{"id":263,"date":"2014-10-13T23:01:42","date_gmt":"2014-10-13T21:01:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=263"},"modified":"2018-02-12T14:41:34","modified_gmt":"2018-02-12T13:41:34","slug":"den-svenska-krisen-1990-och-wall-street-kraschen-1929","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2014\/10\/13\/den-svenska-krisen-1990-och-wall-street-kraschen-1929\/","title":{"rendered":"Den svenska krisen 1990 och Wall Street kraschen 1929"},"content":{"rendered":"

I USA har antalet f\u00f6rlorade jobb efter den svenska 1990-tals krisen j\u00e4mf\u00f6rts med deras krasch p\u00e5 Wall Street 1929.
\nM\u00e5ttet f\u00f6rlorade jobb \u00e4r r\u00e4tt fr\u00e4mmande f\u00f6r den svenska debatten. I st\u00e4llet f\u00f6r att vara n\u00e5got som borde \u00e5terst\u00e4llas efter krisen, s\u00e5gs det minskade antalet arbetstillf\u00e4llen som \u00f6nskv\u00e4rd korrigering av 1980-talets \u201dexcesser\u201d[i]<\/a>.<\/p>\n

\"l\u00e5nad\"<\/p>\n

[ii]<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Diagrammet ovan \u00e4r givetvis inte i f\u00f6rsta hand avsett att illustrera de extrema f\u00f6rlusterna i jobb r\u00e4knat, eller den extrema l\u00e5ngvarigheten av den svenska 90-talskrisen, utan f\u00f6ljderna av den USAmerikanska kraschen 2007.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller den svenska krisen verkar uppgiften att antalet jobb hade n\u00e5tt tillbaka till 1990 \u00e5rs niv\u00e5 efter 17,8 \u00e5r vid en noggrann granskning vara obefogad. SCB:s egen l\u00e4nkning av de \u00e4ldre uppgifterna fr\u00e5n Arbetskraftsunders\u00f6kningen (AKU) till de aktuella visar att antalet jobb \u00e5terst\u00e4lldes f\u00f6rst 2012, efter 22 \u00e5r. F\u00f6rlusten av jobb n\u00e5r d\u00e4remot inte riktigt lika l\u00e5ngt ned under 12 % niv\u00e5procent r\u00e4knat enligt SCB. Skillnaderna kan bero p\u00e5 att SCB uppger hel\u00e5rssiffror, p\u00e5 att tabellen bara g\u00e4ller 16-64 \u00e5r samt p\u00e5 olikheter i metoden f\u00f6r l\u00e4nkning av dataserierna.<\/p>\n

Men framf\u00f6r allt \u00e4r den metod som anv\u00e4nts f\u00f6r att rita upp det USAmerikanska diagrammet, att enbart r\u00e4kna procent av antalet f\u00f6rlorade jobb, inte helt r\u00e4ttvisande. \u00c5tminstone inte i fallet Sverige. H\u00e4r har befolkningen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder \u00f6kat s\u00e5 pass mycket efter 1990 att en riktig bild av krisens effekter kr\u00e4ver att man i st\u00e4llet f\u00f6r antalet sysselsatta r\u00e4knar med den relativa syssels\u00e4ttningen, dvs. antalet jobb dividerat med hela antalet personer i befolkningen i de arbetsf\u00f6ra \u00e5ldersgrupperna.<\/p>\n

\"eget\"<\/a><\/p>\n

Det framg\u00e5r av diagrammet att en j\u00e4mf\u00f6relse mellan USA:s 30-talskris och Sveriges kris 1990 \u00e4r helt befogad. B\u00e5da krisernas effekt p\u00e5 syssels\u00e4ttningen landade p\u00e5 en minskning med mer \u00e4n 12 procent j\u00e4mf\u00f6rt med den toppnotering som f\u00f6regick krisen.<\/p>\n

I USA inleddes the New Deal 1933 och avslutades med den republikanska valsegern 1938. D\u00e4refter f\u00f6ljde kom dock rustningarna inf\u00f6r 2:a v\u00e4rldskriget som medf\u00f6rde en \u00f6kning av antalet jobb och samtidigt en ytterligare minskning av arbetsl\u00f6sheten genom rekrytering till krigsmakten.<\/p>\n

Sveriges syssels\u00e4ttning har efter den egentliga krisen 1990-94 permanentats p\u00e5 en niv\u00e5 ungef\u00e4r 8 till 10 procentenheter[iii]<\/a> under 1990 \u00e5rs toppnotering. Liksom \u00e4ven den p\u00e5tagliga f\u00f6rl\u00e4ngningen av USA:s 30-talskris i det nedre diagrammet j\u00e4mf\u00f6rt med det \u00f6vre kan detta delvis f\u00f6rklaras av att befolkningarna har \u00f6kat fortare \u00e4n antalet arbetstillf\u00e4llen efter krisen. Att krisens effekt f\u00f6rl\u00e4ngts \u00e4ven genom arbetstidsf\u00f6rl\u00e4ngning framg\u00e5r av det nedersta diagrammet i min f\u00f6rra text om det s\u00e5 kallade syssels\u00e4ttnngsm\u00e5le<\/a>t.<\/p>\n

_____<\/p>\n

[i]<\/a> \u201dSverige slog in p\u00e5 samma sp\u00e5r som \u00f6vriga l\u00e4nder i b\u00f6rjan av 1990-talet; politiken inriktades p\u00e5 prisstabilitet med den uttryckliga ambitionen att detta skulle l\u00e4gga en god grund f\u00f6r tillv\u00e4xt och syssels\u00e4ttning fram\u00f6ver. De n\u00e4rmaste \u00e5ren d\u00e4refter blev tunga f\u00f6r svensk ekonomi. Notan f\u00f6r 1980-talets excesser skulle betalas samtidigt som v\u00e4rldskonjunkturen vek och Europa drabbades av valutakriser.\u201d http:\/\/archive.riksbank.se\/sv\/Webbarkiv\/Publicerat\/Tal\/1998\/Sjalvstandighet-och-oppenhet-i-penningpolitiken\/<\/a><\/p>\n

[ii]<\/a> Diagrammet \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n http:\/\/oregoneconomicanalysis.com\/2012\/09\/24\/checking-in-on-financial-crises-recoveries\/<\/a><\/p>\n

[iii]<\/a> Wikipedia har en f\u00f6rklaring till begreppet procentenhet http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Procentenhet<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I USA har antalet f\u00f6rlorade jobb efter den svenska 1990-tals krisen j\u00e4mf\u00f6rts med deras krasch p\u00e5 Wall Street 1929. M\u00e5ttet f\u00f6rlorade jobb \u00e4r r\u00e4tt fr\u00e4mmande f\u00f6r den svenska debatten. I st\u00e4llet f\u00f6r att vara n\u00e5got som borde \u00e5terst\u00e4llas efter krisen, s\u00e5gs det minskade antalet arbetstillf\u00e4llen som \u00f6nskv\u00e4rd korrigering av 1980-talets \u201dexcesser\u201d[i]. [ii]   Diagrammet ovan […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11,12],"tags":[],"class_list":["post-263","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-90-talskrisen","category-arbetstid-och-arbetsloshet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/263","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=263"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/263\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":340,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/263\/revisions\/340"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=263"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=263"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=263"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}