{"id":205,"date":"2014-01-28T20:52:25","date_gmt":"2014-01-28T19:52:25","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=205"},"modified":"2014-01-30T11:15:21","modified_gmt":"2014-01-30T10:15:21","slug":"nationalekonomernas-bedrageri-mot-sjukforsakringen-1-mandagssjukan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2014\/01\/28\/nationalekonomernas-bedrageri-mot-sjukforsakringen-1-mandagssjukan\/","title":{"rendered":"Nationalekonomernas bedr\u00e4geri mot sjukf\u00f6rs\u00e4kringen 1: M\u00e5ndagssjukan"},"content":{"rendered":"
\n

Karl Marx beskrev p\u00e5 1870-talet i Kapitalet nationalekonomer som kapitalisternas lakejer. Hundra \u00e5r senare var denna beskrivning bara delvis riktig. P\u00e5 1970-talet f\u00f6rekom o-ortodox ekonomisk forskning \u00e4ven inom den svenska akademiska v\u00e4rlden. D\u00e4refter har dock 1870-talets el\u00e4ndiga ordning \u00e5terst\u00e4llts. \u00c5terst\u00e4llningen inleddes genom att svenska kapitalisterna skapade eller reformerade f\u00f6rment vetenskapliga propagandacentraler som SNS vilka i sin tur k\u00f6pte in tj\u00e4nster av ekonomer, publicerade resultatet och d\u00e4rmed b\u00e5de vann ekonomernas lojalitet och gav sitt klassegoistiska budskap en framtoning som att det skulle vara n\u00e5got slags allm\u00e4ngiltig \u2013 och allm\u00e4nnyttig(!) – vetenskap.<\/p>\n<\/div>\n

En central fr\u00e5ga f\u00f6r den borgerliga kontra-refomismen i Sverige var att \u00e5ter skapa massarbetsl\u00f6shet. Denna klassdiskriminerande politik kallas numera i de nationalekonomiska omgivningarna f\u00f6r den naturliga arbetsl\u00f6sheten[i]<\/a>. F\u00f6rsta steget var att \u00f6ka den genomsnittliga \u00e5rsarbetstiden f\u00f6r alla anst\u00e4llda och d\u00e4rigenom frist\u00e4lla en avsev\u00e4rd del av arbetskraften inom alla yrken och branscher. Det nu nationalekonomiskt motiverade anfallet riktades mot arbetarklassens svagaste medlemmar. Mot dem som var ofta sjuka, sjukliga p\u00e5 annat s\u00e4tt, som det d\u00e4refter heter i debatten; sjukben\u00e4gna.<\/p>\n

F\u00f6r att isolera slagf\u00e4ltet och hindra att solidariteten fr\u00e5n de lyckligare lottade bland de arbetande skapade sv\u00e5righeter spreds myten om att det f\u00f6rekom omfattande fusk med sjukf\u00f6rs\u00e4kringen. Egentligen var eventuellt fusk en totalt betydelsel\u00f6s faktor, d\u00e5 utbetalningarna fr\u00e5n sjukf\u00f6rs\u00e4kringen, d\u00e5 som nu var \u00f6verfinansierade \u2013 genom de sociala avgifter som arbetsgivarna drar fr\u00e5n de anst\u00e4lldas l\u00f6n tillsammans med inkomstskatten innan l\u00f6nen betalas ut.<\/p>\n

En tidig variant av hetsen mot r\u00e4tten till ers\u00e4ttning f\u00f6r inkomstbortfall vid fr\u00e5nvaro som orsakats av sjukdom var det omfattande statistiska arbete som syftade till att f\u00f6rankra \u00e5sikten att sjukf\u00f6rs\u00e4kringen utnyttjades till att stanna hemma och titta p\u00e5 TV, var den s\u00e5 kallade OS-sjukan. Den hetsen f\u00f6rekom redan i min ungdom, p\u00e5 1970-talet, vill jag minnas.<\/p>\n

Broschyren jag tar upp h\u00e4r, Bruk och missbruk av sjukf\u00f6rs\u00e4kringen[ii]<\/a>, av<\/p>\n

Magnus Henrekson, Kari Lantto och Mats Persson \u00a9 1992 F\u00f6rfattarna och SNS F\u00f6rlag, \u00e4r allts\u00e5 inte vare sig den f\u00f6rsta eller sista i \u00e4mnet.<\/p>\n

Inte heller vare sig den f\u00f6rsta eller sista i \u00e4mnet f\u00f6r f\u00f6rfattarna eller SNS. Och dessutom har m\u00e4ngder av andra f\u00f6rfattare, tankesmedjor, enmansutredare och f\u00f6rlag haft sina slevar i grytan.<\/p>\n

Men den aktuella broschyren \u00e4r till skillnad fr\u00e5n m\u00e5nga andra faktiskt ett f\u00f6rs\u00f6k att bevisa att propagandan f\u00f6r avveckling\/privatisering av de sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen har n\u00e5got slags vetenskaplig grund. N\u00e4rmare best\u00e4mt att den generella sjukf\u00f6rs\u00e4kringen med h\u00f6g ers\u00e4ttning p\u00e5 l\u00f6negrundad niv\u00e5 fr\u00e5n sjukfallets f\u00f6rsta dag skulle skapa o\u00f6verstigliga kostnader genom \u201dmoral hazard\u201d dvs. fusk.<\/p>\n

Jag ska inte tr\u00f6tta l\u00e4sarna med n\u00e5gon genomg\u00e5ng av hela broschyren.<\/p>\n

Jag n\u00f6jer mig med det centrala. F\u00f6rst och fr\u00e4mst f\u00f6rfattarnas underbyggnad f\u00f6r myten om m\u00e5ndagssjukan, \u201danst\u00e4llda som stannar hemma fr\u00e5n arbetet p\u00e5 m\u00e5ndag efter en helg av utsv\u00e4vningar[iii]<\/a>\u201d. Intressant nog refererar SNS ekonomerna till en tidigare utredning, av T\u00f6rnevik och Eeg-Olofsson (1984) vilka \u201dtrots konstaterandet att insjuknandet oftast intr\u00e4ffade p\u00e5 m\u00e5ndagar och mycket s\u00e4llan p\u00e5 l\u00f6rdagar och att, dessutom, fredagen p\u00e5fallande ofta var den sista ersatta dagen \u2013 \u2019inga bel\u00e4gg f\u00f6r ett allm\u00e4nt utbrett missbruk av sjukpenningen i form av korttidsfr\u00e5nvaro\u2019. De bed\u00f6mde att det funna m\u00f6nstret var en \u2019naturlig konsekvens av sjukdomspanoramat i befolkningen och RFV:s regler\u2019” (s. 31).<\/p>\n

F\u00f6rfattarna till \u201dBruk och missbruk\u201d skriver att de skulle f\u00f6rdjupa T\u00f6revik \u2013 Eeg-Olofssons analys.<\/p>\n

Men det g\u00f6r de icke. I st\u00e4llet kommer de med en brasklapp: \u201dVi st\u00e5r inf\u00f6r \u2019sample selection bias\u2019 i meningen att korta sjukfall (de fall som uppstod under helgen men ocks\u00e5 avslutades d\u00e5) aldrig kommer med i statistiken. En korrekt analys kr\u00e4ver en relativt avancerad statistisk studie.\u201d (Bruk och missbruk s.106, not 10)<\/p>\n

Den analys som presenteras i broschyren \u00e4r allts\u00e5 inte korrekt. S\u00e5 l\u00e5ngt kan man inst\u00e4mma i f\u00f6rfattarnas beskrivning av sitt verk. D\u00e4remot \u00e4r det knappast n\u00e5gon avancerad statistisk analys som kr\u00e4vs f\u00f6r att motbevisa p\u00e5st\u00e5endet i avsnittet Slutsatser att: \u201dm\u00e5ndagssjukan, om den finns, verkar minst lika mycket bero p\u00e5 att man varit ute och slarvat under helgen som p\u00e5 planerad fr\u00e5nvaro.\u201d<\/p>\n

Det statistiska underlaget f\u00f6r m\u00e5ndagssjukan i \u201dBruk och missbruk\u2026\u201d fokuserades p\u00e5 1988, det \u00e5r d\u00e5 sjukers\u00e4ttningen i princip betalades ut fr\u00e5n f\u00f6rsta dagen \u2013 noll karensdagar(!) och dessutom omedelbart gav 90 procent av l\u00f6nen i ers\u00e4ttning.<\/p>\n

Diagrammet nedan finns med i \u201dBruk och missbruk\u2026\u201d. F\u00f6rfattarnas systematiska vantolkning av detta \u00e4r sj\u00e4lva k\u00e4rnpunkten i deras bedr\u00e4geri.<\/p>\n

\"maasj1\"<\/a><\/p>\n

Ovanst\u00e5ende \u00e4r allts\u00e5 vad som st\u00e5r i RFV:s register, det verkliga utfall som vi skall unders\u00f6ka om det kan t\u00e4nkas p\u00e5visa n\u00e5gon m\u00e5ndagssjuka. \u201d\u00c4rv\u00e4rdet\u201d som det ocks\u00e5 kallas.<\/p>\n

Med tanke p\u00e5 att antalet sjukanm\u00e4lningar p\u00e5 m\u00e5ndagen utg\u00f6r 30,0 procent av samtliga anm\u00e4lningar framst\u00e5r kanske m\u00e5ndagssjukan som sannolik. Till exempel om man j\u00e4mf\u00f6r med ett b\u00f6rv\u00e4rde, ett antagande om hur det skulle vara annars d\u00e4r anm\u00e4lningsfrekvensen var lika stor s\u00f6ndag som m\u00e5ndag som tisdag osv. hela veckan, dvs. 100 % dividerat med sju, ungef\u00e4r 14,3 procent varje dag.<\/p>\n

Enligt f\u00f6rfattarnas brasklapp registrerades dock icke anm\u00e4lningsdagar som enbart omfattade arbetsfri l\u00f6rdag och\/eller s\u00f6ndag.<\/p>\n

Det \u00e4r sant, men l\u00e5ngtifr\u00e5n hela sanningen.<\/p>\n

Enligt regeringens Proposition Prop. 1986\/87:69 g\u00e4llde att:<\/p>\n

F\u00f6r den dag d\u00e5 anm\u00e4lan om sjukdomsfallet gjordes hos den allm\u00e4nna f\u00f6rs\u00e4kringskassan och de f\u00f6ljande 13 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning som svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anst\u00e4llning endast under f\u00f6ruts\u00e4ttning att den f\u00f6rs\u00e4krade skulle ha utf\u00f6rt f\u00f6rv\u00e4rvsarbete om han inte hade varit sjuk.<\/p>\n

Utges sjukpenning f\u00f6r tid f\u00f6re anm\u00e4lan skall dock vad som f\u00f6reskrivs i f\u00f6rsta stycket g\u00e4lla som om den f\u00f6rsta ers\u00e4ttningsdagen var sjukanm\u00e4lningsdag[iv]<\/a>.<\/p>\n

 <\/p>\n

Av propositionen framg\u00e5r ocks\u00e5 att detta skulle inf\u00f6ras december 1987, s\u00e5 det \u00e4r knappast n\u00e5gon tvekan om att den var det som g\u00e4llde vid den tidpunkt som Figur 4.1b g\u00e4ller, mars 1988[v]<\/a>.<\/p>\n

Kalendereffekter:<\/h1>\n

L\u00e5t oss b\u00f6rja analysen av regelverkets konsekvenser f\u00f6r de l\u00e4ngre sjukfallen: F\u00f6r s\u00e5dana sjukfall som omfattade minst 14 dagar betalades ers\u00e4ttning ut f\u00f6r samtliga (vecko-)dagar, oberoende av om den sjuke skulle ha arbeta eller varit ledig.<\/p>\n

F\u00f6r sjukfall som omfattar mindre \u00e4n 14 dagar g\u00e4llde att de dagar d\u00e5 den sjuke skulle ha varit ledig inte gav r\u00e4tt till ers\u00e4ttning. Detta f\u00e5r till effekt bland annat vissa sjukfall som p\u00e5g\u00e5tt under 19 kalenderdagar kunde komma att r\u00e4knas som s\u00e5 lite som 13 sjukpenningdagar. Detta n\u00e4r sjukanm\u00e4lningsdagen var torsdag, fredag eller l\u00f6rdag.<\/p>\n

De verkligt korta fallen, \u201dde fall som uppstod under helgen men ocks\u00e5 avslutades d\u00e5\u201d r\u00e4knas bara i fall de anm\u00e4ls m\u00e5ndag till fredag (1 dagsfall) respektive s\u00f6ndag till fredag (2 dagarsfall).<\/p>\n

Kalendereffekterna hindrar dock inte alls att man r\u00e4knar fram ett b\u00f6rv\u00e4rde som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att avg\u00f6ra i fall variationerna i frekvens mellan veckodagarna kan t\u00e4nkas vara orsakade av regelverket. Regelverkets kalendereffekter medf\u00f6r bara att \u00e4ven det p\u00e5hittade b\u00f6rv\u00e4rdet med lika antal alla dagar m\u00e5ste behandlas p\u00e5 samma s\u00e4tt.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 fram ett b\u00f6rv\u00e4rde som t\u00e4cker in alla m\u00f6jliga kombinationer kr\u00e4vs att vi kollar effekten p\u00e5 7 * 13 = 91 fall. Sju veckodagar g\u00e5nger 13 olika fall, ett fall vardera med sjuktiden 1, 2, 3, osv. till och med 13 dagar.Vi b\u00f6rjar med en s\u00e5dan s\u00e5 kallad sanningstabell som bara tar upp och visar bortfallet<\/p>\n

Tabell 1. Bortfall ur registreringen<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Anm\u00e4lningsdag<\/td>\nl\u00f6<\/td>\ns\u00f6<\/td>\nm\u00e5<\/td>\nti<\/td>\non<\/td>\nto<\/td>\nfr<\/td>\nAntal registrerade fall<\/td>\n<\/tr>\n
Fall\u00e4ngd, dagar<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
1<\/td>\n1<\/del><\/span><\/td>\n1<\/del><\/span><\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n5<\/td>\n<\/tr>\n
2<\/td>\n1<\/del><\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n6<\/td>\n<\/tr>\n
3<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n7<\/td>\n<\/tr>\n
4<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n7<\/td>\n<\/tr>\n
5<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n7<\/td>\n<\/tr>\n
6<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n7<\/td>\n<\/tr>\n
7<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n7<\/td>\n<\/tr>\n
8<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n7<\/td>\n<\/tr>\n
9<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n7<\/td>\n<\/tr>\n
10<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n7<\/td>\n<\/tr>\n
11<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n7<\/td>\n<\/tr>\n
12<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n7<\/td>\n<\/tr>\n
13<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n7<\/td>\n<\/tr>\n
14 & l\u00e4ngre<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n1<\/td>\n7<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

 <\/p>\n

De\u00a0genomstrukna siffrorna uppe till v\u00e4nster\u00a0i tabellen markerar de fall som faller bort helt genom regelverkets konstruktion.<\/p>\n

F\u00f6r att kunna skapa ett n\u00e5gots\u00e5n\u00e4r trov\u00e4rdigt b\u00f6rv\u00e4rde att j\u00e4mf\u00f6ra med m\u00e5ste dessa bortfall \u00e5terst\u00e4llas.<\/p>\n

Dessutom duger det inte med 1:or i alla cellerna. Det \u00e4r mycket vanligare att sjuka bara beh\u00f6ver stanna hemma n\u00e5gon enstaka dag \u00e4n att de f\u00f6rblir sjuka och borta fr\u00e5n jobbet i flera veckor.<\/p>\n

Siffror ur verkligheten f\u00f6r att ers\u00e4tta 1:orna med finns ocks\u00e5 i broschyren \u201dBruk och missbruk\u201d. Fast i ett annat sammanhang.<\/p>\n

\"maasj2\"<\/a><\/p>\n

F\u00f6r att de siffror som g\u00e5r att l\u00e4sa ut ur diagrammet ska kunna anv\u00e4ndas vid framst\u00e4llning av v\u00e5rt b\u00f6rv\u00e4rde m\u00e5ste diagrammets niv\u00e5er f\u00f6r en- och tv\u00e5dagarsfallen l\u00f6rdag-s\u00f6ndag – de genomstrukna talen Tabell 1. – h\u00f6jas till den niv\u00e5 de skulle ha uppn\u00e5tt i fall \u00e4ven dessa fall r\u00e4knats.<\/p>\n

Till endagsfallens volym d\u00e4r det saknas tv\u00e5 fall, skall det till den redovisade volymen (100%) adderas 2 st. saknade fall dividerat med 5 redovisade fall (2*(100\/5) = 40 %) vilket ger resultatet 140. Tv\u00e5dagars fallens volym justeras blir enligt motsvarande till 81,6 % * 1,166 = 95,2<\/p>\n

Tabell 2. Fall\u00e4ngder med andel av fallen, justering f\u00f6r bortfall samt omr\u00e4kning till avslutade fall per sjukdagsnummer<\/p>\n

\"Sk\u00e4rmklippTabell\"<\/a><\/p>\n

D\u00e4refter delas de olika l\u00e5nga fallens procenttal upp p\u00e5 veckans dagar och f\u00e5r ers\u00e4tta 1:orna i Tabell 1.<\/p>\n

Tabell 3. Fall\u00e4ngder, andel av fallen n\u00e4r anm\u00e4lningsdagarna f\u00f6rdelas lika \u00f6ver veckans dagar och samma med andel av fallen per fall\u00e4ngd som i Figur 4.5, justerat f\u00f6r bortfall.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Anm\u00e4lningsdag<\/td>\nl\u00f6<\/td>\ns\u00f6<\/td>\nm\u00e5<\/td>\nti<\/td>\non<\/td>\nto<\/td>\nfr<\/td>\n<\/tr>\n
Fall\u00e4ngd, dagar enl. Tabell 2 kolumn (5)<\/td>\nAndel av fallen som fortg\u00e5r visst antal dagar uppdelat till per \u00a0 veckodag<\/td>\n<\/tr>\n
1<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n4,6<\/td>\n4,6<\/td>\n4,6<\/td>\n4,6<\/td>\n4,6<\/td>\n<\/tr>\n
2<\/td>\n<\/td>\n2,7<\/del><\/td>\n2,7<\/td>\n2,7<\/td>\n2,7<\/td>\n2,7<\/td>\n2,7<\/td>\n<\/tr>\n
3<\/td>\n1,1<\/del><\/td>\n1,1<\/del><\/td>\n1,1<\/td>\n1,1<\/td>\n1,1<\/td>\n1,1<\/td>\n1,1<\/td>\n<\/tr>\n
4<\/td>\n1,0<\/del><\/td>\n1,0<\/del><\/td>\n1,0<\/td>\n1,0<\/td>\n1,0<\/td>\n1,0<\/td>\n1,0<\/td>\n<\/tr>\n
5<\/td>\n0,8<\/del><\/td>\n0,8<\/del><\/td>\n0,8<\/td>\n0,8<\/td>\n0,8<\/td>\n0,8<\/td>\n0,8<\/td>\n<\/tr>\n
6<\/td>\n1,3<\/del><\/td>\n1,3<\/del><\/td>\n1,3<\/td>\n1,3<\/td>\n1,3<\/td>\n1,3<\/td>\n1,3<\/td>\n<\/tr>\n
7<\/td>\n0,3<\/del><\/td>\n0,3<\/del><\/td>\n0,3<\/td>\n0,3<\/td>\n0,3<\/td>\n0,3<\/td>\n0,3<\/td>\n<\/tr>\n
8<\/td>\n0,1<\/del><\/td>\n0,1<\/del><\/td>\n0,1<\/td>\n0,1<\/td>\n0,1<\/td>\n0,1<\/td>\n0,1<\/td>\n<\/tr>\n
9<\/td>\n0,1<\/del><\/td>\n0,1<\/del><\/td>\n0,1<\/td>\n0,1<\/td>\n0,1<\/td>\n0,1<\/td>\n0,1<\/td>\n<\/tr>\n
10<\/td>\n0,2<\/del><\/td>\n0,2<\/del><\/td>\n0,2<\/td>\n0,2<\/td>\n0,2<\/td>\n0,2<\/td>\n0,2<\/td>\n<\/tr>\n
11<\/td>\n0,2<\/del><\/td>\n0,2<\/del><\/td>\n0,2<\/td>\n0,2<\/td>\n0,2<\/td>\n0,2<\/td>\n0,2<\/td>\n<\/tr>\n
12<\/td>\n0,1<\/del><\/td>\n0,1<\/del><\/td>\n0,1<\/td>\n0,1<\/td>\n0,1<\/td>\n0,1<\/td>\n0,1<\/td>\n<\/tr>\n
13<\/td>\n0,2<\/del><\/td>\n0,2<\/del><\/td>\n0,2<\/td>\n0,2<\/td>\n0,2<\/td>\n0,2<\/td>\n0,2<\/td>\n<\/tr>\n
14 och forts\u00e4ttningsvis<\/td>\n1,5<\/td>\n1,5<\/td>\n1,5<\/td>\n1,5<\/td>\n1,5<\/td>\n1,5<\/td>\n1,5<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

De tidigare\u00a0genomstrukna siffrorna har tagits bort och de nu genomstrukna siffrorna markerar\u00a0de sjukfall d\u00e4r anm\u00e4lningsdagen kommer att \u00f6verf\u00f6ras till m\u00e5ndag (\u201duppsamling\u201d som det kallas i Bruk och missbruk[vi]<\/a>).<\/p>\n

N\u00e4r resultatet av bortfallet och \u00f6verf\u00f6ringen av anm\u00e4lningar fr\u00e5n l\u00f6rdag-s\u00f6ndag till m\u00e5ndag \u201duppsamlingen\u201d sedan normaliserats s\u00e5 att summan f\u00f6r veckodagarna \u00e5ter blir 100 % har vi f\u00e5tt fram ett b\u00f6rv\u00e4rde som \u00e4r byggt p\u00e5 antagandet att lika m\u00e5nga sjukfall av varje varaktighet i sjukdagar r\u00e4knat anm\u00e4ls varje veckodag. Detta b\u00f6rv\u00e4rde har sedan bearbetats enligt samma regelverk som de verkliga siffrorna. Slutresultatet framg\u00e5r nedan.<\/p>\n

 <\/p>\n\n\n\n\n\n
Dag f\u00f6r \u00a0sjukanm\u00e4lning<\/td>\nS\u00f6ndag<\/td>\nM\u00e5ndag<\/td>\nTisdag<\/td>\nOnsdag<\/td>\nTorsdag<\/td>\nFredag<\/td>\nL\u00f6rdag<\/td>\nSa<\/td>\n<\/tr>\n
B\u00f6rv\u00e4rdet enligt texten, Andel (%)<\/td>\n\n

1,7<\/p>\n<\/td>\n

\n

31,7<\/p>\n<\/td>\n

\n

16,2<\/p>\n<\/td>\n

\n

16,2<\/p>\n<\/td>\n

\n

16,2<\/p>\n<\/td>\n

\n

16,2<\/p>\n<\/td>\n

\n

1,7<\/p>\n<\/td>\n

\n

100,0<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\u00c4rv\u00e4rdet fr\u00e5n Figur 4.1b, Andel (%)<\/td>\n\n

4,3<\/p>\n<\/td>\n

\n

30,0<\/p>\n<\/td>\n

\n

18,3<\/p>\n<\/td>\n

\n

17,4<\/p>\n<\/td>\n

\n

16,2<\/p>\n<\/td>\n

\n

11,6<\/p>\n<\/td>\n

\n

2,3<\/p>\n<\/td>\n

\n

100,1<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

 <\/p>\n

Det st\u00e5r l\u00e4saren fritt att tolka skillnaderna mellan b\u00f6rv\u00e4rde och \u00e4rv\u00e4rde hur han eller hon vill. Men det verkar inte vara l\u00e4ge f\u00f6r att p\u00e5st\u00e5 att det h\u00f6ga antalet registrerade anm\u00e4lningar p\u00e5 m\u00e5ndagen kan ge anledning att ens misst\u00e4nka att det f\u00f6rekommer n\u00e5gon m\u00e5ndagssjuka. Misst\u00e4nkligg\u00f6randet m\u00e5ste byggas p\u00e5 n\u00e5got annat. Den som vill g\u00f6ra karri\u00e4r p\u00e5 detta kan exempelvis utnyttja det ov\u00e4ntat stora antalet anm\u00e4lningar p\u00e5 s\u00f6ndagen.<\/p>\n

Go ahead, make my day!<\/p>\n


<\/p>\n
\n
\n

[i]<\/a> Riksbanken resonerar numera i termer av \u201dden l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbara arbetsl\u00f6sheten\u201d http:\/\/www.riksbank.se\/Documents\/Rapporter\/PPR\/2012\/120704\/rap_ppr_ruta2_120704_sve.pdf<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

 <\/p>\n

[ii] Finns att h\u00e4mta som *.pdf p\u00e5 http:\/\/www.ifn.se\/eng\/people\/research_fellows\/mh\/file_archive_1\/books_4\/21cd1ef6-ad10-4090-bb88-061068d9761b<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

 <\/p>\n

[iii] Bruk och missbruk s. 33<\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

\n

[iv]<\/a> http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Dokument-Lagar\/Forslag\/Propositioner-och-skrivelser\/om-forbattrad-kompensation-vid_GA0369\/<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

 <\/p>\n

[v] Till exempel skrev Daniela Andr\u00e9n 2007 I SHORT-TERM ABSENTEEISM DUE TO\u00a0 SICKNESS: THE SWEDISH EXPERIENCE,1986 \u2013 1991: \u201cStarting with December 1987, the waiting day was abolished, and a sickness cash benefit was provided from the day the sickness was reported to the social insurance office. However, a cash benefit was now only provided for scheduled workdays during the first fourteen days of absence. \u201c(f\u00f6rfattarens kursiv\/FT) https:\/\/gupea.ub.gu.se\/bitstream\/2077\/2877\/1\/gunwpe0046.pdf<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

 <\/p>\n

[vi] Bruk och missbruk s. 34 \u201dkan f\u00f6rklaras av en naturlig uppsamling av sjukfall som b\u00f6rjat p\u00e5 l\u00f6rdagen och s\u00f6ndagen. Hur mycket av m\u00f6nstret som f\u00f6rklaras av uppsamling respektive m\u00e5ndagssjuka har vi inte kunnat avg\u00f6ra i detta sammanhang\u201d.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Karl Marx beskrev p\u00e5 1870-talet i Kapitalet nationalekonomer som kapitalisternas lakejer. Hundra \u00e5r senare var denna beskrivning bara delvis riktig. P\u00e5 1970-talet f\u00f6rekom o-ortodox ekonomisk forskning \u00e4ven inom den svenska akademiska v\u00e4rlden. D\u00e4refter har dock 1870-talets el\u00e4ndiga ordning \u00e5terst\u00e4llts. \u00c5terst\u00e4llningen inleddes genom att svenska kapitalisterna skapade eller reformerade f\u00f6rment vetenskapliga propagandacentraler som SNS vilka i […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11,12,15,1],"tags":[],"class_list":["post-205","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-90-talskrisen","category-arbetstid-och-arbetsloshet","category-ekonomer","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=205"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":216,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205\/revisions\/216"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=205"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=205"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=205"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}