{"id":155,"date":"2012-08-25T17:31:05","date_gmt":"2012-08-25T15:31:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=155"},"modified":"2012-08-25T17:49:30","modified_gmt":"2012-08-25T15:49:30","slug":"sysslar-eso-med-vetenskap-eller-gar-de-pa-intuition","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2012\/08\/25\/sysslar-eso-med-vetenskap-eller-gar-de-pa-intuition\/","title":{"rendered":"Sysslar ESO med vetenskap \u2013 eller g\u00e5r de p\u00e5 intuition?"},"content":{"rendered":"

Utredningen \u201dHj\u00e4lpa eller stj\u00e4lpa?\u201d[i]<\/a> fr\u00e5n ESO (\u201dExpertgruppen f\u00f6r studier i offentlig ekonomi\u201d) inneh\u00e5ller \u00e5tskilliga tvivelaktigheter om vad arbetsl\u00f6shetspolitiken skulle ha till syfte.<\/p>\n

Ett exempel \u00e4r p\u00e5st\u00e5endet om att r\u00e4tten f\u00f6r arbetsl\u00f6sa att beh\u00e5lla underst\u00f6det\u00a0skulle vara\u00a0alltf\u00f6r omfattande: \u00a0\u201dAtt bara s\u00f6ka anvisade platser, och d\u00e4rmed enbart uppfylla kraven enligt regelverket, skulle medf\u00f6ra en alldeles f\u00f6r l\u00e5g s\u00f6kaktivitet f\u00f6r att vara acceptabel givet antalet lediga arbeten.\u201d<\/p>\n

Nyttan med en h\u00f6gre \u201ds\u00f6kaktivitet\u201d \u00e4n vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att f\u00e5 de utannonserade lediga platserna tillsatta \u201dgivet antalet lediga arbeten\u201d beskriver rapportf\u00f6rfattaren \u00c5sa Olli Segendorf som att: \u201dOm alla ers\u00e4ttningstagare s\u00f6kte lite mer intensivt skulle syssels\u00e4ttningen \u00f6ka\u201d<\/p>\n

Vilket kan j\u00e4mf\u00f6ras med det exempel som anv\u00e4ndes f\u00f6r att motivera Riksbankens pris (\u201dNobelpriset\u201d) i ekonomi f\u00f6rra \u00e5ret[ii]<\/a> \u201dOm en arbetsl\u00f6s person \u00f6kar sin s\u00f6kaktivitet s\u00e5 kommer m\u00f6jligheterna f\u00f6r andra arbetsl\u00f6sa att f\u00e5 anst\u00e4llning att f\u00f6rsv\u00e5ras.\u201d<\/p>\n

Det \u00e4r kanske inte n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r dem som tillh\u00f6r expertgruppen f\u00f6r studier i offentlig ekonomi att de skall kunna tillgodog\u00f6ra sig forskningsr\u00f6n p\u00e5 Nobelprisniv\u00e5, men i detta fall r\u00f6rde det sig om ett r\u00e4tt enkelt exempel, inom just det omr\u00e5de som\u00a0den aktuella utredningen\u00a0g\u00e4ller.<\/p>\n

\u00c4ven bortsett fr\u00e5n detta borde det vara lite sv\u00e5rt att h\u00e4vda att syssels\u00e4ttningen skulle kunna \u00f6kas av de arbetsl\u00f6sas s\u00f6kaktivitet utan att Riksbanken slog till bromsen och \u00e5terst\u00e4llde \u201dj\u00e4mviktsarbetsl\u00f6sheten\u201d eller den naturliga arbetsl\u00f6sheten som denna ocks\u00e5 kallas. \u00c5tminstone om man f\u00e5r tro Konjunkturinstitutets kunskaps\u00f6versikt i fr\u00e5gan[iii]<\/a>.<\/p>\n

\u00c5sa Olli Segendorf p\u00e5st\u00e5r vidare ang\u00e5ende s\u00f6kintensiteten att \u201dDet finns \u00f6vertygande evidens f\u00f6r att \u00f6kad s\u00f6kintensitet \u00f6kar fl\u00f6det fr\u00e5n arbetsl\u00f6shet till arbete.\u201d<\/p>\n

Det \u00e4r m\u00f6jligt att det g\u00e5r att p\u00e5visa evidens f\u00f6r detta under vissa makroekonomiska omst\u00e4ndigheter. Dock icke \u2013 s\u00e5vitt jag har kunnat finna n\u00e5got exempel p\u00e5 \u2013 under omst\u00e4ndigheter som p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt kan p\u00e5st\u00e5s likna dagens svenska.<\/p>\n

D\u00e4remot finns en aktuell unders\u00f6kning fr\u00e5n Princeton[iv]<\/a> \u2013 ett r\u00e4tt v\u00e4lsett universitet i USA som \u00c5sa Olli Segendorf enligt sitt CV sj\u00e4lv legat vid ett \u00e5r \u2013 d\u00e4r f\u00f6rfattarna redovisar att:<\/p>\n

\u201dF\u00f6rv\u00e5nande \u00e4r att i den grupp vi testade st\u00e5r hur mycket tid som anv\u00e4nds till att s\u00f6ka arbete inte n\u00e5gon relation till att f\u00e5 erbjudande om anst\u00e4llning och \u00e4ven demografiska egenskaper \u00e4r stort sett betydelsel\u00f6sa n\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6ruts\u00e4gelse av detta. N\u00e4r vi delar upp tiden f\u00f6r arbetss\u00f6kande i olika aktiviteter \u00e4r det enda som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6ruts\u00e4ga ett erbjudande om anst\u00e4llning hur mycket som anv\u00e4nts till anst\u00e4llningsintervjuer.\u201d<\/p>\n

M\u00f6jligen kan ovanst\u00e5ende o\u00f6verenst\u00e4mmelser f\u00f6rklaras enligt den vetenskapsteoretiska modell som \u00c5sa Olli Segendorf f\u00f6respr\u00e5kar i sin doktorsavhandlings inledning: \u201d\u00c4ven fast abstraktionsniv\u00e5n tilltar med varje nytt steg man tar p\u00e5 omr\u00e5det, \u00e4r fundamentet alltid grundl\u00e4ggande ekonomisk intuition\u201d[v]<\/a><\/p>\n

\u00c5sa Olli Segendorf kan eventuellt med detta fundament bli sig kapabel att (bort-) f\u00f6rklara b\u00e5de empiriska och teoretiska unders\u00f6kningar och avhandlingar som ger icke \u00f6nskv\u00e4rda svar.<\/p>\n

Liksom hon visat sig kapabel att inte referera till n\u00e5got s\u00e5dant i ESO-rapporten.<\/p>\n

En intressant referens som finns med \u00e4r i st\u00e4llet Regeringens L\u00e5ngtidsutredningen 2011[vi]<\/a> d\u00e4r f\u00f6rfattaren menar att \u201dArbetsl\u00f6sa kan p\u00e5verka sina m\u00f6jligheter att komma ur arbetsl\u00f6sheten genom att v\u00e4lja hur mycket de ska anstr\u00e4nga sig f\u00f6r att hitta ett arbete och hur h\u00f6g l\u00f6n de ska kr\u00e4va f\u00f6r att acceptera ett jobberbjudande.\u201d<\/p>\n

Det f\u00f6rsta, med anstr\u00e4ngningen eller s\u00f6kintensiteten som det ocks\u00e5 kallas, \u00e4r troligen oriktigt. Det andra, att det skulle vara avg\u00f6rande hur mycket l\u00f6n arbetsl\u00f6sa kr\u00e4ver f\u00f6r att acceptera ett jobberbjudande \u00e4r troligen \u00e4ven det mindre viktigt h\u00e4r i Sverige. \u00c5tminstone till dess att\u00a0”ekonomin” har lyckats krossa facket och kollektivavtalen.\u00a0D\u00e4refter kan denna omedelbara typ av l\u00f6ne- och villkorsdumpning, att sparka f\u00f6r att sedan nyanst\u00e4lla med l\u00e4gre l\u00f6n, bli framg\u00e5ngsrik.<\/p>\n

\u00c5sa Olli Segendorf\u00a0visar i detta fall\u00a0en betydligt mera realistisk bild av vad som nu kan \u00e5stadkommas och hur:<\/p>\n

\u201d\u2026 s\u00f6kaktiviteten (kan) vara av vikt f\u00f6r l\u00f6nebildningen. Ju fler med tillr\u00e4ckliga kvalifikationer som s\u00f6ker ett givet arbete, desto mindre \u00e4r risken f\u00f6r allt f\u00f6r stora och inflationsdrivande l\u00f6ne\u00f6kningar.\u201d<\/p>\n

\u00c4ven\u00a0n\u00e4r kollektiva f\u00f6rhandlingar fortfarande \u00e4r till\u00e5tna, blir det sv\u00e5rare f\u00f6r de anst\u00e4llda att f\u00f6rsvara sig mot f\u00f6rs\u00e4mringar i l\u00f6ner och \u00f6vriga avtalsvillkor, i fall det g\u00f6rs p\u00e5tagligt att det finns en m\u00e4ngd arbetsl\u00f6sa som kan ta \u00f6ver deras jobb.<\/p>\n

Att s\u00e4mre villkor och mindre l\u00f6ne\u00f6kningar f\u00f6r arbetande alltid \u00e4r till nytta f\u00f6r \u201dekonomin\u201d \u00e4r troligen v\u00e4letablerad intuition bland ESO:s ekonomer.<\/p>\n


<\/p>\n
\n
\n

[i]<\/a> 2012:6 Hj\u00e4lpa eller stj\u00e4lpa? – En ESO-rapport om kontrollfunktionen i arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kringen http:\/\/www.eso.expertgrupp.se\/Default.aspx?pageID=11<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

[ii]<\/a> www.nobelprize.org\/nobel_prizes\/economics\/laureates\/2010\/popular-economicsciences2010-sv.pdf<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

[iii]<\/a> http:\/\/www.konj.se\/5.70c52033121865b1398800096890.html<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

[iv]<\/a> Job Search and Job Finding in a Period of Mass Unemployment: Evidence from High-Frequency Longitudinal Data by Alan B. Krueger, Princeton University Andreas Mueller, Stockholm University CEPS Working Paper No. 215 January 2011 www.princeton.edu\/ceps\/workingpapers\/215krueger.pdf<\/a><\/p>\n

\u201dSurprisingly, receipt of a job offer is unrelated to job search time in our sample, and demographic characteristics are mostly insignificant predictors as well. When we disaggregate job search time into different activities, the only one that predicts the receipt of a job offer is time spent on job interviews\u201d<\/p>\n<\/div>\n

\n

[v]<\/a> .\u201d http:\/\/www.avhandlingar.se\/avhandling\/366e1ef1dc\/<\/a> : \u201cEven though the level of abstraction increases with every new step one takes in the field, the foundation is always basic economic intuition.\u201d<\/p>\n<\/div>\n

\n

[vi]<\/a> Arbetsmarknadseffekter av arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kringens utformning Konstantinos Tatsiramos Jan C. van Ours http:\/\/www.regeringen.se\/sb\/d\/12401<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Utredningen \u201dHj\u00e4lpa eller stj\u00e4lpa?\u201d[i] fr\u00e5n ESO (\u201dExpertgruppen f\u00f6r studier i offentlig ekonomi\u201d) inneh\u00e5ller \u00e5tskilliga tvivelaktigheter om vad arbetsl\u00f6shetspolitiken skulle ha till syfte. Ett exempel \u00e4r p\u00e5st\u00e5endet om att r\u00e4tten f\u00f6r arbetsl\u00f6sa att beh\u00e5lla underst\u00f6det\u00a0skulle vara\u00a0alltf\u00f6r omfattande: \u00a0\u201dAtt bara s\u00f6ka anvisade platser, och d\u00e4rmed enbart uppfylla kraven enligt regelverket, skulle medf\u00f6ra en alldeles f\u00f6r l\u00e5g s\u00f6kaktivitet […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-155","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/155","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=155"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/155\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":157,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/155\/revisions\/157"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=155"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=155"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=155"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}