{"id":254,"date":"2014-10-06T20:43:31","date_gmt":"2014-10-06T18:43:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=254"},"modified":"2014-10-06T20:43:31","modified_gmt":"2014-10-06T18:43:31","slug":"ett-tydligt-mal-for-sysselsattningen-s-utan-nagot-uttalat-mal-for-denna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2014\/10\/06\/ett-tydligt-mal-for-sysselsattningen-s-utan-nagot-uttalat-mal-for-denna\/","title":{"rendered":"\u201dEtt tydligt m\u00e5l f\u00f6r syssels\u00e4ttningen\u201d (s) – utan n\u00e5got uttalat m\u00e5l f\u00f6r denna\u2026"},"content":{"rendered":"

Nyblivne statsministern L\u00f6fven sa i regeringsf\u00f6rklaringen[i]<\/a> att \u201dEtt tydligt sysels\u00e4ttningsm\u00e5l skall styra den ekonomiska politiken\u201d. Detta m\u00e5l f\u00f6r syssels\u00e4ttningen tolkas redan i n\u00e4sta mening om till att: \u201dAntalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska \u00f6ka s\u00e5 mycket att Sverige n\u00e5r l\u00e4gst arbetsl\u00f6shet i EU \u00e5r 2020″.<\/p>\n

Det skulle ha varit betydligt b\u00e4ttre om L\u00f6fven i st\u00e4llet formulerat ett tydligt m\u00e5l f\u00f6r syssels\u00e4ttningen. Eller som det heter p\u00e5 nusvenska, syssels\u00e4ttningsgraden alternativt den relativa syssels\u00e4ttningen.<\/p>\n

Det f\u00f6rekommer alldeles f\u00f6r m\u00e5nga innovationer inom arbetsmarknadspolitiken f\u00f6r att arbetsl\u00f6sheten[ii]<\/a> ska kunna anv\u00e4ndas som m\u00e4tare p\u00e5 utvecklingen. F\u00f6r att ta ett sedan l\u00e4nge etablerat bedr\u00e4geri som exempel; Arbetsl\u00f6sa placerade i \u00e5tg\u00e4rdsprogram r\u00e4knas som studerande i statistiken.<\/p>\n

I st\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e5tsas att l\u00e4get p\u00e5 arbetsmarknaden fortfarande skulle vara m\u00f6jligt att m\u00e4ta med hj\u00e4lp av arbetsl\u00f6sheten beh\u00f6vs det bredare m\u00e5ttet, syssels\u00e4ttningen, i betydelsen den andel av befolkningen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder som har anst\u00e4llning eller \u00e4r egenf\u00f6retagare[iii]<\/a>.<\/p>\n

\"sysshist\"[iv]<\/a><\/p>\n

Ovanst\u00e5ende diagram illustrerar syssels\u00e4ttningens utveckling i Sverige, med b\u00f6rjan s\u00e5 l\u00e5ngt tillbaka\u00a0jag har hittat\u00a0anv\u00e4ndbara data. Eftersom vad som r\u00e4knas som \u201dArbetsf\u00f6r \u00e5lder\u201d har f\u00f6r\u00e4ndrats fram och tillbaka har jag valt att i st\u00e4llet r\u00e4kna med syssels\u00e4ttningen som andelen sysselsatta av hela befolkningen.<\/p>\n

Det syns tydligt att mycket fattas idag f\u00f6r att komma upp till det som g\u00e4llde som full syssels\u00e4ttning f\u00f6re 1990.
\nGenom det stora spr\u00e5nget bak\u00e5t som inleddes 1990 minskades syssels\u00e4ttningen med mellan \u00e5tta och tio procentenheter med diagrammets definition av syssels\u00e4ttning. Procenten skulle inte bli mindre utan st\u00f6rre i fall man anv\u00e4nde den vanliga \u00e5ldersgruppen 16-64 \u00e5r.<\/p>\n

L\u00e4get fram till 1988\/89 var att syssels\u00e4ttningen v\u00e4xte \u2013 som diagrammet visar bara med mindre avmattning fr\u00e5n och med 1953.<\/p>\n

I diagrammet nedan ser vi att att med det nyaste s\u00e4ttet att begr\u00e4nsa arbetsf\u00f6r \u00e5lder, till mellan 20 och 64 \u00e5r, \u00f6vertr\u00e4ffades gr\u00e4nsen 80 procent 1977. D\u00e4r syns ocks\u00e5 att syssels\u00e4ttningen inte f\u00f6ll under denna niv\u00e5 f\u00f6rr\u00e4n efter 1990.<\/p>\n

L\u00e4get efter det stora spr\u00e5nget bak\u00e5t \u00e4r att syssels\u00e4ttningen bara n\u00e5dde upp till 80 procent under de tv\u00e5 \u00e5ren 2007 och 2008. \u00d6vriga \u00e5r har legat under, eller som 1993-97 mycket under 80 procentsniv\u00e5n.<\/p>\n

\"Ekonfakta\"[v]<\/a><\/p>\n

Full syssels\u00e4ttning, vilket tidigare ans\u00e5gs vara minst 80 procent syssels\u00e4ttning inom befolkningen i 16-64 \u00e5r, \u00e4r tyv\u00e4rr inte heller n\u00e5got som Stefan L\u00f6fven har med i sitt syssels\u00e4ttningsm\u00e5l. L\u00f6fven anv\u00e4nder \u00f6ver huvud taget inte m\u00e5ttet syssels\u00e4ttningen.<\/p>\n

I st\u00e4llet anv\u00e4nder L\u00f6fven liksom i stort sett alla borgerliga politiker och ekonomer arbetsl\u00f6sheten som m\u00e4tare[vi]<\/a>.<\/p>\n

Men L\u00f6fvens egendomliga formulering inneb\u00e4r inte heller n\u00e5got l\u00f6fte om minskad arbetsl\u00f6shet. Inte under nuvarande mandatperiod i alla fall. Och troligen inte heller 2020. Annat \u00e4n i fall n\u00e5got EU-land d\u00e5 fortfarande skulle ha l\u00e4gre arbetsl\u00f6shetstal \u00e4n dagens svenska p\u00e5 ca 8 procent. Vilket \u00e4r mycket sv\u00e5rt att sia om. Genomsnittet f\u00f6r EU-l\u00e4nderna ligger p\u00e5 omkring 11 procent idag och om arbetsl\u00f6sheten j\u00e4mnas ut EU-l\u00e4nderna emellan kan Sverige komma f\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5n i EU 2020 genom att ligga kvar p\u00e5 dagens niv\u00e5.<\/p>\n

N\u00e4r kapitalismen som idag\u00a0 \u00e4r i stagnation minskar syssels\u00e4ttningen globalt. Vanligen \u00f6kar ocks\u00e5 arbetsl\u00f6sheten. Naturligtvis med reservation f\u00f6r ytterligare nydanande inom \u00e5tg\u00e4rds- och statistiska verksamheter.<\/p>\n

\u00c5terst\u00e5r m\u00f6jligheten att resten av regeringsf\u00f6rklaringens formuleringskonst skulle kunna vara ett l\u00f6fte om n\u00e5got positivt. L\u00f6fven utvecklade: \u201dAntalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska \u00f6ka\u201d. Att \u201dantalet personer som arbetar \u2026 i ekonomin ska \u00f6ka\u201d, kan tolkas som att antalet sysselsatta[vii]<\/a>\u00a0 ska \u00f6ka. Men det m\u00e5ste inte tolkas p\u00e5 det viset. Som sysselsatt r\u00e4knas inte bara \u201dpersoner som arbetar\u201d utan dessutom de som \u00e4r fr\u00e5nvarande fr\u00e5n sitt arbete. Om de har kvar sin anst\u00e4llning vill s\u00e4ga. Antalet personer som arbetar p\u00e5 sin arbetsplats (befinner sig \u201dI arbete\u201d i statistiken) kan allts\u00e5 \u00f6kas samtidigt som antalet personer som har syssels\u00e4ttning statistiskt sett \u00e4r konstant eller minskar. Det beror bland annat p\u00e5 hur omfattande ledigheterna \u00e4r. Semester och sjukledigheten framf\u00f6r allt.<\/p>\n

Motsvarande problem g\u00e4ller f\u00f6r att \u201dantalet arbetade timmar i ekonomin ska \u00f6ka\u201d. En s\u00e5dan \u00f6kning skulle kunna tolkas som ett l\u00f6fte om \u00f6kad ekonomisk aktivitet. Men det m\u00e5ste inte tolkas s\u00e5. En \u00f6kning av det totala antalet arbetade timmar i ekonomin kan ske med lika eller till och med minskande syssels\u00e4ttning. Genom minskande ledigheter.<\/p>\n

Det \u00e4r faktiskt m\u00f6jligt att \u00f6ka b\u00e5de antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta utan att syssels\u00e4ttningen \u00f6kar. Detta till exempel genom att befolkningen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder \u00f6kas i takt med att antalet timmar och antalet sysselsatta.<\/p>\n

F\u00f6rh\u00e5llandet mellan arbetade timmar totalt i ekonomin och syssels\u00e4ttningen \u00e4r minst sagt intressant. Detta \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller att f\u00f6rst\u00e5 hur syssels\u00e4ttningskatastrofen i b\u00f6rjan av 1990-talet kunde etablera en stabil \u201dj\u00e4mvikts-\u201d eller \u201dnaturlig\u201d arbetsl\u00f6shet p\u00e5 dagens extrema niv\u00e5.<\/p>\n

Den genomsnittliga \u00e5rsarbetstiden f\u00f6r dem som har syssels\u00e4ttning kan t\u00e4mligen enkelt styras genom politikerbeslut. Beslut om lagarna som g\u00e4ller semester och andra typer av ledigheter, villkoren f\u00f6r sjukf\u00f6rs\u00e4kringen, antalet helgdagar och den till\u00e5tna arbetstiden per dag och vecka. Genom detta best\u00e4ms antalet personer som m\u00e5ste f\u00e5 syssels\u00e4ttning f\u00f6r att uppn\u00e5 en viss total m\u00e4ngd arbetstimmar. Och genom detta i sin tur syssels\u00e4tningen \u2013 dvs. i fall man kan bortse fr\u00e5n variationerna i befolkningens storlek.<\/p>\n

Nedan ett xy-diagram d\u00e4r syssels\u00e4ttningen i procent av befolkningen 16-64 \u00f6kar upp\u00e5t (\u00f6kande y-v\u00e4rden) medan den genomsnittliga \u00e5rsarbetstiden r\u00e4knat i timmar \u00f6kar \u00e5t h\u00f6ger (h\u00f6gre x-v\u00e4rden)<\/p>\n

\"sysspsysstim\"<\/a><\/p>\n

Kurvan visar f\u00f6rst och fr\u00e4mst hur de politiska besluten om arbetstiderna 1950 till 1980 medf\u00f6rde att en allt st\u00f6rre andel av befolkningen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder fick m\u00f6jlighet att f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 sitt eget arbete. Det enda mera l\u00e5ngvariga\u00a0bakslaget var att syssels\u00e4ttningen minskade perioden 1961-1967. Arbetstidens minskning fortsatte dock \u00e4ven under dessa \u00e5r och syssels\u00e4ttningsminskningen h\u00e4mtades in till 1970. N\u00e4sta svacka, efter 1970 innebar \u2013 f\u00f6rutom det f\u00f6rsta \u00e5ret \u2013 bara att syssels\u00e4ttnings\u00f6kningen stannade av. Efter 1976 kom ytterligare en svacka, vilken v\u00e4ndes till en ny toppnotering 1980. 1980 blev slutpunkten f\u00f6r arbetstidsf\u00f6rkortningarna vilka hade p\u00e5g\u00e5tt s\u00e5 gott som oavbrutet sedan 1950. Eller 1954 om man vill vara grinig.<\/p>\n

De f\u00f6rsta \u00e5ren av 1980-talet innebar en radikal f\u00f6r\u00e4ndring. Syssels\u00e4ttningen minskades med hj\u00e4lp av arbetstidsf\u00f6rl\u00e4ngning(!) \u00e5ren 1980-1983. Ett uppenbart brott mot l\u00f6ftet om Full syssels\u00e4ttning och att arbetstiderna skulle f\u00f6rkortas n\u00e4r detta var m\u00f6jligt. Det framstod som ett allvarligt svek mot medborgarna, den svenska grundlagen och de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna p\u00e5 den tiden. Trots att det bara r\u00f6rde sig om lite mindre \u00e4n en procentenhets minskning.<\/p>\n

D\u00e4refter f\u00f6ljde n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r d\u00e5 syssels\u00e4ttningen kom att \u00f6vertr\u00e4ffa 1980 \u00e5rs niv\u00e5. Men nu till priset av arbetstidsf\u00f6rl\u00e4ngningar. Och 1990 inleddes som sagt det stora spr\u00e5nget bak\u00e5t.<\/p>\n

Perioden fr\u00e5n 1990 till 1999 kan n\u00e4r det g\u00e4ller syssels\u00e4tning och arbetstider beskrivas som en allvarlig ekonomisk kris\u00a0vilken f\u00f6rv\u00e4rrades genom politikerbeslut. \u00c4ven om det f\u00f6rekommer variationer \u00e5ren emellan blev summan av kardemumman att den begr\u00e4nsade minskning av syssels\u00e4ttningen som kunde ha varit en effekt av krisen gjordes till ett historiskt och internationellt rekord genom arbetstidsf\u00f6rl\u00e4ngningar.<\/p>\n

Diagrammet illustrerar hur \u201dAntalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin\u201d kan inneb\u00e4ra minskad konstant eller \u00f6kad syssels\u00e4ttning. Beroende p\u00e5 hur man v\u00e4ljer att tolka orden.<\/p>\n

Om regeringsf\u00f6rklaringens syssels\u00e4ttningsm\u00e5l inneh\u00f6ll m\u00e5let \u00f6kad syssels\u00e4ttning, eller \u00e4nnu hellre med anpassning till dagens ordbruk, \u00f6kad syssels\u00e4ttningsgrad, skulle det\u00a0inte l\u00e4mna samma utrymme f\u00f6r missuppfattningar.<\/p>\n

 <\/p>\n

Jag stannar vid \u00e5r 2000 denna omg\u00e5ng, f\u00f6r d\u00e4refter tillkommer m\u00e4ngder av nya problem f\u00f6r den som vill beskriva arbetstimmarna och syssels\u00e4ttningen p\u00e5 ett hederligt s\u00e4tt. Visst skulle det vara m\u00f6jligt att ta siffrorna som SCB publicerat rakt av. Men antalet timmar i Nationalr\u00e4kenskaperna omfattar efter \u00e5r 2000 inte l\u00e4ngre hela ekonomin. Arbetstimmar inom den allt mera omfattande workfareverksamheten, bland annat Aktivitetsgarantin och Fas 3, r\u00e4knas inte. Och de arbetande s\u00e5 kallade deltagarna i \u00e5tg\u00e4rderna r\u00e4knas inte in bland sysselsatta i statistiken utan som studerande. Dessutom f\u00f6r\u00e4ndras befolkningens storlek b\u00e5de genom flyktingmottagning och arbetskraftsimport. S\u00e5 beskrivningen m\u00e5ste f\u00e5 fler variabler.<\/p>\n

 <\/p>\n

[i]<\/a> http:\/\/www.regeringen.se\/sb\/d\/3039\/a\/247180<\/a><\/p>\n

[ii]<\/a> \u00c4ven n\u00e4r Arbetsl\u00f6sheten anv\u00e4nds i ordets statistiska mening, dvs. andelen arbetsl\u00f6sa inom arbetskraften.<\/p>\n

[iii]<\/a> Det statistiska begreppet syssels\u00e4ttningen har p\u00e5 senare \u00e5r f\u00e5tt andra beteckningar; syssels\u00e4ttningsgrad eller relativ syssels\u00e4ttning<\/p>\n

[iv]<\/a> \u201dEdvinsson\u201d \u00e4r data som h\u00e4mtats fr\u00e5n tabellbilagan till Rodney Edvinssons doktorsavhandling; Growth, Accumulation, Crisis \u2013 With New Macroeconomic Data for Sweden 1800-2000 http:\/\/www.historia.se\/RodneyEdvinsson.html<\/a> \u00c5RSYS och RAMS \u00e4r registerbaserade uppgifter som sammanst\u00e4llts av Statistiska Centralbyr\u00e5n och finns tillg\u00e4ngligt via deras hemsida http:\/\/www.statistikdatabasen.scb.se\/pxweb\/sv\/ssd\/START__AM__AM0207\/?rxid=29937f13-5c9a-49cc-8a5f-34c0d23a3944<\/a><\/p>\n

[v]<\/a> Diagrammet \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n Svenskt N\u00e4ringslivs sida Ekonomifakta http:\/\/www.ekonomifakta.se\/sv\/Fakta\/Arbetsmarknad\/Sysselsattning\/Sysselsattningsgrad\/<\/a> klicka p\u00e5 \u201dL\u00e5ng \u00e5rsserie\u201d<\/p>\n

[vi]<\/a> \u00c4ven Uppdrag Granskning n\u00f6jde sig med att referera arbetsl\u00f6shetssiffrorna. \u00c4ven fast deras kritik g\u00e4llde sveket mot m\u00e5let full syssels\u00e4ttning. http:\/\/www.svt.se\/ug\/den-dolda-formeln-bakom-arbetslosheten<\/a><\/p>\n

[vii]<\/a> Dock inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis syssels\u00e4ttningen vilken r\u00e4knas som andel av befolkningen. Och om befolkningens antal \u00f6kas fortare \u00e4n antalet sysselsatta minskar syssels\u00e4ttningen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nyblivne statsministern L\u00f6fven sa i regeringsf\u00f6rklaringen[i] att \u201dEtt tydligt sysels\u00e4ttningsm\u00e5l skall styra den ekonomiska politiken\u201d. Detta m\u00e5l f\u00f6r syssels\u00e4ttningen tolkas redan i n\u00e4sta mening om till att: \u201dAntalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska \u00f6ka s\u00e5 mycket att Sverige n\u00e5r l\u00e4gst arbetsl\u00f6shet i EU \u00e5r 2020″. Det skulle ha varit betydligt […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11,12,3],"tags":[],"class_list":["post-254","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-90-talskrisen","category-arbetstid-och-arbetsloshet","category-ekonomi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/254","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=254"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/254\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":260,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/254\/revisions\/260"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=254"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=254"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=254"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}