn\u00f6jet hos de missn\u00f6jda genom att skapa en under-underklass av diskriminerade arbetande, antingen genom att ber\u00f6va en folkgrupp dess medborgerliga r\u00e4ttigheter och skapa p\u00e5 s\u00e5 vis skapa \u00f6ppningar inom f\u00f6retagare, p\u00e5 arbetsplatser och i bostadsomr\u00e5den, eller genom att importera utl\u00e4nningar (\u201dFremdarbeiter\u201d) som tar \u00f6ver de mindre tilltalande arbetsuppgifterna. LO:s speciella avtal f\u00f6r ”utbildningsjobb” \u00e4r ett steg p\u00e5 den v\u00e4gen.<\/p>\n
Alternativet vore att \u00e5ter str\u00e4va efter att ekonomin i st\u00e4llet f\u00f6r att enbart bidra till f\u00f6rm\u00f6genhetstillv\u00e4xten ocks\u00e5 skulle bidra till social r\u00e4ttvisa. Till exempel kunde man skapa full syssels\u00e4ttning genom att bygga bort bostadsbristen med hyresr\u00e4tter administrerade av allm\u00e4nnyttiga bostadsf\u00f6retag med offentlig finansiering. Men det finns anledning till att man drar sig i det l\u00e4ngsta f\u00f6r s\u00e5dant. Se till exempel Michal Kaleckis \u201dPolitical Aspects of full employment \u201d (1943)<\/p>\n
\n
[i]<\/a> \u201dIn any case, a reasonable hypothesis for explaining the attraction of the stridently anti-establishment sentiment behind Trump\u2019s campaign is that he is disproportionately drawing support from people directly harmed by globalization or otherwise on the losing side of growing income inequality.\u201d https:\/\/papers.ssrn.com\/sol3\/papers.cfm?abstract_id=2822059<\/a><\/p>\n [ii]<\/a> http:\/\/edition.cnn.com\/election\/results\/exit-polls<\/a><\/p>\n [iii]<\/a> Se till exempel Aftonbladet kultur 1998 \u201d Vi vet vilka som tar \u00f6ver om v\u00e4lf\u00e4rden skrotas<\/p>\n JAN MYRDAL om en m\u00f6jlig och ot\u00e4ck framtid\u201d\u00a0 http:\/\/wwwc.aftonbladet.se\/kultur\/9802\/02\/jm.html<\/a><\/p>\n
\n