{"id":236,"date":"2014-03-29T17:26:30","date_gmt":"2014-03-29T16:26:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=236"},"modified":"2014-03-29T18:44:49","modified_gmt":"2014-03-29T17:44:49","slug":"antalet-i-workfare-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2014\/03\/29\/antalet-i-workfare-2012\/","title":{"rendered":"Antalet i workfare 2012"},"content":{"rendered":"
\n

P\u00e5 f\u00f6rekomen anledning \u2013 Lars Calmfors artikel[i]<\/a> L\u00f6neskillnaderna \u00e4r f\u00f6r sm\u00e5, publicerad p\u00e5 DN:s-debattsida 27\/3 \u2013 f\u00f6ljer h\u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att ber\u00e4kna omfattningen av det irregulj\u00e4ra arbete som utf\u00f6rdes i Sverige 2012 f\u00f6r statligt fastst\u00e4llt bidrag (statlig minimil\u00f6n) eller till och med f\u00f6r bara kommunernas f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d.<\/p>\n<\/div>\n

Arbete eller bara regulj\u00e4rt arbete?<\/h2>\n

Calmfors h\u00e4vdar i DN-artikeln att: \u201dSverige har till skillnad fr\u00e5n m\u00e5nga andra l\u00e4nder inga lagreglerade minimil\u00f6ner utan i st\u00e4llet l\u00e4gstl\u00f6ner som best\u00e4ms i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare.\u201d<\/p>\n

M\u00f6jligen menar Calmfors att det som r\u00e4knas som arbete inom nationalekonomi enbart \u00e4r regulj\u00e4rt arbete, dvs. s\u00e5dant som inneb\u00e4r att den arbetande f\u00e5r anst\u00e4llning, r\u00e4knas som arbetstagare enligt lagarna och f\u00e5r ers\u00e4ttning minst p\u00e5 niv\u00e5 som de l\u00e4gstl\u00f6ner som best\u00e4ms i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare.<\/p>\n

Men en s\u00e5dan cirkeldefinition \u00e4r v\u00e4l knappast acceptabel inom den vetenskapliga nationalekonomin?<\/p>\n

Antal ber\u00e4knat utg\u00e5ende fr\u00e5n arbetsolyckorna<\/h2>\n

Arbetsolyckor som medf\u00f6rt sjukfr\u00e5nvaro enligt Arbetsmilj\u00f6verkets \u00e5rsrapport f\u00f6r 2012 tillsammans med siffror fr\u00e5n SCB som g\u00e4ller antalet anst\u00e4llda, ger oss olycksfallfrekvensen f\u00f6r anst\u00e4llda r\u00e4knat i antal olycksfall per 1000 anst\u00e4llda under \u00e5ret.<\/p>\n

Jag antar d\u00e4refter att risken att olycksfallsfrekvensen \u00e4r lika stor inom icke-regulj\u00e4rt arbete – s\u00e5dant som i internationell debatt kallas workfare – och ber\u00e4knar med hj\u00e4lp av detta X = antalet icke-regulj\u00e4ra arbetande.<\/p>\n

Tabell 1.<\/p>\n

\"Tabell<\/a>I fall \u201dElever och personer i arbetsmarknads\u00e5tg\u00e4rder\u201d l\u00f6per precis lika stor risk att drabbas av arbetsolyckor som anst\u00e4llda var antalet icke-regulj\u00e4rt arbetande \u00e5r 2012 omkring 154\u00a0000.<\/p>\n

Olycksfallsfrekvens\u00a0med Arbetsf\u00f6rmedlingens siffror<\/h2>\n

Arbetsf\u00f6rmedlingen har registerbaserad statistik[ii]<\/a> \u00f6ver deltagare i de arbetsmarknadspolitiska \u00e5tg\u00e4rdsprogrammen.. De kolumner i \u00e5rsrapporten f\u00f6r verksamheten under 2012[iii]<\/a> \u00a0som kan t\u00e4nkas inneb\u00e4ra att deltagarna utf\u00f6r icke-regulj\u00e4rt arbete \u00e4r Arbetspraktik, Ungdomsinsatser samt Jobb och utvecklingsgarantin. Dessa tre \u00e5tg\u00e4rder hade tillsammans enligt rapporten ca 109\u00a0000 deltagare 2012.<\/p>\n

I fall vi ber\u00e4knar olycksfallsfrekvensen utg\u00e5ende fr\u00e5n att alla deltagarna i de tre aktuella \u00e5tg\u00e4rderna utf\u00f6rde icke-regulj\u00e4rt arbete hela tiden i \u00e5tg\u00e4rden, var olycksfallsfrekvensen \u00e4nd\u00e5 hela 9,9 arbetsolyckor per tusental och \u00e5r.<\/p>\n

Omkring 40 procent fler olycksfall \u00e4n f\u00f6r anst\u00e4llda framst\u00e5r inte som helt orimligt f\u00f6r den som har f\u00f6ljt upp de fall som varit m\u00f6jliga att f\u00f6lja upp, dvs. d\u00f6dsolyckorna[iv]<\/a>. S\u00e4mre planering, s\u00e4mre arbetsledning, s\u00e4mre utbildning, s\u00e4mre verktyg, maskiner och redskap f\u00f6r att inte tala om s\u00e4mre skyddsutrustning. Och viktigare \u00e4nd\u00e5: S\u00e5 gott som ingen m\u00f6jlighet f\u00f6r fackens skyddsombud att ingripa.<\/p>\n

Mellan 109\u00a0000 och 154\u00a0000 icke-regulj\u00e4ra<\/h2>\n

Beroende p\u00e5 i fall vi anser det mest sannolikt att olycksfallsfrekvensen \u00e4r lika som f\u00f6r anst\u00e4llda eller att Arbetsf\u00f6rmedlingens redovisning av antalet deltagare i olika typer av \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r den b\u00e4sta utg\u00e5ngspunkten, var antalet icke regulj\u00e4rt arbetande antingen ca 109\u00a0000 eller ca 154\u00a0000.<\/p>\n

Det \u00e4r en volym av arbete och ett antal personer med l\u00e4gre inkomst fr\u00e5n arbetet \u00e4n de l\u00e4gstl\u00f6ner som best\u00e4ms i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare\u00a0som Calmfors borde ha kunnat uppt\u00e4cka. Han uppm\u00e4rksammar i artikeln det ungef\u00e4r lika stora antal arbetsl\u00f6sa (121\u00a0000) som inom ramen f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rdsprogrammen hade n\u00e5gon typ av anst\u00e4llning.<\/p>\n

Calmfors borde\u00a0ha kunnat vara betydligt mera\u00a0n\u00f6jd med l\u00f6neskillnaderna i Sverige idag.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

\n
\n

[i]<\/a> http:\/\/www.dn.se\/ledare\/kolumner\/loneskillnaderna-ar-for-sma\/<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

[ii]<\/a> Jag har hittat en lathund d\u00e4r det st\u00e5r vad m\u00e5nga av de \u00e4ldre beteckningarna \u00a0i Arbetsf\u00f6rmedlingens statistik betyder. http:\/\/www.arbetsformedlingen.se\/download\/18.5673ff2e11fd0ca559b8000351905\/uin07_1a.pdf<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

[iii]<\/a> http:\/\/www.arbetsformedlingen.se\/Om-oss\/Var-verksamhet\/Rapporter\/Arbetsmarknadsrapport\/5-2-2013-Arbetsmarknadsrapport-2013.html<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

[iv]<\/a> \u00c5 den andra sidan \u00e4r det m\u00f6jligt att den h\u00f6gre olycksfallsfrekvensen inom workfare beror p\u00e5 att Arbetsf\u00f6rmedlingen inte har k\u00e4nnedom om vad de \u00f6vriga praktiserande faktiskt utf\u00f6r hos anordnarna. I fall vi i st\u00e4llet r\u00e4knar med alla som inte f\u00e5r anst\u00e4llning inom ramen f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rden, \u00e4ven s\u00e5dana som bara skall vara utredning eller studier,\u00a0var antalet ca 182 000 och olycksfallsfrekvensen blir i st\u00e4llet omkring 6 per tusen.<\/p>\n

Det finns ytterligare en t\u00e4nkbar felk\u00e4lla och det \u00e4r att Arbetsmilj\u00f6verket kodat fel n\u00e4r det g\u00e4ller \u201dElever och personer\u2026\u201d och att dessa faktiskt tillh\u00f6r gruppen anst\u00e4llda fast inom ramen f\u00f6r arbetsmarknadspolitisk \u00e5tg\u00e4rd. Dessa var omkring 121 000 och i s\u00e5 fall skulle olycksfallsfrekvensen inom den gruppen ligga p\u00e5 omkring 9 per tusen. \u00c4ven detta i s\u00e5 fall en h\u00f6gst anm\u00e4rkningsv\u00e4rd avvikelse. De mera detaljerade redovisningar fr\u00e5n Arbetsmilj\u00f6verkets redovisningar som jag har f\u00e5tt ta del av tyder dock inte p\u00e5 att s\u00e5dana felkodning skulle f\u00f6rekomma.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 f\u00f6rekomen anledning \u2013 Lars Calmfors artikel[i] L\u00f6neskillnaderna \u00e4r f\u00f6r sm\u00e5, publicerad p\u00e5 DN:s-debattsida 27\/3 \u2013 f\u00f6ljer h\u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att ber\u00e4kna omfattningen av det irregulj\u00e4ra arbete som utf\u00f6rdes i Sverige 2012 f\u00f6r statligt fastst\u00e4llt bidrag (statlig minimil\u00f6n) eller till och med f\u00f6r bara kommunernas f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d. Arbete eller bara regulj\u00e4rt arbete? Calmfors h\u00e4vdar i DN-artikeln […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-236","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/236","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=236"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/236\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":465,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/236\/revisions\/465"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=236"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=236"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=236"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}