{"id":200,"date":"2014-01-16T16:56:11","date_gmt":"2014-01-16T15:56:11","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=200"},"modified":"2014-01-16T17:04:22","modified_gmt":"2014-01-16T16:04:22","slug":"sns-och-dess-ekonomer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2014\/01\/16\/sns-och-dess-ekonomer\/","title":{"rendered":"SNS och dess ekonomer"},"content":{"rendered":"

SNS senaste s\u00e5 kallade konjunkturrapport<\/a> behandlar liksom s\u00e5 m\u00e5nga tidigare av deras skriftst\u00e4llningar de svenska sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen.<\/p>\n

Det visar sig vara b\u00e4st att b\u00f6rja fr\u00e5n slutet, med rapportens sista avdelning, \u201dSlutsatser och rekommendationer\u201d, f\u00f6r d\u00e4r klarg\u00f6r f\u00f6rfattarna vilka gr\u00e4nser de satt upp f\u00f6r svaren p\u00e5 de fr\u00e5gor som st\u00e4lls tidigare i rapporten: \u201dSer man till de stora politiska partierna ger de ocks\u00e5 ett relativt samst\u00e4mmigt st\u00f6d f\u00f6r en blandmodell med gemensam finansiering i huvudsak via skatter, men d\u00e4r utf\u00f6randet kan vara i annan regi \u00e4n offentlig. Mot denna bakgrund \u00e4r v\u00e5r utg\u00e5ngspunkt att de f\u00f6rslag vi presenterar ska vara inom ramen f\u00f6r en s\u00e5dan modell.\u201d<\/p>\n

F\u00f6rfattarna menar ocks\u00e5 att deras f\u00f6rslag ska ha tagit h\u00e4nsyn till att \u201dSt\u00f6det f\u00f6r systemet (v\u00e4lf\u00e4rdsstaten\/v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet \/FT) \u00e4r alltj\u00e4mt starkt i befolkningen och har, om n\u00e5got, till och med \u00f6kat det senaste decenniet.\u201d<\/p>\n

F\u00f6rfattarna verkar vara lyckligt omedvetna om att detta st\u00f6d fr\u00e5n befolkningens sida egentligen g\u00e4ller en v\u00e4lf\u00e4rdsstat av en helt annan tidigare etablerad modell \u00e4n den som praktiseras idag, inom ramen f\u00f6r riksdagspartiernas relativa samst\u00e4mmighet.<\/p>\n

Den v\u00e4lf\u00e4rdsstat som st\u00f6det g\u00e4ller \u00e4r f\u00f6rst och fr\u00e4mst en som till\u00e4mpar (och inte bara bek\u00e4nner sig till principen om att det i framtiden n\u00e5gon g\u00e5ng kanske vore b\u00e4st att str\u00e4va i riktning mot) full syssels\u00e4ttning.<\/p>\n

I alla fall har fr\u00e5gan om hur man \u00e5ter skall uppn\u00e5 en ekonomi med full syssels\u00e4ttning fallit bort, trots att full syssels\u00e4ttning under i stort sett hela den reellt historiskt existerande v\u00e4lf\u00e4rdsepoken ans\u00e5gs vara det grundl\u00e4ggande villkoret f\u00f6r att kunna \u00f6ka den sociala r\u00e4ttvisan. Och att inf\u00f6randet av en ekonomisk reglering f\u00f6r skapandet\/bibeh\u00e5llandet av s\u00e5 kallade j\u00e4mviktsarbetsl\u00f6shet innebar slutet f\u00f6r denna epok, i stort sett globalt.<\/p>\n

F\u00f6rordet till rapporten \u00e4r skriven av SNS i egenskap av utgivare och d\u00e4rmed en politisk inlaga, vilken rapportf\u00f6rfattarna skulle kunna sv\u00e4ra sig fria fr\u00e5n ansvaret f\u00f6r.<\/p>\n

Men l\u00e5t oss se vilka svar SNS \u00f6nskar f\u00e5 av f\u00f6rfattarna och om f\u00f6rfattarna p\u00e5 n\u00e5gon punkt eventuellt svarar fel.<\/p>\n

Utgivaren SNS p\u00e5st\u00e5r att:<\/p>\n

    \n
  1. V\u00e4lf\u00e4rdens l\u00e5ngsiktiga finansiering st\u00e5r inf\u00f6r betydande utmaningar.<\/li>\n
  2. Den demografiska utvecklingen med en \u00e5ldrande befolkning g\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rjningsb\u00f6rdan f\u00f6r den arbetande befolkningen \u00f6kar.<\/li>\n
  3. En stigande efterfr\u00e5gan p\u00e5 v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster riskerar att skapa ett gap mellan denna efterfr\u00e5gan och vad det offentliga \u00e5tagandet kan erbjuda.<\/li>\n<\/ol>\n

    F\u00f6rfattarnas svar p\u00e5 SNS p\u00e5st\u00e5ende nr 1 \u00e4r bara att \u201dV\u00e4lf\u00e4rdsstaten har finansieringsproblem men de \u00e4r inte o\u00f6verstigliga.\u201d samt vidare under fr\u00e5gan om finansiering att:<\/p>\n

    I.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Tillv\u00e4xt l\u00f6ser inte automatiskt finansieringsproblemet.<\/p>\n

    II.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Drastiska nedsk\u00e4rningar av v\u00e4lf\u00e4rdsstatens utgifter minskar f\u00f6rst\u00e5s problematiken, men d\u00e5 riskeras de grundfundament av v\u00e4lf\u00e4rdsstaten som samh\u00e4llet v\u00e4rnar om och som det finns stor uppslutning kring.<\/p>\n

    III.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Enbart skatter kan inte l\u00f6sa problemet. Ett alltf\u00f6r h\u00f6gt generellt skattetryck riskerar att skada ekonomin. D\u00e4remot kan utformningen av skattesystemet vara en del av l\u00f6sningen.<\/p>\n

    IV.<\/p>\n

      \n
    1. Redan genomf\u00f6rda reformer f\u00f6r \u00f6kat arbetsutbud \u00e4r bra<\/li>\n
    2. men fler arbetade timmar m\u00e5ste komma till st\u00e5nd och<\/li>\n
    3. arbetslivet f\u00f6rl\u00e4ngas i takt med livsl\u00e4ngds\u00f6kningen.<\/li>\n<\/ol>\n

       <\/p>\n

      Jag l\u00e4gger upp mina synpunkter punktvis p\u00e5 samma s\u00e4tt:<\/p>\n

      I.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Att inte ens st\u00e4ndig tillv\u00e4xt i ekonomin skulle kunna l\u00f6sa finansieringsproblemet \u00e4r onekligen allvarligt, d\u00e5 det nu verkar som att det finns riks f\u00f6r l\u00e5ngvarig eller till och med permanent stagnation. Det inneb\u00e4r att det kr\u00e4vs radikalt annorlunda metoder f\u00f6r att klara finansieringen.<\/p>\n

      II.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Drastiska nedsk\u00e4rningar har redan genomf\u00f6rts \u2013 se tex. https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2012\/05\/28\/fattiggorandets-metod-b\/<\/a> och metoden att minska tillg\u00e4ngligheten till bidrag och ers\u00e4ttningar verkar forts\u00e4tta obehindrat. P\u00e5 sikt kommer troligen den minskade tillg\u00e4ngligheten att \u00f6ka behovet och \u00e4ven efterfr\u00e5gan efter privata f\u00f6rs\u00e4kringsl\u00f6sningar. Den k\u00f6pkraftiga<\/span> efterfr\u00e5gan kommer dock att vara begr\u00e4nsad. De som b\u00e4st beh\u00f6ver ers\u00e4ttningar och bidrag knappast samtidigt kan vara goda kunder. Den tysta avvecklingen lever h\u00f6gt p\u00e5 nationalekonomernas f\u00f6rtigande och f\u00f6rnekande. Synnerligen diskret genomf\u00f6rt i ovanst\u00e5ende n\u00e4r f\u00f6rfattarna beskriver nedsk\u00e4rningarna som en eventuell framtid – \u201dmen d\u00e5\u201d.<\/p>\n

      III.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Att enbart skatter inte skulle kunna l\u00f6sa problemet \u00e4r i och f\u00f6r sig alldeles riktigt. Det kr\u00e4vs en st\u00f6rre andel sysselsatta l\u00f6nearbetare som betalar skatt ocks\u00e5. Samtidigt var faktiskt skattereformen (den underbara natten) avstampet f\u00f6r den extrema Anglo-Amerikanska tillv\u00e4xten av de svenska f\u00f6rm\u00f6genheterna vilket i sin tur var en av f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r effekterna av den mycket speciella svenska 1990-tals krisen. F\u00f6rslag n\u00e4r det g\u00e4ller utformningen av skattesystemet skulle kanske med en annan utgivare ha kunnat formuleras tydligare?<\/p>\n

      IV.<\/p>\n

        \n
      1. Behovet av ytterligare arbetsutbud framst\u00e5r som r\u00e4tt obetydligt, d\u00e5 SCB:s Arbetskraftsunders\u00f6kning tillsammans med nationalr\u00e4kenskaperna visar p\u00e5 ett outnyttjat arbetsutbud i timmar r\u00e4knat p\u00e5 12,6 procent 2012.<\/li>\n
      2. \u201dfler arbetade timmar\u201d kan givetvis t\u00e4nkas betyda \u00f6kad syssels\u00e4ttning i timmar r\u00e4knat, men med tanke p\u00e5 att f\u00f6rfattarna har uppfattningen att arbetsutbudet beh\u00f6ver \u00f6kas verkar detta osannolikt. Fler arbetade timmar per person, antingen detta r\u00e4knas under hela livet, per \u00e5r, per dag eller vecka vore idag entydigt negativt d\u00e5 detta skulle \u00f6ka b\u00e5de \u00f6verarbetet och arbetsl\u00f6sheten. Liksom det gjorde under krisen 1990-4.<\/li>\n
      3. Livsl\u00e4ngds\u00f6kningen, \u00e5ldringsexplosionen, eller k\u00f6ttberget som det ocks\u00e5 har kallats, skulle knappast kunna f\u00e5 n\u00e5gon betydelse under i \u00f6vrigt lika f\u00f6rh\u00e5llanden och \u00e4nnu mindre under tillv\u00e4xt. M\u00f6jligen kan man f\u00f6rest\u00e4lla sig n\u00e5got ekonomistiskt bakgrundsresonemang som g\u00e5r ut p\u00e5 att den nuvarande \u00f6verkapaciteten n\u00e4r det g\u00e4ller arbetstimmar och d\u00e4rmed ocks\u00e5 den nuvarande arbets- och f\u00f6rs\u00f6rjningsl\u00f6sheten \u00e4r lika med den teoretiskt optimala j\u00e4mviktsarbetsl\u00f6sheten. Eller i alla fall inte st\u00f6rre \u00e4n vad som vore l\u00e4mpligt. Ungef\u00e4r som att varje \u00f6kning av syssels\u00e4ttningsgraden i \u00e5ldersgruppen 16-64 \u00e5r skulle leda till att ekonomin g\u00e5r till depression. Eller givetvis sannolikare men \u00e4nnu mindre p\u00e5talbart, att Sverige drabbas av omfattande kapitalflykt.<\/li>\n<\/ol>\n

        Det \u00e4r knappast meningsfullt att g\u00e5 in p\u00e5 de mera konkreta f\u00f6rslag som f\u00f6rfattarna l\u00e4gger fram. Inget av dem\u00a0skiljer sig n\u00e4mnv\u00e4rt\u00a0fr\u00e5n vad som redan tidigare ligger i regeringens pipeline.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        SNS senaste s\u00e5 kallade konjunkturrapport behandlar liksom s\u00e5 m\u00e5nga tidigare av deras skriftst\u00e4llningar de svenska sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen. Det visar sig vara b\u00e4st att b\u00f6rja fr\u00e5n slutet, med rapportens sista avdelning, \u201dSlutsatser och rekommendationer\u201d, f\u00f6r d\u00e4r klarg\u00f6r f\u00f6rfattarna vilka gr\u00e4nser de satt upp f\u00f6r svaren p\u00e5 de fr\u00e5gor som st\u00e4lls tidigare i rapporten: \u201dSer man till […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12,15],"tags":[],"class_list":["post-200","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbetstid-och-arbetsloshet","category-ekonomer"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/200","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=200"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/200\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":203,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/200\/revisions\/203"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=200"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=200"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=200"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}