{"id":220,"date":"2014-03-14T20:25:40","date_gmt":"2014-03-14T19:25:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=220"},"modified":"2014-03-14T20:31:23","modified_gmt":"2014-03-14T19:31:23","slug":"vem-lovade-beredskapsjobb","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2014\/03\/14\/vem-lovade-beredskapsjobb\/","title":{"rendered":"Vem lovade \u201dberedskapsjobb\u201d?"},"content":{"rendered":"
\n

\u00a0\"TVRapport\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n

I f\u00f6rra onsdagens TV-Rapport[i]<\/a> fanns ovanst\u00e5ende bild med. Den hade lagts in i reportaget om socialdemokraternas \u201dTio principer f\u00f6r jobb och v\u00e4lf\u00e4rd\u201d[ii]<\/a>. Bilden med denna rubrik kan ha gett tittarna uppfattningen att socialdemokraterna skulle ha uttryckt som sin avsikt att \u00e5terinf\u00f6ra beredskapsjobben.<\/p>\n

Men i s\u00e5 fall hade tittarna missuppfattat saken.<\/p>\n

Beredskapsarbetet gav l\u00f6n och \u00f6vriga villkor som motsvarande arbetsuppgifter enligt kollektivavtalen[iii]<\/a>. Beredskapsarbetet gav till skillnad mot Plusjobben ocks\u00e5 kvalificering till a-kassa och sjukf\u00f6rs\u00e4kring, till och med f\u00f6r dem som aldrig tidigare hade haft n\u00e5gon anst\u00e4llning[iv]<\/a>. Riksdagen avskaffade beredskapsarbetet 1984.<\/p>\n

Det som f\u00f6resl\u00e5s i rapporten fr\u00e5n \u201dsocialdemokraternas forskningskommission\u201d \u00e4r d\u00e4remot bara ett nytt namn f\u00f6r workfarepolitiken. S\u00e5dan ytterligare f\u00f6rnedring av arbetsl\u00f6sa som blivit bekant genom f\u00f6rkortningarna AGA och Fas 3 och som bedrivits av b\u00e5de h\u00f6ger och \u201dv\u00e4nster\u201d-regeringar.<\/p>\n

Robert \u00d6stling, medf\u00f6rfattare till rapporten och fil. Doktor i ekonomi har lagt upp en lansering av rapporten p\u00e5 bloggen Ekonomistas sida med rubriken \u201dNya ord eller ny politik?[v]<\/a>\u201d. Han skriver d\u00e4r bland annat att:<\/p>\n

\u201dI arbetet med rapporten frestades vi att \u00e4ven l\u00e4gga till en elfte slutsats. Denna skulle kunna ha formulerats som f\u00f6ljer: Nya ben\u00e4mningar p\u00e5 gammal politik \u00f6kar inte insatsernas effektivitet utan minskar transparensen och f\u00f6rsv\u00e5rar utv\u00e4rdering. Vi f\u00f6respr\u00e5kar d\u00e4rf\u00f6r ett nyordsf\u00f6rbud inom svensk arbetsmarknadspolitik som g\u00e4rna \u00e4ven f\u00e5r utstr\u00e4cka sig till andra politikomr\u00e5den.\u201d<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller workfarepolitiken skriver dock rapportf\u00f6rfattarna i sj\u00e4lva rapporten att:<\/p>\n

\u201dVi anser att det \u00e4r rimligt att personer efter viss tid i arbetsl\u00f6shet, f\u00f6rslagsvis ett \u00e5r, erbjuds samh\u00e4llsjobb i offentlig sektor som villkor f\u00f6r fortsatt ers\u00e4ttning.\u201d<\/p>\n

S\u00e5 l\u00e5ngt f\u00f6religger inte n\u00e5gon uppenbar mots\u00e4gelse mot Robert \u00d6stlings punkt elva. Samh\u00e4llsjobb kan t\u00e4nkas vara ett nytt ord f\u00f6r en ny politik i st\u00e4llet f\u00f6r bara en ny ben\u00e4mning p\u00e5 gammal. Detta med jobb som villkor f\u00f6r fortsatt ers\u00e4ttning l\u00e5ter dock lite egendomligt. Den som jobbar \u2013 arbetar eller \u00e4r \u00e4r anst\u00e4lld – beh\u00f6ver ju vanligtvis inte ers\u00e4ttning fr\u00e5n arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kringen eller socialen. Den som har ett jobb f\u00e5r ju l\u00f6n?<\/p>\n

Dessutom; att f\u00e5 ett p\u00e5hugg 6 m\u00e5nader eller ett \u00e5r som samh\u00e4llsjobbare borde i st\u00e4llet f\u00f6r att vara ett villkor f\u00f6r fortsatt ers\u00e4ttning vara n\u00e5got som arbetsl\u00f6sa har r\u00e4tt att till och kan kr\u00e4va att f\u00e5 n\u00e4r de riskerar att bli utst\u00e4mplade. S\u00e5 att de kan jobba upp ett nytt arbetsvillkor. Ett par rader senare i rapporttexten framg\u00e5r dock otvetydigt att Robert \u00d6stlin bryter mot sitt eget p\u00e5bud. Det nya ordet samh\u00e4llsjobb st\u00e5r \u00e4ven det f\u00f6r gammal politik:<\/p>\n

\u201dSamh\u00e4llsjobben b\u00f6r vara p\u00e5 deltid f\u00f6r att beh\u00e5lla incitamenten f\u00f6r att s\u00f6ka efter regulj\u00e4r syssels\u00e4ttning. Ers\u00e4ttningen f\u00f6r programdeltagarna b\u00f6r vara tillr\u00e4ckligt h\u00f6g f\u00f6r att minimera behovet av kompletterande f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d men inte s\u00e5 h\u00f6g att den eliminerar drivkrafterna att s\u00f6ka efter regulj\u00e4r syssels\u00e4ttning.\u201d<\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen h\u00e4r handlar tydligen inte om anst\u00e4llning som samh\u00e4llsjobbare med l\u00f6n och \u00f6vriga villkor i enlighet med kollektivavtalen. Inte som f\u00f6r beredskapsjobben lika villkor som det som g\u00e4llde f\u00f6r andra anst\u00e4llda med motsvarande arbetsuppgifter, bara begr\u00e4nsat till den tid som kr\u00e4vdes f\u00f6r \u00e5terkvalificering till de sociala f\u00f6rs\u00e4kringarna. Inte heller den mer begr\u00e4nsade modellen fr\u00e5n plusjobben. Ber\u00e4ttelsen handlar i st\u00e4llet om workfare[vi]<\/a>; speciella jobb f\u00f6r arbetsl\u00f6sa s\u00e5 kallade programdeltagare d\u00e4r deltagandet \u00e4r villkor f\u00f6r fortsatt arbetsl\u00f6shetunderst\u00f6d. Arbete utan anst\u00e4llning och utan koppling till kollektivavtalens villkor.<\/p>\n

Ers\u00e4ttningsniv\u00e5n skall enligt f\u00f6rslaget l\u00e4ggas s\u00e5 l\u00e5gt s\u00e5 att den inte \u201deliminerar drivkrafterna att s\u00f6ka efter regulj\u00e4r syssels\u00e4ttning\u201d. Och till yttermera visso skall samh\u00e4llsjobben bara f\u00e5 vara p\u00e5 deltid. \u00c4ven deltidandet motiveras med att programdeltagarna skall ges incitament att forts\u00e4tta s\u00f6ka efter regulj\u00e4r syssels\u00e4ttning.<\/p>\n

Det blir en intressant gr\u00e4nsdragning mellan f\u00f6rslagsst\u00e4llarnas krav p\u00e5 att f\u00e5 skapa incitament i form av (ekonomiskt) n\u00f6dlidande och deras h\u00e4nsynstagande till kommunernas socialtj\u00e4nstkostnader att\u201d minimera behovet av kompletterande f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d\u201d.<\/p>\n

Slutresultatet torde bli n\u00e5gonting i stil med det \u201dl\u00e4gre \u00e4n l\u00e4gsta grovarbetarl\u00f6n p\u00e5 orten\u201d som g\u00e4llde f\u00f6r 1920-talets AK-jobb[vii]<\/a>.<\/p>\n

”Jobb” som villkor f\u00f6r arbetsl\u00f6shetsunderst\u00f6d<\/h1>\n

De fyra professorerna i nationalekonomi som hade uppdrag i socialdemokraternas forskningskommission har inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u2013 vare sig nationalekonomiskt eller n\u00e5got annat, motiverat hur eller f\u00f6r vem det skulle inneb\u00e4ra en f\u00f6rdel att arbetsl\u00f6sa forts\u00e4ttningsvis, liksom redan idag i Fas 3, skall \u00e5l\u00e4ggas att utf\u00f6ra arbete p\u00e5 f\u00f6rnedrande villkor. Bara f\u00f6r att forts\u00e4ttningsvis f\u00e5 r\u00e4knas som arbetsl\u00f6sa och erh\u00e5lla underst\u00f6det.<\/p>\n

De snuddar dock vid tanken att det skulle kunna kr\u00e4vas n\u00e5got slags motivering n\u00e4r de skriver att:<\/p>\n

\u201dDessa samh\u00e4llsjobb kan fungera b\u00e5de som arbetspr\u00f6vning av de arbetsl\u00f6sa och som en meningsfull syssels\u00e4ttning f\u00f6r personer som trots diverse arbetsmarknadspolitiska \u00e5tg\u00e4rder inte lyckas finna regulj\u00e4r syssels\u00e4ttning.\u201d<\/p>\n

N\u00e5gra synpunkter p\u00e5 detta \u00e4r:<\/p>\n

    \n
  1. Arbetspr\u00f6vning borde \u2013 om provet skall ge n\u00e5gots\u00e5n\u00e4r r\u00e4ttvisande resultat i f\u00f6rh\u00e5llande till den idag existerande arbetsmarknadens villkor \u2013 utf\u00f6ras med anst\u00e4llning, l\u00f6n och \u00f6vriga villkor som idag g\u00e4ller p\u00e5 denna. S\u00e4mre villkor f\u00f6r provet \u00e4r bara n\u00f6dv\u00e4ndigt i fall det arbetsmarknadspolitiken skall utnyttja arbetsl\u00f6sheten och \u00e5tg\u00e4rderna till att etablera acceptans f\u00f6r s\u00e4mre villkor p\u00e5 marknaden \u00e4n dagens.<\/li>\n
  2. Arbete p\u00e5 f\u00f6rnedrande villkor kan knappast kallas att skapa \u201dmeningsfull\u201d syssels\u00e4ttning. Det framst\u00e5r inte som sannolikt att den som har n\u00e5got annat val skulle finna s\u00e5dant meningsfullt. Inte s\u00e5 l\u00e4nge personen i fr\u00e5ga kan f\u00e5 sin f\u00f6rs\u00f6rjning p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt.<\/li>\n
  3. Det avg\u00f6rande nationalekonomiska bedr\u00e4geriet ligger dock i frasen: \u201dsom trots diverse arbetsmarknadspolitiska \u00e5tg\u00e4rder inte lyckas finna regulj\u00e4r syssels\u00e4ttning\u201d. Nationalekonomer torde vara v\u00e4l medvetna om den regulj\u00e4ra syssels\u00e4ttningens omfattning och d\u00e4rmed m\u00f6jligheten f\u00f6r en arbetsl\u00f6s att lyckas f\u00e5 s\u00e5dana jobb inte alls beror av n\u00e5gra arbetsmarknadspolitiska \u00e5tg\u00e4rder. Annat \u00e4n i negativ bem\u00e4rkelse, att workfarejobb tr\u00e4nger ut anst\u00e4llningar.<\/li>\n<\/ol>\n

    Den regulj\u00e4ra syssels\u00e4ttningen\u00a0\u00a0 i hela Sverige m\u00e5 r\u00e4knas i\u00a0 totalt antal utf\u00f6rda arbetstimmar som i nationalr\u00e4kenskaperna, som antalet sysselsatta eller som procentandel av befolkningen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder vilka kan anses vara ekonomiskt aktiva. Det avg\u00f6rande , oberoende av vilken metod som anv\u00e4nds f\u00f6r m\u00e4tningen, \u00e4r Riksbankens reglering av den svenska ekonomin. Detta \u00e4r helt i enlighet med r\u00e5dande ekonomisk doktrin, vilken samtliga fyra f\u00f6rfattare som varande professorer i nationalekonomi\u00a0m\u00e5ste vara medvetna om. En doktrin; \u201dNAIRU\u201d vilken alla fyra troligen \u00e4r anh\u00e4ngare av d\u00e5 det i stort sett inte f\u00f6rekommer n\u00e5gon heterodox nationalekonomi inom det akademiska Sverige.<\/p>\n

    Egentligen \u00e4r professorernas st\u00e4llningstagande att \u201ddet \u00e4r rimligt att personer efter viss tid i arbetsl\u00f6shet \u2026 erbjuds samh\u00e4llsjobb \u2026 som villkor f\u00f6r fortsatt ers\u00e4ttning\u201d inte f\u00f6rankrat i n\u00e5gon rationell ekonomisk analys. I alla fall ingen som professorerna v\u00e5gar h\u00e4nvisa till med referenser eller citat. Detta or\u00e4ttvisa krav p\u00e5 som professorerna faktiskt medger i texten att bara de\u00a0 sj\u00e4lva anser \u2013 utan att ange k\u00e4lla eller citat som visar var \u00e5sikten h\u00e4rr\u00f6r ifr\u00e5n – \u00e4r i st\u00e4llet en del av den reaktion\u00e4ra tidsandan, en komponent i det kapitalistiska klassf\u00f6rtrycket som dagens akademiska nationalekonomer inte vare sig kan eller vill ifr\u00e5gas\u00e4tta.<\/p>\n

    De kan inte, d\u00e4rf\u00f6r att de inte vill veta av ekonomisk historia och inte k\u00e4nner till upprinnelsen till arbets- koncentrations- och utrotningsl\u00e4gren: Reichsarbeitsdienst[viii]<\/a> (abgek\u00fcrzt RAD) och den grundl\u00e4ggande principen \u201dOberster Leitsatz\u201d f\u00f6r arbetslinjen: \u201dKeine Wohlfahrtsunterst\u00fctzung ohne Arbeit\u201c \u2013 Inget underst\u00f6d utan arbete, dvs. i Sverige idag st\u00e4lla upp p\u00e5 vad som \u00e4n kallas praktiserande eller aktivering. I Sverige idag v\u00e5gar man inte riktigt \u00e4nnu att kr\u00e4va \u201darbete\u201d som motprestation f\u00f6r bara arbetsl\u00f6shetsunderst\u00f6d, d\u00e5 ordet arbete fortfarande rent spr\u00e5kligt kan uppfattas som synonymt med anst\u00e4llning[ix]<\/a>. En r\u00e4tt vederv\u00e4rdig advokatyr finns i lagtexten i \u00e4mnet. \u201dDen som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program ska inte anses som arbetstagare om inte programmet g\u00e4ller en anst\u00e4llning\u2026\u201d[x]<\/a><\/p>\n

    De vill inte ifr\u00e5gas\u00e4tta, f\u00f6r att man inte ifr\u00e5gas\u00e4tter tidsandans krav\u00a0\u2013 oberoende av om dessa har sin grund i\u00a0 liberalt eller fascistiskt tankegods \u2013 ges numera faktiskt uttalad dispens\u00a0inom den\u00a0nationalekonomiska debatten. Begreppet the economic man \u00e4r en bekr\u00e4ftelse och ett upph\u00f6jande till ideal det som Brecht formulerade: \u201dErst kommt das Fressen, dann kommt die Moral!\u201d.<\/p>\n

    Att professorer som f\u00e5r s\u00e5 mycket mer \u00e4n n\u00f6dtorften av b\u00e5de mat, husrum, kl\u00e4der, och inkomster \u00e4nd\u00e5 \u00e4gnar sig \u00e5t att hitta p\u00e5 f\u00f6rment vetenskapliga motiveringar f\u00f6r tidsandans dubbelmoral l\u00e4r allts\u00e5 inte p\u00e5kalla n\u00e5gon ytterligare f\u00f6rklaring fr\u00e5n deras sida. Arvodet r\u00e4cker som s\u00e5dan.<\/p>\n

    Den fr\u00e5ga som dock borde kunna f\u00e5 ett svar \u00e4r \u00f6verskriftens: Vem lovade beredskapsarbete?<\/p>\n

    Jag ringde upp SVT:s Rapportredaktion. Ingen svarade p\u00e5 redaktionen s\u00e5 jag bad v\u00e4xeln att f\u00e5 tala med n\u00e5gon annan \u2013 ansvarig utgivare tex.
    \nJag fick tala med Ulf Johansson som menade att om det var n\u00e5got fel s\u00e5 var det beklagligt och att han skulle se om programmet och best\u00e4mma sig f\u00f6r om det eventuellt kr\u00e4vdes n\u00e5gon r\u00e4ttelse. Jag p\u00e5pekade f\u00f6r s\u00e4kerhets skull att omkring 2-300\u00a0000 arbetsl\u00f6sa troligen kommer att r\u00f6sta p\u00e5 socialdemokraterna om de s\u00e5g Rapports inslag och l\u00e5ter sig luras av rubriken. Detta p\u00e5 grund av rubriken om beredskapsjobb och att \u201dFlera \u00e5r bak\u00e5t har Sveriges Radio och Sveriges Television toppat f\u00f6rtroendebarometerns topplista\u201d    [xi]<\/a>.<\/p>\n

    Arbetsl\u00f6sas val \u2013 liksom att det \u00e4nd\u00e5 blir workfare efter valet \u2013 \u00e4r genom detta troligen redan avgjort.<\/p>\n


    <\/p>\n
    \n
    \n

    [i]<\/a> http:\/\/www.svt.se\/nyhetsprogrammet-rapport\/se-program\/rapport-740?autostart=true<\/a><\/p>\n<\/div>\n

    \n

    [ii]<\/a> http:\/\/www.forskningskommissionen.se\/<\/a><\/p>\n<\/div>\n

    \n

    [iii]<\/a> Vid beredskapsarbete till\u00e4mpas l\u00f6nerna p\u00e5 den \u00f6ppna arbetsmarknaden. F\u00f6rordning (1986:413). (http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Dokument-Lagar\/Lagar\/Svenskforfattningssamling\/Arbetsmarknadskungorelse-1966_sfs-1966-368\/?bet=1966:368<\/a> )<\/p>\n<\/div>\n

    \n

    [iv]<\/a> http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Dokument-Lagar\/Utskottens-dokument\/Betankanden\/om-sjukpenning-till-beredskaps_G401SfU4\/<\/a> Jag har inte hittat lagtexten, men det framg\u00e5r av bet\u00e4nkandet att beredskapsarbete fungerade om sjukpenninggrundande inkomst \u00e4ven f\u00f6r dem som inte tidigare hade haft n\u00e5got arbete.<\/p>\n<\/div>\n

    \n

    [v]<\/a> http:\/\/ekonomistas.se\/2014\/03\/05\/nya-ord-eller-ny-politik\/#comment-41355<\/a><\/p>\n<\/div>\n

    \n

    [vi]<\/a> F\u00f6r en auktoritativ genomg\u00e5ng av begreppet wokfare se http:\/\/www.ilo.int\/public\/english\/protection\/ses\/download\/docs\/workfare.pdf<\/a><\/p>\n<\/div>\n

    \n

    [vii]<\/a> En kort men grundlig och initierad genomg\u00e5ng finns p\u00e5 http:\/\/www.kakjournalen.se\/2014\/03\/ak-arbeten\/<\/a><\/p>\n<\/div>\n

    \n

    [viii]<\/a> http:\/\/de.wikipedia.org\/wiki\/Reichsarbeitsdienst<\/a><\/p>\n<\/div>\n

    \n

    [ix]<\/a> http:\/\/www.synonymer.se\/?query=arbete<\/a>\u00a0 1 verksamhet, syssels\u00e4ttning, syssla, jobb, kneg, g\u00f6rom\u00e5l, g\u00f6ra, g\u00e4rning, insats, v\u00e4rv, f\u00f6rv\u00e4rvsarbete; arbetstillf\u00e4lle, jobbtillf\u00e4lle; anstr\u00e4ngning, m\u00f6da, str\u00e4van, knog, slit; arbetsuppgift. 2 tj\u00e4nst, plats, anst\u00e4llning, befattning, yrke. 3 arbetsplats, jobb, arbetsst\u00e4lle. 4 produkt, alster, verk, utf\u00f6rande, opus, skrift, konstverk. 5 mekanisk energi, effekt (motsatsord: 1 vila, ledighet, avkoppling)<\/p>\n<\/div>\n

    \n

    [x]<\/a> F\u00f6rordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin<\/p>\n<\/div>\n

    \n

    [xi]<\/a> http:\/\/www.svt.se\/nyheter\/val2014\/fortroendet-for-regeringen-sjunker-1<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    \u00a0 I f\u00f6rra onsdagens TV-Rapport[i] fanns ovanst\u00e5ende bild med. Den hade lagts in i reportaget om socialdemokraternas \u201dTio principer f\u00f6r jobb och v\u00e4lf\u00e4rd\u201d[ii]. Bilden med denna rubrik kan ha gett tittarna uppfattningen att socialdemokraterna skulle ha uttryckt som sin avsikt att \u00e5terinf\u00f6ra beredskapsjobben. Men i s\u00e5 fall hade tittarna missuppfattat saken. Beredskapsarbetet gav l\u00f6n och […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[15,16],"tags":[],"class_list":["post-220","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomer","category-ledarskribenter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/220","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=220"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/220\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":227,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/220\/revisions\/227"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=220"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=220"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=220"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}