{"id":186,"date":"2013-09-09T16:12:27","date_gmt":"2013-09-09T14:12:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=186"},"modified":"2013-09-09T16:18:15","modified_gmt":"2013-09-09T14:18:15","slug":"kriget-mot-sjukforsakringen-3","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2013\/09\/09\/kriget-mot-sjukforsakringen-3\/","title":{"rendered":"Kriget mot sjukf\u00f6rs\u00e4kringen 3"},"content":{"rendered":"
\n

Svenska Dagbladets ledarsida ligger i framkant n\u00e4r det g\u00e4ller propagandan mot sjukf\u00f6rs\u00e4kringen. 9e september var rubriken \u201dS\u00e5 gjorde v\u00e4lf\u00e4rden oss till sjuklingar\u201d.<\/a><\/p>\n<\/div>\n

Ledarskribenten Per Gudmundsson bygger under rubrikens p\u00e5st\u00e5ende med detaljer ur en artikel som nyligen publicerades i Ekonomisk debatt. I den artikeln beskriver Martin Ljunge, fil. Dr i nationalekonomi, hur deltagandet i sjukf\u00f6rs\u00e4kringen f\u00f6r\u00e4ndrades mellan \u00e5ren 1974 -1990. Med deltagande i f\u00f6rs\u00e4kringen menar han hur m\u00e5nga av de f\u00f6rs\u00e4krade som tar ut n\u00e5gon ers\u00e4ttningsdag under ett \u00e5r. Ljunge beskriver ocks\u00e5 olikheten i \u201ddeltagande\u201d mellan \u00e4ldre och yngre generationer, f\u00f6dda 1917-1963.<\/p>\n

Att unders\u00f6kningens redovisning avslutas 1990 tillsammans med definitionen av deltagande ger f\u00f6rfattaren m\u00f6jligheten att presentera diagram som visar p\u00e5 en f\u00f6rf\u00e4rande \u00f6kning. Det \u00e4r denna \u00f6kning av en t\u00e4mligen betydelsel\u00f6s f\u00f6reteelse som SvD:s ledarskribent i sin tur vantolkar till att v\u00e4lf\u00e4rden gjorde oss till sjuklingar.<\/p>\n

Diagrammet och speciellt kurvans lutning \u00e4r det centrala s\u00e5 h\u00e4r bifogas en kopia:<\/p>\n

\"Diag1\"<\/a><\/p>\n

Diagramrubriken \u00e4r; Andelen som anv\u00e4nder sjukf\u00f6rs\u00e4kring \u00f6ver tiden. K\u00e4lla: Ljunge (2012a).<\/p>\n

Artikeln finns p\u00e5 http:\/\/www.nationalekonomi.se\/sites\/default\/files\/NEFfiler\/41-5-ml.pdf<\/a><\/p>\n

Den egna artikel som Martin Ljunge h\u00e4nvisar till, Ljunge (2012a) \u00e4r p\u00e5 engelska och har titeln The Spirit of the Welfare State? Adaptation in the Demand for Social Insurance.<\/p>\n

Det \u00e4r en avsev\u00e4rd betydelseglidning mellan deltagande och demand, dvs. efterfr\u00e5gan. Men det centrala, diagrammet, \u00e4r detsamma i b\u00e5da versionerna.<\/p>\n

Vad diagrammet visar \u00e4r ungef\u00e4r hur stor andel av Sveriges arbetande befolkning (22- 60 \u00e5r enligt den engelskspr\u00e5kiga artikeln) som under ett givet \u00e5r n\u00e5gon g\u00e5ng har f\u00e5tt ers\u00e4ttning fr\u00e5n sjukf\u00f6rs\u00e4kringen.<\/p>\n

Diagrammet visar inte sjukfr\u00e5nvarons omfattning i n\u00e5gon som helst bem\u00e4rkelse. Vilket egentligen \u00e4r vad SvD:s ledarrubrik f\u00f6ruts\u00e4tter. F\u00f6r det kan v\u00e4l knappast betraktas som sjukligare att en st\u00f6rre andel av dem som avstod l\u00f6neutrymme till sjukpenningavgiften ocks\u00e5 n\u00e5gon g\u00e5ng fick ut ers\u00e4ttning fr\u00e5n sjukf\u00f6rs\u00e4kringen?<\/p>\n

Den st\u00e5ndpunkten framg\u00e5r dock artikeln i Ekonomisk debatt. \u201dVarje yngre generation har allts\u00e5 n\u00e4ra 1 procentenhets h\u00f6gre ben\u00e4genhet att anv\u00e4nda sjukf\u00f6rs\u00e4kringen.\u201d<\/p>\n

Ordet ben\u00e4genhet \u00e4r i detta fall en speciell typ av nationalekonomisk svenska.<\/p>\n

Man b\u00f6r f\u00f6r det f\u00f6rsta p\u00e5minna om att den f\u00f6reteelse som Ljunge kritiserar (har en ben\u00e4genhet att avf\u00e4rda som beroende av brister i t\u00e5lamod (patiense) och st\u00e5ndaktighet eller framh\u00e4rdande (persistence http:\/\/sv.bab.la\/lexikon\/engelsk-svensk\/persistence<\/a> ) g\u00e4llde bara fram till 1990. D\u00e4r avbryter Ljunge sin unders\u00f6kning.<\/p>\n

F\u00f6r det andra m\u00e5ste man vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 skalan. \u201dDeltagandegrad i procent\u201d och sedan g\u00e5r skalan fr\u00e5n 55 % till 70 %. \u00a0Hela f\u00f6r\u00e4ndringen som beskrivs av kurvan r\u00f6r sig om en \u00f6kning p\u00e5 ca 15 procentenheter.<\/p>\n

F\u00f6r det tredje b\u00f6r man kontrollera i fall denna \u00f6kning kan t\u00e4nkas ha haft n\u00e5gon betydelse ekonomiskt sett. Har \u00f6kningen av \u201ddeltagandet\u201d haft n\u00e5gon inverkan som redan redovisats, till exempel i form av sjuktalet, antalet utbetalda dagar med sjukpenning per sjukpenningf\u00f6rs\u00e4krad, eller som antalet sjukfr\u00e5nvarande i SCB:s Arbetskraftsunders\u00f6kning (AKU)?<\/p>\n

\"Diag2\"<\/a><\/p>\n

B\u00e5de sjuktalen och andelen sjukfr\u00e5nvarande \u00f6kar n\u00e5got fr\u00e5n 1974 till 1988, \u00e4ven om det finns en rej\u00e4l svacka 1979 till ungef\u00e4r 1984. Det skulle \u00e4ven bortsett fr\u00e5n\u00a0svackan bli ganska besv\u00e4rligt att skapa ett intryck av att \u00f6kningen skulle vara kontinuerlig och i storleksordningen 15 procentenheter. Det handlar i st\u00e4llet f\u00f6r sjuktalen, om en \u00f6kning fr\u00e5n 20,5 dagar per person och \u00e5r 1974 till 25,3 dagar per person 1988.<\/p>\n

Det \u00e4r helt uppenbart att deltagarandelen som Martin Ljunge lanserar, \u00e4r en egen variabel som inte kan h\u00e4rledas direkt ur andra publicerade data. De data som ligger n\u00e4rmast f\u00f6r en j\u00e4mf\u00f6relse \u00e4r sjukdagarna, eftersom de ocks\u00e5 behandlar sjukf\u00f6rs\u00e4kringen och inte sjukfr\u00e5nvaron i allm\u00e4nhet.<\/p>\n

Det kan naturligtvis finnas dolda samband som inte visar sig f\u00f6rr\u00e4n man bearbetar matematiskt. Men det visar sig att samvariationen mellan sjuktalen (antalet sjukdagar per person och \u00e5r) och deltagandegraden i procent, dvs. antalet personer som f\u00e5tt ers\u00e4ttning fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringskassan n\u00e5gon dag under \u00e5ret per hundratal arbetande 22-60 \u00e5r \u00e4r obetydlig. R2 v\u00e4rdet som m\u00e4ter vad som kallas f\u00f6rklaringsraden landar p\u00e5 0,09.\u00a0 Ungef\u00e4r en tiondel av variationerna i sjukfr\u00e5nvaron kan under den valda perioden f\u00f6rklaras med hj\u00e4lp av det nya begreppet som Ljunge lanserar i sin artikel. Och detta g\u00e4ller bara inom den valda perioden. Det finns ingen orsak att tro att denna variabel skulle f\u00e5 ens denna f\u00f6rklaringsgrad efter att sjukl\u00f6nereformen genomf\u00f6rdes 1992.<\/p>\n

Ovanst\u00e5ende p\u00e5pekanden torde dock knappast ha n\u00e5gon inverkan p\u00e5 debatten. Eller p\u00e5 reformbesluten fr\u00e5n riksdag och regering.Som motivering till ytterligare inskr\u00e4nkningar av r\u00e4tten till sjukers\u00e4ttning och s\u00e4nkning av niv\u00e5n duger s\u00e4kert (den underf\u00f6rst\u00e5tt omotiverade) \u201d1 procentenhets h\u00f6gre ben\u00e4genhet att anv\u00e4nda sjukf\u00f6rs\u00e4kringen\u201d per \u00e5r som Ljunge p\u00e5visat. Speciellt n\u00e4r detta kommer tillsammans med ett v\u00e4ldigt anv\u00e4ndbart diagram.<\/p>\n

Liksom det som f\u00f6reg\u00e5ngarna Magnus Henrekson och Mats Persson lyckades f\u00e5 ihop f\u00f6rra g\u00e5ngen det var dags, 2001, i sin The Effects on Sick Leave of Changes in the Sickness Insurance System[i]<\/a><\/p>\n


<\/p>\n
\n
\n

[i]<\/a> http:\/\/swopec.hhs.se\/hastef\/abs\/hastef0444.htm<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Svenska Dagbladets ledarsida ligger i framkant n\u00e4r det g\u00e4ller propagandan mot sjukf\u00f6rs\u00e4kringen. 9e september var rubriken \u201dS\u00e5 gjorde v\u00e4lf\u00e4rden oss till sjuklingar\u201d. Ledarskribenten Per Gudmundsson bygger under rubrikens p\u00e5st\u00e5ende med detaljer ur en artikel som nyligen publicerades i Ekonomisk debatt. I den artikeln beskriver Martin Ljunge, fil. Dr i nationalekonomi, hur deltagandet i sjukf\u00f6rs\u00e4kringen f\u00f6r\u00e4ndrades […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-186","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/186","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=186"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/186\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":193,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/186\/revisions\/193"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=186"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=186"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=186"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}