{"id":1,"date":"2012-05-28T20:12:56","date_gmt":"2012-05-28T20:12:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/?p=1"},"modified":"2014-09-30T05:38:26","modified_gmt":"2014-09-30T03:38:26","slug":"fattiggorandets-metod-b","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/2012\/05\/28\/fattiggorandets-metod-b\/","title":{"rendered":"Fattigg\u00f6randets metod B"},"content":{"rendered":"
\n

N\u00e4r fattigg\u00f6rande av Sveriges innev\u00e5nare sker genom s\u00e4nkta ers\u00e4ttningsniv\u00e5er \u00e4r detta r\u00e4tt p\u00e5tagligt och blir d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 kritiserat. Liksom n\u00e4r tak f\u00f6r ers\u00e4ttningen som f\u00f6r a-kassan ger allt s\u00e4mre kompensation f\u00f6r f\u00f6rlorad arbetsinkomst.<\/p>\n<\/div>\n

En mindre p\u00e5taglig metod som verkar ha f\u00e5tt st\u00f6rre genomslagskraft p\u00e5 de allra fattigastes inkomster, \u00e4r n\u00e4r fattigg\u00f6randet sker genom minskad tillg\u00e4nglighet till ers\u00e4ttningar och bidrag fr\u00e5n de sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen. Den minskade tillg\u00e4ngligheten brukar motiveras med att det skulle beh\u00f6vas sk\u00e4rpta regler, h\u00f6jda tr\u00f6sklar och tidsbegr\u00e4nsning bara f\u00f6r att f\u00f6rhindra tilltagande bidragsfusk. Denna metod f\u00f6r jakt p\u00e5 fuskare har framf\u00f6r allt f\u00e5tt till resultat att en stor grupp beh\u00f6vande st\u00e4lls utanf\u00f6r. N\u00e5got som till och med Svenskt N\u00e4ringsliv uppm\u00e4rksammat.(Se\u00a0 http:\/\/www.svensktnaringsliv.se\/material\/rapporter\/utanfor-utanforskapet_159950.html<\/a> )<\/p>\n

Inne i texten till Utanf\u00f6r utanf\u00f6rskapet medger f\u00f6rfattaren Stefan F\u00f6lster \u2013 med all r\u00e4tt \u2013 att \u201dDe 140 000 personer som denna rapport handlar om skall … tolkas som symptom p\u00e5 ett betydligt vanligare fenomen.\u201d F\u00f6lsters definition r\u00e4knar bara med dem som varit helt utan n\u00e5gon inkomst under hela \u00e5ret 2009, och hans modell har \u00e4ven andra tvivelaktiga begr\u00e4nsningar.<\/p>\n

Ett vettigare m\u00e5tt p\u00e5 utanf\u00f6rskapets omfattning och f\u00f6r\u00e4ndring f\u00e5r man genom att precis som F\u00f6lster utg\u00e5 fr\u00e5n antalet personer tillh\u00f6r befolkningen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder (16-64 \u00e5r). Men sedan enbart r\u00e4kna bort antalet som \u00e4r sysselsatta (har anst\u00e4llning eller \u00e4r egenf\u00f6retagare) samt det antal hel\u00e5rsekvivalenter, dvs. heltids och hel\u00e5rsf\u00f6rs\u00f6rjningar som betalats ut fr\u00e5n de sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen[i]<\/a> under det aktuella \u00e5ret. \u00c5terst\u00e5ende saknar inkomst och kan d\u00e4rmed beskrivas som utanf\u00f6r utanf\u00f6rskapet \u2013 eller f\u00f6rs\u00f6rjningsl\u00f6sa.
\n\"Diagram<\/p>\n

Att ers\u00e4ttningar och bidrag inte betalas ut f\u00f6r hela tiden som den arbetsl\u00f6se, sjuke eller utst\u00e4mplade beh\u00f6ver detta borde f\u00e5 ungef\u00e4r samma effekt f\u00f6r gruppen bidragsbeh\u00f6vande sammanslagna som en s\u00e4nkning av bidragens\/ers\u00e4ttningarnas niv\u00e5 skulle g\u00f6ra. Att detta ocks\u00e5 fallet illustreras tydligt av inkomstf\u00f6rdelningsstatistiken. Idenna redovisas bland annat\u00a0l\u00e4get \u00e5rsvis f\u00f6r befolkningen indelad i grupper utg\u00e5ende fr\u00e5n l\u00e4gsta till h\u00f6gsta inkomst. SCB delar in inkomsttagarna (konsumtionsenheterna) i tio olika skikt, s\u00e5 kallade inkomstdeciler.<\/p>\n

Nedanst\u00e5ende tabell visar f\u00f6r\u00e4ndringen av decilgruppens andel av de totala disponibla inkomsterna i Sverige (inkl. kapitalvinster) fr\u00e5n 1991 till 2010[ii]<\/a> samt medelinkomsten f\u00f6r respektive decilgrupp \u00e5r 2010<\/p>\n

\n\n\n\n\n\n
Decilgrupp<\/td>\n\n

1<\/p>\n<\/td>\n

\n

2<\/p>\n<\/td>\n

\n

3<\/p>\n<\/td>\n

\n

4<\/p>\n<\/td>\n

\n

5<\/p>\n<\/td>\n

\n

6<\/p>\n<\/td>\n

\n

7<\/p>\n<\/td>\n

\n

8<\/p>\n<\/td>\n

\n

9<\/p>\n<\/td>\n

\n

10<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

F\u00f6r\u00e4ndring
\n1991-2010<\/td>\n		-25,3%<\/td>\n-16,9%<\/td>\n-13%<\/td>\n-8,7%<\/td>\n-5,5%<\/td>\n-3,6%<\/td>\n-2,2%<\/td>\n-0,2%<\/td>\n2,2%<\/td>\n23,1%<\/td>\n<\/tr>\n
Genomsnittlig
\ndisponibel
\ninkomst
\ninom decil-
\ngruppen
\n(tkr) \u00e5r 2010<\/td>\n		75,6<\/td>\n121,0<\/td>\n143,6<\/td>\n166,8<\/td>\n188,3<\/td>\n210,2<\/td>\n234,9<\/td>\n267,5<\/td>\n313,3<\/td>\n562,3<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n

Den tiondel av befolkningen som hade de h\u00f6gsta inkomsterna \u2013 Decilgrupp 10 – har f\u00e5tt mer \u00e4n 20 procents \u00f6kning av sin andel sedan b\u00f6rjan av 1990-talet. Genomsnittlig disponibel \u00e5rsinkomst inom denna tiondel av befolkningen l\u00e5g \u00e5r 2010 p\u00e5 \u00f6ver halvmiljonen.<\/p>\n

Den l\u00e4gsta decilgruppen har f\u00e5tt en \u00e4nnu kraftigare f\u00f6r\u00e4ndring. Fast i motsatt riktning. De fick drygt 25 procent mindre av de totala inkomsterna 2010 \u00e4n 1991.<\/p>\n

F\u00f6r decilgrupperna 2-8 g\u00e4ller att ju l\u00e4gre inkomstniv\u00e5, desto st\u00f6rre minsking.<\/p>\n

Decilgruppen 9 kan d\u00e4remot gl\u00e4dja sig \u00e5t att ha tilldelats en \u00f6kning av inkomstandelen \u00e4ven de. Fast bara med 2,2 procent.<\/p>\n

Ett plottdiagram\u00a0d\u00e4r \u00e5rsiffrorna f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6rjningsl\u00f6sa som procentandel av befolkningen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder \u00f6kar l\u00e4ngst den ena axeln (x-axeln, horisontellt) och medelinkomsten f\u00f6r decilgrupp 1 som andel av de samlade inkomsterna l\u00e4ngst den andra (y-axeln, vertikalt) visar att det finns ett samband.<\/p>\n

\"Diagram<\/a><\/p>\n

Andelen av befolkningen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder som var f\u00f6rs\u00f6rjningsl\u00f6sa samvarierar med den minskande andelen av nationalinkomsten som den l\u00e4gsta inkomstdecilen fick att leva p\u00e5.<\/p>\n

Utg\u00e5ende fr\u00e5n trendlinjens R2-v\u00e4rde p\u00e5 0,63 (R2 v\u00e4rdet kan som mest vara lika med 1 och kallas ofta f\u00f6r ekvationens f\u00f6rklaringskraft) \u00a0finns det orsak att tro att ungef\u00e4r 60 procent av inkomstf\u00f6rs\u00e4mringen f\u00f6r den l\u00e4gsta inkomstdecilen sedan 1991 beror p\u00e5 att de st\u00e4llts utanf\u00f6r utanf\u00f6rskapet. P\u00e5 f\u00f6rs\u00e4mrad tillg\u00e4nglighet till ers\u00e4ttningar och bidrag fr\u00e5n de sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen.<\/p>\n

N\u00e4r man kollar ev. samvariation \u00e4ven i de \u00f6vriga decilgrupperna, visar det sig att inverkan av den f\u00f6rs\u00e4mrade tillg\u00e4ngligheten till ers\u00e4ttningar och bidrag avtar med h\u00f6gre inkomst fram till och med decilgrupp 8. Sedan \u00f6kar samvariationen. Decil 9 f\u00e5r ett R2 p\u00e5 ca 0,24 och decil 10 ett R2 p\u00e5 0,22.<\/p>\n

Men kurvan g\u00e5r f\u00f6r dessa h\u00f6gv\u00e4lavl\u00f6nade grupper i motsatt riktning mot de \u00f6vriga. \u00d6kande andel f\u00f6rs\u00f6rjningsl\u00f6sa h\u00e4nger ihop med \u00f6kande inkomster f\u00f6r decilgrupp 9 och 10.<\/p>\n

Ett ytterligare test f\u00f6r att se vilka som har haft f\u00f6rdel av den \u00f6kande fattigdomen \u00e4r att j\u00e4mf\u00f6ra utvecklingen av inkomstandelarna f\u00f6r decilgrupperna.<\/p>\n

\"Diagram<\/a><\/p>\n

Det kan tyckas on\u00f6digt att de innev\u00e5nare i Sverige som har \u00e5rsinkomster i halvmiljonklassen klagar \u00f6ver att skattemedel anv\u00e4nds till f\u00f6rs\u00f6rjning av landets allra fattigaste. Men det \u00e4r det allts\u00e5 inte.<\/p>\n

Den \u00f6kande inkomstl\u00f6sheten \u2013 nyfattigdomen – \u00e4r i st\u00e4llet ett avg\u00f6rande villkor f\u00f6r att den tionde decilgruppens inkomster ska ha n\u00e5tt upp dith\u00e4n.<\/p>\n

De mellanliggande inkomsskikten, utom en del av decilgrupp 9 som kan t\u00e4nkas ha f\u00e5tt en viss kompensation f\u00f6r de \u00f6kande kostnader som nyliberalismen medf\u00f6r, bedrar sig dock grundligt i fall de tror att de vunnit n\u00e5got p\u00e5 jagandet efter s\u00e5 kallade bidragsmissbrukare. I st\u00e4llet har medelinkomsttagarna sj\u00e4lva tvingats att bidra med en del av sina inkomstandelar till de redan f\u00f6rut mest h\u00f6gv\u00e4lavl\u00f6nade.<\/p>\n

Att ruinera de bidragsbeh\u00f6vande gav bara ungef\u00e4r h\u00e4lften av den \u00f6kning av inkomstandelen som dessa extrema h\u00f6ginkomsttagare kr\u00e4vt och f\u00e5tt.<\/p>\n

Den \u00e5terst\u00e4llda naturliga kapitalismen verkar ha h\u00e4mtat sina ideal fr\u00e5n den tids\u00e5lder d\u00e5 \u00f6verheten var av Gud.<\/p>\n

\u201dTy den som har, \u00e5t honom skall varda givet, s\u00e5 att han f\u00e5r \u00f6ver nog; men den som icke har, fr\u00e5n honom skall tagas ocks\u00e5 det han har.\u201d Evangelium enligt Matteus, 25 Kapitlet.<\/p>\n

Den \u00e5terst\u00e4llda naturliga kapitalismen visar \u00e4ven med detta att valet \u00e4r: Socialism eller barbari!<\/p>\n


<\/p>\n
\n
\n

[i]<\/a> Utbetalningar fr\u00e5n de sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystemen i hel\u00e5rsekvivalenter. se http:\/\/www.scb.se\/Pages\/TableAndChart____251101.aspx<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n

[ii]<\/a> Inkomstdecilernas andel av de totala disponibla inkomsterna inklusive kapitalvinster per k.e. se http:\/\/www.scb.se\/Pages\/TableAndChart____308958.aspx\u00a0ny l\u00e4nk 30\/9 2014 <\/a><\/p>\n

\u00c4mnet behandlas i bloggar, tex: http:\/\/storstad.wordpress.com\/2012\/05\/28\/regeringens-politik-har-haft-stor-effekt-pa-de-fattigaste\/<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r fattigg\u00f6rande av Sveriges innev\u00e5nare sker genom s\u00e4nkta ers\u00e4ttningsniv\u00e5er \u00e4r detta r\u00e4tt p\u00e5tagligt och blir d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 kritiserat. Liksom n\u00e4r tak f\u00f6r ers\u00e4ttningen som f\u00f6r a-kassan ger allt s\u00e4mre kompensation f\u00f6r f\u00f6rlorad arbetsinkomst. En mindre p\u00e5taglig metod som verkar ha f\u00e5tt st\u00f6rre genomslagskraft p\u00e5 de allra fattigastes inkomster, \u00e4r n\u00e4r fattigg\u00f6randet sker genom minskad tillg\u00e4nglighet […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[4,7,5,6],"class_list":["post-1","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","tag-fattiggorande","tag-forsorjningslosa","tag-socialforsakringar","tag-utanforskap"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":253,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1\/revisions\/253"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fredtorssander.se\/fredpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}