{"id":285,"date":"2015-03-08T20:11:38","date_gmt":"2015-03-08T19:11:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=285"},"modified":"2015-03-08T20:11:38","modified_gmt":"2015-03-08T19:11:38","slug":"ar-anna-dahlberg-pa-expressen-marxist","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2015\/03\/08\/ar-anna-dahlberg-pa-expressen-marxist\/","title":{"rendered":"\u00c4r Anna Dahlberg p\u00e5 Expressen marxist?!"},"content":{"rendered":"

Anna Dahlberg f\u00f6rsvarar i en ledare i Expressen[i]<\/a> att Fas 3 forts\u00e4tter. Detta oberoende av riksdagsbeslut, vall\u00f6ften och valresultat. Hon skriver att \u201dDen forskningsbaserade tanken bakom system av detta slag \u00e4r att det ska bli otrevligare med tiden att st\u00e5 utan jobb.\u201d Anna Dahlberg har utan tvekan r\u00e4tt i att det finns forskning som tar upp detta. \u00c4ven Marx och Engels har skrivit om saken. Men n\u00e4r de skrev om dessa fr\u00e5gor, p\u00e5 1800-talet, var det som exempel p\u00e5 kapitalismens klassor\u00e4ttvisa. Inte som n\u00e5gon rekommendation f\u00f6r framtiden.<\/p>\n

Liksom Fas 3 och f\u00f6reg\u00e5ngaren Aktivitetsgarantin tillsammans med Socialtj\u00e4nstlagen (2001:453) innebar f\u00f6r\u00e4ndringarna i den engelska fattiglagen Poor Law Amendment Act 1834 en \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n inkomstst\u00f6d till tv\u00e5ngsarbete f\u00f6r bidragsbeh\u00f6vande fattiga. S\u00e5 l\u00e5t oss b\u00f6rja med Friedrich Engels beskrivning av den nya fattiglagen i \u201dDen arbetande klassens l\u00e4ge i England\u201d, utgiven 1845[ii]<\/a>.<\/p>\n

\u201d\u2026 eftersom de rika har all makt i sin hand, m\u00e5ste prolet\u00e4rerna underkasta sig, om de inte godmodigt inser det sj\u00e4lva, en lag som faktiskt f\u00f6rklarar dem som \u00f6verfl\u00f6diga. Detta har gjorts i Nya fattiglagen. Den gamla fattiglagen som vilade p\u00e5 1601 \u00e5rs parlamentsbeslut (Elisabeths 43:e), utgick, naivt nog, ifr\u00e5n f\u00f6ruts\u00e4ttningen att det \u00e4r f\u00f6rsamlingens skyldighet att draga f\u00f6rsorg om sina fattiga. Den som inte hade arbete erh\u00f6ll underst\u00f6d, och den fattige ans\u00e5g f\u00f6rsamlingen skyldig att skydda honom fr\u00e5n sv\u00e4lt. Han kr\u00e4vde sitt veckounderst\u00f6d som en r\u00e4ttighet, inte som en fav\u00f6r, och detta blev f\u00f6r mycket f\u00f6r bourgeoisin. 1833, n\u00e4r bourgeoisin just hade skaffat sig makten med hj\u00e4lp av Reformlagen[16] och fattigdomen just hade n\u00e5tt sin fulla utveckling p\u00e5 landsbygden, b\u00f6rjade bourgeoisin f\u00f6r\u00e4ndra fattiglagen efter sitt eget sinne. En kommission tillsattes, som unders\u00f6kte administreringen av fattiglagen, och avsl\u00f6jade en m\u00e4ngd missf\u00f6rh\u00e5llanden. Man uppt\u00e4ckte att hela arbetarklassen i landet levde i fattigdom och var mer eller mindre beroende av skattemedel, fr\u00e5n vilka de erh\u00f6ll underst\u00f6d n\u00e4r l\u00f6nerna var l\u00e5ga; det uppt\u00e4cktes att det system med vilket de arbetsl\u00f6sa underh\u00f6lls, de d\u00e5ligt betalda och f\u00f6r\u00e4ldrarna i stora familjer hj\u00e4lptes, f\u00e4der till illegitima barn kr\u00e4vdes p\u00e5 underh\u00e5ll, och fattigdom i allm\u00e4nhet ans\u00e5gs beh\u00f6va skydd, man uppt\u00e4ckte att detta system som h\u00f6ll p\u00e5 att ruinera nationen, var –<\/p>\n

”ett hinder f\u00f6r industrin, en bel\u00f6ning f\u00f6r of\u00f6rutseende \u00e4ktenskap, en befolkningsstimulering, och en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd n\u00e4r det g\u00e4ller dess effekt p\u00e5 l\u00f6ner; en nationell institution i syfte att motarbeta de driftiga och \u00e4rliga, och till skydd f\u00f6r den late, den of\u00f6rutseende och den f\u00f6rd\u00e4rvade; f\u00f6rst\u00f6raren” av familjelivets band; ”ett system som syftar till att f\u00f6rhindra kapitalackumulation, som f\u00f6rst\u00f6r det som redan finns, och som driver skattebetalaren till fattigdom; och [utg\u00f6r] en bel\u00f6ning f\u00f6r illegitima barn”<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Den svenska forskning som g\u00e4ller workfare\u00e5tg\u00e4rder – aktivitetsgarantin och Fas 3 – verkar inte heller ha funnit n\u00e5gra andra effekter av verksamheten \u00e4n just att det blir otrevligare med tiden att vara utan jobb. D\u00e4remot har de funnit att det finns billigare metoder att uppn\u00e5 samma effekt. Forskare vid IFAU har kommit fram till att tidsbegr\u00e4nsningar, str\u00e4ngare \u00f6vervakning och ekonomiska sanktioner \u00e4r mer optimalt \u00e4n workfare[iii]<\/a>. Men Anna Dahlbergs okunnighet om detta \u00e4r dock urs\u00e4ktlig med tanke p\u00e5 att tv\u00e5ngsarbetet i Fas 3 \u00e4r s\u00e5 mycket mer tilltalande f\u00f6r borgarens hj\u00e4rta, vilket bl\u00f6der varje g\u00e5ng n\u00e5gon som inte \u00e4r kapitalist f\u00e5r medel till sin f\u00f6rs\u00f6rjning utan att arbeta. \u00c4ven om det bara \u00e4r socialens existensminimum.<\/p>\n

F\u00f6r den som inte lider av borgarhj\u00e4rta kan det d\u00e4remot framst\u00e5 som oklart varf\u00f6r \u201ddet ska bli otrevligare med tiden att st\u00e5 utan jobb\u201d. Det kan till och med ifr\u00e5gas\u00e4ttas varf\u00f6r n\u00e5gon ska beh\u00f6va drabbas av att \u201dst\u00e5 utan jobb\u201d \u00f6ver huvud taget. \u00c4ven den fr\u00e5gan besvarades p\u00e5 1800-talet, fast n\u00e5got senare, av Karl Marx, i Kapitalet[iv]<\/a>:<\/p>\n

\u00d6verarbetet bland den del av arbetarklassen, som har syssels\u00e4ttning, bidrar till att \u00f6ka de ”frist\u00e4llda” reserverna, som st\u00e5r utanf\u00f6r, medan omv\u00e4nt det starkare tryck, som dessa arbetsl\u00f6sa ut\u00f6var p\u00e5 de arbetande, tvingar dessa till \u00f6verarbete och till villkorsl\u00f6s underkastelse under kapitalet. F\u00f6rh\u00e5llandet, att en del av arbetarklassen d\u00f6mes till arbetsl\u00f6shet p\u00e5 grund av andra arbetares \u00f6verarbete, bidrar till att berika den enskilde kapitalisten[v]<\/a> och p\u00e5skyndar samtidigt rekryteringen av den industriella reservarm\u00e9n, i samma grad som den samh\u00e4lleliga ackumulationen utvecklas.<\/p>\n

\u2026<\/p>\n

Den industriella reservarm\u00e9n ut\u00f6var ett tryck p\u00e5 den sysselsatta arbetarbefolkningen under depressioner och under perioder av normal syssels\u00e4ttning samt begr\u00e4nsar dess krav under h\u00f6gkonjunktur och \u00f6verproduktion. Den relativa \u00f6verbefolkningen bildar bakgrunden till lagen om tillg\u00e5ng och efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbetskraft. Den tvingar in denna lag inom gr\u00e4nser, som absolut passar kapitalets utsugningsbeg\u00e4r och maktlystnad.<\/p>\n

 <\/p>\n

P\u00e5 s\u00e4tt och vis framst\u00e5r Anna Dahlberg som marxist \u00e4ven n\u00e4r hon skriver att det blir \u201dsv\u00e5rt att f\u00e5 ut 35 000 l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa (dvs. Fas 3:arna\/ FT) p\u00e5 den ordinarie arbetsmarknaden utan en tvingande lag eller h\u00f6ga bidrag.\u201d<\/p>\n

Men f\u00f6r att ge Dahlbergs visdom den r\u00e4ttvisa den f\u00f6rtj\u00e4nar kr\u00e4v en marxist som till skillnad mot Marx har sett 1900-talets ekonomiska utveckling, d\u00e4r full syssels\u00e4ttning faktiskt var en realitet. De 35\u00a0000 i Fas 3 liksom de ytterligare ca 70\u00a0000[vi]<\/a> som kan antas utf\u00f6ra arbete inom workfaresektorn, dvs. som \u00e5tg\u00e4rd\/program utan anst\u00e4llningskontrakt och utan att r\u00e4knas som arbetstagare borde rimligtvis kunna ges anst\u00e4llning omedelbart med sina nuvarande uppgifter. De yrken och arbetsuppgifter som f\u00f6rekommer i statistiken \u00f6ver arbetsolyckor som drabbat \u00e5tg\u00e4rdsplacerade visar p\u00e5 att det handlar om vanliga jobb som bara kallas icke-ordinarie. Och det m\u00e5l som brukar anges f\u00f6r arbetsl\u00f6shetspolitiken, att h\u00e5lla ned inflationen har nu lyckats alltf\u00f6r v\u00e4l. F\u00f6rutom att OECD har uppt\u00e4ckt att den \u00f6kade inkomstspridningen skadar den ekonomiska tillv\u00e4xten. Anna Dahlbergs p\u00e5st\u00e5ende om sv\u00e5righeterna med att ge jobb till de 35\u00a0000 kr\u00e4ver andra f\u00f6rklaringar \u00e4n att det skulle vara om\u00f6jligt praktiskt eller ens ol\u00e4mpligt enligt den etablerade ekonomiska visdomen.<\/p>\n

Michal Klaecki var en marxistisk ekonom samtida med Keynes som arbetade med samma fr\u00e5gor fast ur ett marxistiskt perspektiv. Kalecki skrev 1943 i sin \u201dDen fulla syssels\u00e4ttningens politiska aspekter\u201d<\/p>\n

Sk\u00e4len till det motst\u00e5nd som ”n\u00e4ringslivets toppar” reser mot en full syssels\u00e4ttning uppn\u00e5dd via offentliga utgifter kan delas upp i tre kategorier: (i) oviljan mot statlig inblandning i syssels\u00e4ttningsproblemet som s\u00e5dan; (ii) ovilja mot de offentliga utgifternas inriktning (offentliga investeringar och konsumtionssubsidier); (iii) ovilja mot de sociala och politiska f\u00f6r\u00e4ndringar som kommer ut av en uppr\u00e4tth\u00e5llen full syssels\u00e4ttning.<\/p>\n

Full syssels\u00e4ttning nu \u00e4r bara gammal historia i Sverige. Den ekonomiska politiken f\u00f6r full syssels\u00e4ttning avslutades 1990 och ingen senare tillsatt regering har f\u00f6rs\u00f6kt \u00e5terst\u00e4lla den. Trots detta \u00e4r det troligen fortfarande oviljan mot de sociala och politiska f\u00f6r\u00e4ndringar som den tidigare fulla syssels\u00e4ttningen skapade som idag pr\u00e4glar n\u00e4ringslivets toppar och deras ledarskribenter. Kalecki fortsatte n\u00e5gra sidor senare i samma skrift med att beskriva oviljans orsaker:<\/p>\n

Men \u00e4ven om detta motst\u00e5nd \u00f6vervunnes – vilket massornas tryck mycket v\u00e4l skulle kunna leda till – s\u00e5 skulle uppr\u00e4tth\u00e5llandet av full syssels\u00e4ttning orsaka s\u00e5dana politiska och sociala f\u00f6r\u00e4ndringar att de skulle ge ny kraft \u00e5t motst\u00e5ndet fr\u00e5n n\u00e4ringslivets toppar. Under ett tillst\u00e5nd av permanent full syssels\u00e4ttning skulle faktiskt detta att ”ge folk sparken” upph\u00f6ra att spela en roll som ett disciplin\u00e4rt medel. Chefens sociala position skulle undergr\u00e4vas och arbetarklassens sj\u00e4lvtillit och klassmedvetande skulle v\u00e4xa. Strejker f\u00f6r l\u00f6ne\u00f6kningar och f\u00f6rb\u00e4ttrade arbetsvillkor skulle skapa politisk sp\u00e4nning. Det \u00e4r sant att profiter skulle vara h\u00f6gre under ett tillst\u00e5nd av full syssels\u00e4ttning \u00e4n under laisser faire; och till och med den l\u00f6ne\u00f6kning som skulle bli resultatet av arbetarnas st\u00f6rre f\u00f6rhandlingsstyrka skulle troligen hellre \u00f6ka priserna \u00e4n minska profiterna, och motverkar allts\u00e5 endast rentierernas intressen. Men ”disciplinen p\u00e5 fabriksgolvet” och den ”politiska stabiliteten” uppskattas mer \u00e4n profiterna av n\u00e4ringslivets toppar. Deras klassinstinkt s\u00e4ger dem att en best\u00e5ende full syssels\u00e4ttning ur deras synvinkel \u00e4r osund och att arbetsl\u00f6shet \u00e4r en inneboende del av ett normalt kapitalistiskt system.<\/p>\n

Kaleckis f\u00f6ruts\u00e4gelse verkar ha slagit in i det mesta. Vi har som bekant f\u00e5tt den fulla syssels\u00e4ttningen utbytt mot vad som kallas den naturliga- eller j\u00e4mviktsarbetsl\u00f6sheten[vii]<\/a>.<\/p>\n

[i]<\/a> http:\/\/www.expressen.se\/ledare\/anna-dahlberg\/lofven-borde-skrota-arbetsloshetsmalet\/<\/a><\/p>\n

[ii]<\/a> Friedrich Engels Den arbetande klassens l\u00e4ge i England 1845: Bourgeoisins inst\u00e4llning till proletariatet https:\/\/www.marxists.org\/svenska\/marx\/1845\/02-d030.htm#h14<\/a> \u00a0(min kursivering, citat i original: Yttrande ur Fattiglagkommissionens rapport \u00a0Utdrag fr\u00e5n information, erh\u00e5llen fr\u00e5n Fattiglagkommissionen. Publiceringen officiellt godk\u00e4nd. London 1833.<\/p>\n

[iii]<\/a> http:\/\/www.ifau.se\/sv\/Forskning\/Publikationer\/Working-papers\/2005\/Optimal-unemployment-insurance-design-time-limits-monitoring-or-workfare\/<\/a><\/p>\n

[iv]<\/a> Karl Marx Kapitalet1867. F\u00f6rsta boken. Kapitalets produktionsprocess \u00a023:e kap. \u00a03. Den st\u00e4ndiga \u00f6kningen av en relativ \u00f6verbefolkning eller en industrins reservarm\u00e9\u00a0 https:\/\/www.marxists.org\/svenska\/marx\/1867\/23-d107.htm#rn855<\/a><\/p>\n

[v]<\/a>Fotnot i original:<\/em> \u00a0[855*] T.o.m. under bomullskrisen 1863 finner man i ett flygblad, utgivet av bomullsarbetarna i Blackburn, v\u00e5ldsamma angrepp p\u00e5 det \u00f6verarbete, som p\u00e5 grund av fabrikslagstiftningen endast drabbade vuxna manliga arbetare: ”Av de vuxna arbetarna kr\u00e4vdes i denna fabrik en 12-13 timmar l\u00e5ng arbetsdag, samtidigt som 100-tals m\u00e5ste g\u00e5 arbetsl\u00f6sa men g\u00e4rna skulle arbeta halvtid f\u00f6r att \u00e5tminstone kunna uppeh\u00e5lla sina familjer och samtidigt r\u00e4dda sina kamrater undan en f\u00f6r tidig d\u00f6d till f\u00f6ljd av \u00f6verarbetet.” ”Vi vill fr\u00e5ga”, heter det vidare, ”om denna praxis att st\u00e4ndigt arbeta \u00f6vertid g\u00f6r det m\u00f6jligt att \u00e5stadkomma dr\u00e4gliga f\u00f6rh\u00e5llanden mellan m\u00e4stare och ’tj\u00e4nare’. De som arbetar p\u00e5 \u00f6vertid k\u00e4nner or\u00e4ttvisan lika starkt som de som tvingas till ofrivillig arbetsl\u00f6shet. I detta distrikt r\u00e4cker arbetet till att delvis syssels\u00e4tta alla, om arbetet f\u00f6rdelades p\u00e5 ett rimligt s\u00e4tt. Vi beg\u00e4r bara v\u00e5r r\u00e4tt, n\u00e4r vi kr\u00e4ver att m\u00e4starna inf\u00f6r korttidsarbete, \u00e5tminstone s\u00e5 l\u00e4nge det nuvarande tillst\u00e5ndet varar, i st\u00e4llet f\u00f6r att \u00f6veranstr\u00e4nga en del, medan de \u00f6vriga p\u00e5 grund av arbetsbrist m\u00e5ste ta sin tillflykt till v\u00e4lg\u00f6renheten.” (”Reports of Insp. of Fact. for 31st Oct. 1863”, s. 8). – Hur en relativ \u00f6verbefolkning inverkar p\u00e5 de sysselsatta arbetarna, begriper f\u00f6rf. till ”Essay on Trade and Commerce” p\u00e5 grund av sin medf\u00f6dda borgarinstinkt: ”En annan orsak till dagdriveri (idleness) i detta land \u00e4r bristen p\u00e5 arbetskraft. N\u00e4r det blir brist p\u00e5 arbetare p\u00e5 grund av ovanligt stor efterfr\u00e5gan p\u00e5 varor, k\u00e4nner arbetarna sin egen betydelse och vill ocks\u00e5 l\u00e5ta m\u00e4starna k\u00e4nna den. Det \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt, men dessa karlars sinnelag \u00e4r s\u00e5 f\u00f6rd\u00e4rvat, att vid s\u00e5dana tillf\u00e4llen grupper av arbetare har gaddat ihop sig f\u00f6r att s\u00e4tta sina m\u00e4stare i kl\u00e4mma genom att fira en hel dag.” (”An Essay on Trade and Commerce”, London 1770, s. 27, 28.) De rysliga karlarna beg\u00e4rde n\u00e4mligen l\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jning!<\/p>\n

[vi]<\/a> Dvs. l\u00e5gt r\u00e4knat sammanlagt minst 109\u00a0000 \u00e5r 2012. https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2014\/03\/29\/antalet-i-workfare-2012\/<\/a><\/p>\n

[vii]<\/a> Se tex Konjunkturinstitutets utm\u00e4rkta Den svenska j\u00e4mviktsarbetsl\u00f6sheten: En \u00f6versikt av kunskapsl\u00e4get<\/p>\n

Av Per Lundborg, Juhana Vartiainen och G\u00f6ran Zettergren http:\/\/www.konj.se\/download\/18.70c52033121865b1398800092634\/Specialstudie_11.pdf<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Anna Dahlberg f\u00f6rsvarar i en ledare i Expressen[i] att Fas 3 forts\u00e4tter. Detta oberoende av riksdagsbeslut, vall\u00f6ften och valresultat. Hon skriver att \u201dDen forskningsbaserade tanken bakom system av detta slag \u00e4r att det ska bli otrevligare med tiden att st\u00e5 utan jobb.\u201d Anna Dahlberg har utan tvekan r\u00e4tt i att det finns forskning som tar […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-285","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/285","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=285"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/285\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":286,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/285\/revisions\/286"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=285"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=285"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=285"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}